Sv: Parelli inte så bra?
att bryta ned ett förtroende för att sen bygga upp det igen, är en mycket effektiv metod, om slutmåletär en icke ifrågasättande och docil individ, och kan till stor del likställas med det ofta förekommande diskuterade förhållningssättet "inlärd hjälplöshet" hos hästen.
Är det en speciell "metod" du kan hänvisa till eller har du bara sett det hos någon som som ansett sig representera någon eller något?
Inom Parelli finns inte den "metoden" öht om du frågar mig.
Från det att man
visat vad man menar så
ber om man alltid hästen, sen förstärker man det. Hur snabbt och timat man gör det kan man sätta in i ordet känsla.
Man ber, och förstärker. Använder alltid deras egna ideèr (även om dom är "fel" i sammanhanget) och visar dom rätt utifrån det.
En rörelse som kanske ska vara framåt, blir uppåt, men man gör "uppåt
till framåt".
Det är ett tänk jag verkligen uppskattar hos Parelli - man straffar aldrig ett beteende utan tar det och i princip skapar det man tänkte utifrån det.
Och där kommer naturligtvis känsla och kunnande om hästpsykologi -
hur och var och när.
Man tänker i princip: "jaha du gör så - bra idè vi gör det såhär då"
Bjud upp till dans och vi dansar jättevackert, men jag styr.
Men dock....vi dansar tillsammans!
För så måste det ju vara i säker hästhantering - hästar måste ha en ledare, annars blir dom det själva. Och det är långt ifrån alla hästar som klarar av att leda.
Tar man alla ideèr och signaler en häst ger och bestraffar, förkastar dem så
självklart får vi en häst som antingen bara går emot eller tappar sin förmåga att tänka självständigt.
Kanske vill några ha det så, jag vill det inte.
Jag vill ha en häst som ständigt tänker själv och som ställer 100 frågor genom sitt kroppsspråk och sätt, jag har hittils aldrig förkastat en enda idè men däremot haft begränsingar i min fantasi att förverkliga allt och göra det till övningar. Och det har säkert med min egen "utbildning" att göra.