Orolig för jobb?

[Alexandra_W]

Jag vet inte om jag borde vara orolig, men jag är en sån som lätt blir orolig för vad som.
Kör tåg och vi har ju såklart kraftig nedgång, har ställt in mer och mer avgångar. Så nu är vi ju för mycket personal, trots att det är jättemycket sjukskrivningar. Vi har inte fått någon direkt info, förutom att vi får schema endast för en dag i taget nu. Och igår kom ett mejl från facket att de skrivit på ett avtal om permitteringar. Så det blir det nog så småningom.. Så.. Jag vet inte. Dock är det ett bristyrke i grunden och när livet börjar återgå till det normala kommer vi ju behövas igen, så förhoppningsvis gör de allt för att behålla oss. Många pensionärer som jobbar på timmar, så de blir väl utan först antar jag..?

Permittering är ju dock positivt i eländet. Det är ett sätt slippa säga upp. Men förstår det känns oroligt! Hoppas det löser sig så ni alla blir kvar.

 

[PathOfClovers]

Permittering är ju dock positivt i eländet. Det är ett sätt slippa säga upp. Men förstår det känns oroligt! Hoppas det löser sig så ni alla blir kvar.

Det har du rätt i, ska försöka tänka så..tack snälla

 

[Andromedae]

Jag har inte blivit uppsagd än, och i och med att jag nu är över på nästa a-kasseperiod så är jag plötsligt så enormt positiv som man bara kan vara i den här situationen

Vi får gå ner i arbetstid hos kunden (precis som de anställda), men just nu känns det som en lättnad bara att ha ett jobb.

 

[lil-sis]

Sänkningen av arbetsgivaravgiften kommer spara oss typ 20.000kr/månad, det är en halv lön. Det hjälper ju lite iaf

 

[Viva]

Jobbar i matbutik, en av de branscher som går oförskämt bra i den här krisen. Sen kommer det ju plana ut och kanske komma en liten dipp framöver men orolig för mitt jobb behöver jag inte vara.

 

[Cattis_E]

Vi får gå ner i arbetstid hos kunden (precis som de anställda), men just nu känns det som en lättnad bara att ha ett jobb.

Jag tänkte liknande idag. Eller snarare, jag letar ju lite efter något annat. Men som det ser ut nu så sitter man nog still i båten även om jag skulle hitta någon jobbannons, inte så sugen att hamna sist på en LAS-lista..

 

[Cattis_E]

Jag vet inte om jag borde vara orolig, men jag är en sån som lätt blir orolig för vad som.
Kör tåg och vi har ju såklart kraftig nedgång, har ställt in mer och mer avgångar. Så nu är vi ju för mycket personal, trots att det är jättemycket sjukskrivningar. Vi har inte fått någon direkt info, förutom att vi får schema endast för en dag i taget nu. Och igår kom ett mejl från facket att de skrivit på ett avtal om permitteringar. Så det blir det nog så småningom.. Så.. Jag vet inte. Dock är det ett bristyrke i grunden och när livet börjar återgå till det normala kommer vi ju behövas igen, så förhoppningsvis gör de allt för att behålla oss. Många pensionärer som jobbar på timmar, så de blir väl utan först antar jag..?

Förstår att det känns oroligt just nu, men så fort den värsta krisen lägger sig kommer behovet ju vara lika stort som tidigare (såvitt det är persontrafik du kör, gods vet jag inte hur det påverkas).
Så jag tror inte du behlver oroa dig så mycket?
Vid permittering, har man väl oftast rätt till lön också?

 

[PathOfClovers]

Förstår att det känns oroligt just nu, men så fort den värsta krisen lägger sig kommer behovet ju vara lika stort som tidigare (såvitt det är persontrafik du kör, gods vet jag inte hur det påverkas).
Så jag tror inte du behlver oroa dig så mycket?
Vid permittering, har man väl oftast rätt till lön också?

Försöker tänka så också..Jaa kör persontåg så när detta är över kommer väl folk åka mer än nånsin förstås för att hälsa på dom de inte kunnat träffa osv. Ja, tolkade det som att om staten går in får man typ 90% av lönen, det klarar man ju ett tag med prioriteringar. Precis flyttat till hus också, så är ju mer utgifter nu än man är van vid..

