Otrohet

[stjarnhimmel]

Otrohet handlar om sex så det blir självklart en fråga om respektabelt/inte respektabelt sex. Överrenskommelser får ju olika tyngd beroende på vad de handlar om. Att monogami för somliga är en sådan tung överrenskommelse med potential för ett så stort svek kan tyckas lite uppskruvat eftersom själva handlingen inte är skadlig för någon.

Jag har förstått att vissa tycker att otrohet börjar redan vid hångel, flirtande eller att dela förtroenden så jag tror inte det behöver handla om sex.

 

[Trani]

Jag har förstått att vissa tycker att otrohet börjar redan vid hångel, flirtande eller att dela förtroenden så jag tror inte det behöver handla om sex.

Så en asexuell person kan inte vara otrogen?

Nej jag håller inte alls med om att otrohet automatiskt handlar om sex. Det handlar om svek och att bakom ryggen på sin partner ha en annan hemlig partner (eller fler). Om det så är kärlekspartner eller sexpartner.

Sex/intimitet, handlingar kopplade till sexualitet. Svek och otrohet är inte synonymer, rent språkmässigt. Det är t ex inte otrohet att slå sin partner eller tala illa om denne bakom dennes rygg.

Intressant betydelseglidning här, att alla typer av svek inom en parrelation benämns otrohet.

 

[Elementary]

Sex/intimitet, handlingar kopplade till sexualitet. Svek och otrohet är inte synonymer, rent språkmässigt. Det är t ex inte otrohet att slå sin partner eller tala illa om denne bakom dennes rygg.

Intressant betydelseglidning här, att alla typer av svek inom en parrelation benämns otrohet.

Eh nej det har jag inte sagt. Att otrohet är ett svek ja, inte att alla svek är otrohet. Herregud.
Otrohet - sveket när man bakom ryggen på sin partner har en eller flera andra partners.

Men du hävdar alltså fortfarande att asexuella inte kan vara otrogna. Finns inga "handlingar kopplade till sexualitet" för många asexuella. Sexualiteten existerar inte.

 

[Trani]

Men du hävdar alltså fortfarande att asexuella inte kan vara otrogna. Finns inga "handlingar kopplade till sexualitet" för många asexuella. Sexualiteten existerar inte.

Jag har inte hävdat något om asexuella och jag känner inte för att göra det heller. Är inte själv asexuell och har liten inblick i asexuella relationer. Spontant tänker jag att är man i något som definieras som tvåsamhet så kan det finns någon känslomässig/sexuell överrenskommelse som kan betraktas som otrohet att bryta mot. Alltså att din fråga blir lite som att undra om asexuella kan vara i tvåsamhet. Men visst jag kan också tänka mig att det i en asexuell relation kan bli som i vissa öppna - att begreppet otrohet inte är vare sig applicerbart eller intressant.

 

[Elementary]

Jag har inte hävdat något om asexuella och jag känner inte för att göra det heller. Är inte själv asexuell och har liten inblick i asexuella relationer. Spontant tänker jag att är man i något som definieras som tvåsamhet så kan det finns någon känslomässig/sexuell överrenskommelse som kan betraktas som otrohet att bryta mot. Alltså att din fråga blir lite som att undra om asexuella kan vara i tvåsamhet. Men visst jag kan också tänka mig att det i en asexuell relation kan bli som i vissa öppna - att begreppet otrohet inte är vare sig applicerbart eller intressant.

Nej min fråga baseras ju på att du hävdar att otrohet handlar om sex och sådant som har med sexualitet att göra. Då säger du indirekt att människor som inte är sexuella inte kan vara otrogna. De kan ju inte uppfylla kravet för vad otrohet är enligt dig?

Självklart kan asexuella leva i tvåsamhet. Det går jättebra för mig och alla andra acepar jag känner. Otrohet är absolut fortfarande ett applicerbart begrepp, eftersom det inte automatiskt betyder sex utan handlar om att ha en annan partner.

Tycker liksom att vi kan släppa sexfokuset när vi pratar otrohet för det är ju inte liggandet som är problemet.

 

[Lipperta]

Det är väl glasklart att otrohet börjar vid hångel, eller en kyss. Eller sexuellt smekande.

Det här är ju absurt.

Jag håller helt med @Elementary .

Jag skulle bli mycket mer sårad om killen blev kär i en annan kvinna och älskade med henne, jämfört med om han bara var på krogen och blev kåt.

