När jag var liten åkte vi ofta i till Lund för att se på när de tände ljusen i det stora trädet till advent. Man frös och drack glögg och väntade med spänning på ljuständningen. Vet inte om traditionen finns kvar, om det är någon i vårt stressade samhälle som har tid att stå o vänta på ett träd, men jag och min man fick för oss att göra något liknande hemma i vår villaträdgård. Bjöd in grannarna i gatan, klädde trädet, inhandlade glögg och väntade med spänning på om folk skulle tycka vi var dumma i huvudet eller att det var en rolig grej. Vi har bott i huset i snart tre år, men känner inte alls grannarna. Man hejar när/om man ses, det är allt. Men det kom jättemycket folk! 30 personer minglade runt på gatan och pratade med folk de aldrig pratat med förut. Jag blev helt överväldigad av alla människor. Att man kan ha så mycket trevligt folk runt sig utan att veta om det.
När de gick hem så sa flera stycken att de såg fram emot nästa år, så detta får vi försöka göra om igen.