 

[Voeux]

Jag har kommit in i en fas där jag inte ens är orolig för min egen del längre, trots att jag vet om att jag sannolikt kommer att förlora jobbet på ett eller annat sätt. Jag har förberett mig mentalt på en riktig finanskris och jag är betydligt mer orolig för konsekvenserna av det än att jag själv skulle behöva gå på a-kassa. Jag tänker på alla som har eget företag, eller inte har a-kassa. Konsekvenserna på ekonomin, folkhälsan, folks hela liv som går i spillror. DET oroar mig. Min egen arbetslöshet? Just nu känner jag bara att ja men låt den komma då, så kanske jag har tid att volontära för något samhällsnyttigt i stället.

 

[Happimess]

Jag är inte jätteorolig. Sjukhuset garanterade mig forskningsmedel in fyra år samtidigt som de fick enorma sparkrav och mitt forskningsområde (organisationsförändringar inom sjukvården) är mer aktuellt än någonsin. Det finns avtal på att jag skall ha inkomst till sista oktober 2022, men de kan säkert komma på någon rolig anledning att riva kontraktet om de verkligen, verkligen vill.

Har dessutom vunnit en upphandling mot kommun nyss som underkonsult och tror inte att behovet av den typen av tjänster som vi erbjuder kommer bromsa in jättemycket.

Har funderat en hel del på de runt omkring mig och risker kring deras anställningar. Just nu har jag en känsla av att de flesta av mina vänner tycker att de sitter säkert (och det stämmer säkert vad gäller många, jag har många psykologvänner och de lär direkt inte få mindre att göra framöver...) men jag är såklart lite rädd att de är någorlunda naiva. En vän inom evanemangsbranschen (provanställning) fick gå i princip samma vecka som det började komma fall i Sverige - det går så djävulskt fort. I ett större perspektiv är jag orolig för att detta är en samhällskrasch som kommer vara väldigt svår att hämta sig från.

 

[Cattis_E]

Försöker tänka så också..Jaa kör persontåg så när detta är över kommer väl folk åka mer än nånsin förstås för att hälsa på dom de inte kunnat träffa osv. Ja, tolkade det som att om staten går in får man typ 90% av lönen, det klarar man ju ett tag med prioriteringar. Precis flyttat till hus också, så är ju mer utgifter nu än man är van vid..

Glöm inte alla som reser i jobbet och till och från jobbet. Många som normalt inte gör det sköter sina uppgifter hemifrån just nu.
Hos oss är det till exempel reglerat att alla som inte MÅSTE vara i operativa rummet ska sitta på annan plats.
Framtidsutsikterna lär ju snarare vara att persontrafik kommer fortsätta öka om du frågar mig.

//15 år i branschen

 

[Görel]

Jag är socionom och jobbar som relationsvåldshandläggare på socialtjänsten. Än har ärendena inte ökat.

Mitt eget jobb är jag inte orolig för alls. Efter att ha blivit utförsäkrad två gånger på 90-talet så valde jag ett yrke där jag alltid skulle behövas. Det är slitigt ibland och inte det mest välbetalda, men jag kommer aldrig mer att behöva vara arbetslös.

Jag känner med alla som förlorat sin försörjning och är oroliga över hur de ska klara sig. Har själv varit i läget att jag försökt sova bort dagar för att jag inte ska känna av hungern, det önskar jag ingen.

 

[Voeux]

En väns bolag gick i konkurs igår, de skrev att det berodde på tvärstopp i försäljningen på grund av corona. De är 24 anställda och omsätter 60 miljoner. Nu är jag ödmjuk inför att jag inte vet allt om att driva bolag, men hur kan man inte ha bättre likviditet med de förutsättningarna? Vi är 19 anställda och omsatte 25 miljoner förra året, 30 året innan dess. Vi har strax över 10 miljoner i likvida medel vilket ger oss lite andrum just nu. Vi klarar oss ca 7-8 månader utan intäkter innan vi behöver ansöka om konkurs (även om vi sannolikt kommer behöva skära ner i personalstyrka).

Jag förstår fullt ut att många företag inte klarar sig, men jag är också förvånad över att vissa inte har bättre beredskap. Det klart att ingen kunde förutspå en global pandemi som gör att det blev handbroms för vissa branscher. Men.. lite buffert borde väl ett bolag som omsätter 60 milj har och 24 anställda ha?