 

[Trani]

Nej min fråga baseras ju på att du hävdar att otrohet handlar om sex och sådant som har med sexualitet att göra. Då säger du indirekt att människor som inte är sexuella inte kan vara otrogna. De kan ju inte uppfylla kravet för vad otrohet är enligt dig?

Självklart kan asexuella leva i tvåsamhet. Det går jättebra för mig och alla andra acepar jag känner. Otrohet är absolut fortfarande ett applicerbart begrepp, eftersom det inte automatiskt betyder sex utan handlar om att ha en annan partner.

Tycker liksom att vi kan släppa sexfokuset när vi pratar otrohet för det är ju inte liggandet som är problemet.

Vad är problemet då? Och vad är otrohet? För det handlar ju inte om generella svek av förtroende inom parrelation sa du. Vad ska sveket handla om för att vara just otrohet? Och varför är det viktigt i diskussionen att framhäva att asexuella kan vara otrogna?

Det jag for efter från början var skillnaden mellan otrohet och andra svek i det att otrohet handlar om positiva handlingar (sex) till skillnad från pengastöld och andra brott som jämförts med i tråden. Otrohet som handlar om känslor och känslomässig intimitet(?) (hur definierar du "att ha en partner"?) handlar också om positiva handlingar.

 

[Trani]

Det är väl glasklart att otrohet börjar vid hångel, eller en kyss. Eller sexuellt smekande.

Det här är ju absurt.

Jag håller helt med @Elementary .

Jag skulle bli mycket mer sårad om killen blev kär i en annan kvinna och älskade med henne, jämfört med om han bara var på krogen och blev kåt.

Nej det gör du inte för kyssar och hångel är sexuella handlingar och @Elementary pratar om otrohet helt utan sexualitet.

 

[Elementary]

Vad är problemet då? Och vad är otrohet? För det handlar ju inte om generella svek av förtroende inom parrelation sa du. Vad ska sveket handla om för att vara just otrohet? Och varför är det viktigt i diskussionen att framhäva att asexuella kan vara otrogna?

Det jag for efter från början var skillnaden mellan otrohet och andra svek i det att otrohet handlar om positiva handlingar (sex) till skillnad från pengastöld och andra brott som jämförts med i tråden. Otrohet som handlar om känslor och känslomässig intimitet(?) (hur definierar du "att ha en partner"?) handlar också om positiva handlingar.

Jag tycker att jag har förklarat så gott jag kan vad det är för svek jag talar om (att ha en hemlig partner vid sidan av), om du inte förstår vad jag menar så får det väl vara så då.

Vad jag personligen definierar som partner är inte relevant i denna tråd. Det är ju just faktumet att gränser för det, otrohet och en massa annat är personliga. I ett förhållande kan det vara fritt fram att ligga eller kyssas eller vadsom med andra, medan det inte är okej i ett annat. Det är därför det är så viktigt att se till att man är kompatibla och inte gör nåt som sårar den man påstår sig tycka om.

Jag tycker att det "positiva" med att ha intima relationer med andra slås ut av att man gör sin partner ledsen/arg/besviken/osäker/valfri negativ känsla. Om partnern inte blir negativt påverkad av att (få veta att) du har nån vid sidan av är det ju inte otrohet utan ett öppet förhållande där det är fritt fram. Nåt man bör se till att kolla upp i förväg så att man inte riskerar att såra partnern.

 

[Lampan]

Men frågan från dig var ju hur partner som inte är otrogen skulle undvika att bli ofrivilligt indragen i partners ev otrohet? Om jag inte missförstod frågan helt? Några andra löften förstår jag inte vi diskuterade ju otrohet här. Människor är komplexa, relationer är oerhör komplexa och där nånstans ska vi försöka navigera livet, och jag tycker det verkar väldigt väldigt jobbigt att leva i en relation där man ska vakta varandra så man inte är otrogen.

Självklart ska en inte behöva vakta.
Det är just det som är poängen med tillit.
Vi lever i ett monogamt förhållande och vi båda förutsätter att vi lever efter den "överenskommelsen" Annars lever vi ju i en lögn.
Om jag hade varit otrogen, då hade han troligtvis lämnat mig. Jag vill självklart inte leva i en relation som jag värderar så lågt att jag riskerar att förlora den för ett ligg. Jag värderar inte heller min sambos känslor så lågt att jag riskerar att såra honom, för ett ligg.

 

[Lampan]

Exakt så tänker jag också!

I många år så tänkte jag tvärt om - men vid något tillfälle när jag och min sambo snackade om saken så sa han att han mycket hellre lämnar för någon annan än för ingenting - jag fattade ingenting först, men sen trillade polletten ner och jag håller helt med

Gör inte många kvinnor det?
Lämnar mannen för att få egen tid och frihet?
Varför skulle det vara fel?

 

[Fenestra]

Är självkontroll samma sak som det där respektabla sexet?

Självkontroll är att kunna fatta beslut även om lusten faller på , att göra val man kan stå för. Hur många åker direkt hem och berättar att Anna/ Peter jag satte på Hen från kontoret ikväll? Vem och hur ofta man ligger spelar mig noll och ingen roll om det är ett gemensamt beslut taget mellan två eller hur många man nu är i en relation, eller om man är singel. MEN om man nu gemensamt beslutat sig för att vara varandra trogna då är det i mina ögon ynkligt att inte kunna ha den självkontrollen att man inte ligger. Självklart går relation er upp och ner, självklart springer vi alla på ngn med sug i blicken ngn gång, kanske vi också springer på hen som också skulle kunna vara den rätta/rätte om man nu inte levde med en av de rätte man redan lever med. Jag har sett på nära håll vad otrohet gör, inte jag själv som drabbad, men det blir smärtsamt och många gånger lämnar det en mkt tilltufsad människa kvar. Så får mig personligen är otrohet inget alternativ. Jag har haft min beskärda del av sexpartners och testat det mesta som singel, ursäkta uttrycket men jag har lekt av mig. Men fylleknull där hen lipar om att det var inte meningen bla bla bla.. Det är patetiskt i mina ögon! Så många som raggat på en när man var ute i svängen, så många gånger man hört att det är dåligt, vi ska separera, hon vill inte ha mig... Ja stackars... Respektabelt har inte med saken att göra utan har man nu lovat något så håller man det, det är det det handlar om inte vad som respektabelt eller inte. Sen får ju andra göra som de vill men då kanske man ska skaffa sig lite ryggrad och säga att det är viktigt att få ligga med andra om man blir sugen på det så kan ens partner ta ställning till om det känns ok eller inte. Det finns ju faktiskt de som har svårt att vara trogna.

 

[Petruska]

Sex/intimitet, handlingar kopplade till sexualitet. Svek och otrohet är inte synonymer, rent språkmässigt. Det är t ex inte otrohet att slå sin partner eller tala illa om denne bakom dennes rygg.

Intressant betydelseglidning här, att alla typer av svek inom en parrelation benämns otrohet.

Fast de enda fall då otrohet sen tas upp, är när det handlar om sex. Jag tolkar det som strategier för att tona ner sexualitetens särställning och istället betona uppenbart moraliskt laddade saker som löften, förtroende och svek.

I en amerikansk studie, tex, nämner dock rätt många "äta middag med någon av motsatt kön" som otrohet.

 

[kryddelydd]

Du tvingar in mig på din planhalva. För att kunna svara måste jag därför skriva en uppsats. Det vill jag inte.

Hur menar du nu?
Du har uttryckt att det är den som är sviken som "borde" ändra uppfattning om situationen (i det här fallet sex).
Då undrar jag om du menar att det är enbart sex där den svikne bör ompröva sin uppfattning och att det är den svikne som har fel.
Eller om du menar att det gäller alla vanligt förekommande situationer?

Ett enkelt "ja" eller "nej" kan vara en bra början.
Och om svaret är "nej" så undrar jag varför svek som gäller sex inte ska kännas som svek medan andra situationer där en människa blivit illa behandlat, ska bedömas annorlunda?

 

[kryddelydd]

Varför så svartvit? Klart det går att omvärdera uppfattningar om vad som är dåligt. Det fanns t ex en tid när det betraktades som dåligt bemötande att tilltala någon i singular pronomen.

Det framstår för mig smått konservativt att över huvud taget betrakta någon typ av sex som "dåligt beteende".

Det är, för att upprepa mig, inte sexet som jag ser som "dåligt beteende" utan sveket.
Sveket.

 

[rutans]

Sex/intimitet, handlingar kopplade till sexualitet. Svek och otrohet är inte synonymer, rent språkmässigt. Det är t ex inte otrohet att slå sin partner eller tala illa om denne bakom dennes rygg.

Intressant betydelseglidning här, att alla typer av svek inom en parrelation benämns otrohet.

Nej, det handlar om att otrohet är ett svek. Inte att svek benämns otrohet.

Ett svek kan vara något helt annat också, men är då alltså inte otrohet.

 

[kryddelydd]

Va? Fattar inte vad du mera skulle vilja omvärdera och avdramatisera? Misshandel? Barnporr? Incest? Allt det är ju brott och sex är inte brott om det är frivilligt mellan vuxna människor. Utom i Iran då t ex.

Jag pratar, precis som många andra här, inte om brott.

Jag problematiserar svek.
Eller möjligen, refraserat, hur man behandlar andra människor.

Det är många saker vi svenskar blir kränkta av. Vissa saker i mina ögon med rätta, andra gånger kanske lite överkänsligt.

Exempel på situationer där jag anser att den illa behandlade har rätt är otrohet, mobbing. Har man blivit utsatt för mobbing så har man verkligen rätt att känna sig kränkt, ledsen, you name it.
Samma sak, i mina ögon, vid svek i ett förhållande.

Jag har för övrigt inte bett om avdramatisering. Jag hör till "falangen" som tycker att otrohet är ett svek som man har all rätt att reagera på.

Varifrån har du skaffat dig uppfattningen att jag tycker att misshandel och barnporr är acceptabla, när jag "inte ens" tycker att otrohet är acceptabelt?

 

[rutans]

Det handlar väl ändå om respekt och tillit?
Att otrohet handlar om sex och intimitet är väl inte konstigt, eftersom det är precis det otrohet handlar om. Annars hade vi ju diskuterat om annat svek.

" - Hej Kalle! Var är du?
- Hej Anna.. Jag ligger hemma på soffan och äter chips.
- Men... Skulle inte du hämta mig vid tåget som vi kom överens om?
- Jo... Men sedan satt jag mig i soffan och tyckte att det var så skönt att bara sitta där och ha en lugn och skön kväll. Släppa alla måsten liksom.
- Jaha?! Men varför ringde du inte och berättade det före?
- Jag visste inte just då om jag ville fortsätta ligga kvar på soffan eller inte, även om jag trodde det.
- Det hade underlättat för mig om du berättat, så hade jag kunnat ordna annan skjuts. Nu blir jag faktiskt arg och ledsen.
- Varför det? Du får väl ändå räkna med att jag inte skulle ha lust att hämta dig, det är ju ändå vanligt att inte ha lust till det! Du borde nog ändra din inställning, jag har inte gjort något fel.
-... Jag ringer XX som får hämta mig.
- Där ser du, jorden gick inte under. Sluta gnäll. "

 

[Roheryn]

Exempel på situationer där jag anser att den illa behandlade har rätt är otrohet, mobbing. Har man blivit utsatt för mobbing så har man verkligen rätt att känna sig kränkt, ledsen, you name it.
Samma sak, i mina ögon, vid svek i ett förhållande.

Jag ser ett stort problem i att likställa otrohet med mobbing. Om jag är otrogen så handlar det förvisso om ett svek mot min partner, och jag förstår fullt ut om det gör min partner ledsen, besviken, arg mm, men det är inte något som är riktat MOT partnern, inte något som är avsett att skada och såra. Det handlar ju snarast om något positivt som jag gör FÖR mig själv, men som har den oönskade bieffekten att min partner känner sig sviken, ledsen, förbannad osv. (och detta är varken ett försvarstal eller en uppmaning att vara otrogen)

Mobbing, däremot, handlar om ren elakhet - utfrysning, förminskande, skällsord, elakheter... Det finns det aldrig någonsin några ursäkter för och är helt och hållet riktat MOT offret, helt och hållet med avsikt att skada, såra, osynliggöra och kränka. Jag tycker faktiskt att det är mångdubbelt värre än otrohet.

 

[Petruska]

Hur menar du nu?
Du har uttryckt att det är den som är sviken som "borde" ändra uppfattning om situationen (i det här fallet sex).
Då undrar jag om du menar att det är enbart sex där den svikne bör ompröva sin uppfattning och att det är den svikne som har fel.
Eller om du menar att det gäller alla vanligt förekommande situationer?

Ett enkelt "ja" eller "nej" kan vara en bra början.
Och om svaret är "nej" så undrar jag varför svek som gäller sex inte ska kännas som svek medan andra situationer där en människa blivit illa behandlat, ska bedömas annorlunda?

Att jag har skrivit att den "svikna" "borde" ändra uppfattning är en grav vantolkning. Varför ska jag ställa upp på en diskussion som bygger på att du har förvrängt vad jag skriver?