 

[sjoberga]

En väns bolag gick i konkurs igår, de skrev att det berodde på tvärstopp i försäljningen på grund av corona. De är 24 anställda och omsätter 60 miljoner. Nu är jag ödmjuk inför att jag inte vet allt om att driva bolag, men hur kan man inte ha bättre likviditet med de förutsättningarna? Vi är 19 anställda och omsatte 25 miljoner förra året, 30 året innan dess. Vi har strax över 10 miljoner i likvida medel vilket ger oss lite andrum just nu. Vi klarar oss ca 7-8 månader utan intäkter innan vi behöver ansöka om konkurs (även om vi sannolikt kommer behöva skära ner i personalstyrka).

Jag förstår fullt ut att många företag inte klarar sig, men jag är också förvånad över att vissa inte har bättre beredskap. Det klart att ingen kunde förutspå en global pandemi som gör att det blev handbroms för vissa branscher. Men.. lite buffert borde väl ett bolag som omsätter 60 milj har och 24 anställda ha?

Marginalerna är toksmå i många branscher. Särskilt detaljhandel och mode är extremt utsatta. Jag kan tänka att de som går i konkurs under de första veckorna är de som de facto kanske inte hade världens bästa företagsmaskin redan innan - så den skadan är begränsad. Nästa våg är mer bekymmersam, när de företag som haft sunda finanser och en fungerande affärside får likviditetsproblem eller måste göra sig av med de personer som är de som gjort att det fungerar bra.

 

[Voeux]

Marginalerna är toksmå i många branscher. Särskilt detaljhandel och mode är extremt utsatta. Jag kan tänka att de som går i konkurs under de första veckorna är de som de facto kanske inte hade världens bästa företagsmaskin redan innan - så den skadan är begränsad. Nästa våg är mer bekymmersam, när de företag som haft sunda finanser och en fungerande affärside får likviditetsproblem eller måste göra sig av med de personer som är de som gjort att det fungerar bra.

Håller helt med, och har också full förståelse för att väldigt många inte har särskilt stora marginaler. Blev mest förvånad över just detta fall, där det låter som att de hade kunnat bygga lite mer buffert.

Min egen bransch har som sagt sjunkit i försäljning under 2 år nu, så jag tror att en del hade hamnat i konkurs till och med utan corona. Så det här blir väl spiken i kistan för många. Det är olycksamt att det sker samtidigt som många andra bolag bara, men överlag tror jag det hade varit oundvikligt.

 

[sjoberga]

Det var en hel del företag som inte klarade lönebetalningarna igår och inte har tillräcklig livskraft att hålla ut tills man kan få till hjälpen från staten.

https://www.allabolag.se/lista/konkurs-inledd/6

 

[Miiikaela_]

Jag är i dagsläget inte orolig. Delvis för att jag arbetar kommunalt men också för att jag arbetar delvis med krisberedskap och är idag en stödfunktion till vårt arbete i kommunen. Så jag känner mig i dagsläget ganska säkert vilket jag är väldigt tacksam för. Jag har länge tänkt byta jobb och vantrivts en del med mitt nuvarande men det känns som ett icke-problem nu när andra mister sina jobb... Är inte heller jätteorolig för sambon sm visserligen är konsult men på ett bolag där det konstant slutar människor och utvecklarna är en bristvara tillsammans med en produkt som inte påverkas av Corona-kris. Så vi känner oss ganska trygga i dagsläget även om saker givetvis kan ändras fort!

 

[PathOfClovers]

Glöm inte alla som reser i jobbet och till och från jobbet. Många som normalt inte gör det sköter sina uppgifter hemifrån just nu.
Hos oss är det till exempel reglerat att alla som inte MÅSTE vara i operativa rummet ska sitta på annan plats.
Framtidsutsikterna lär ju snarare vara att persontrafik kommer fortsätta öka om du frågar mig.

//15 år i branschen

Absolut! Menade att det ju är troligt att det blir mer resande efter krisen än innan, fast en del kanske kommer ha det knapert och dra ner på nöjesresor iofs. Men tågbranschen i stort kommer ju hämta sig, bara att hoppas att de fram till dess har råd så att det räcker med permitteringar..

 

[cambodia]

Fick nyss sms från sambon att de från och med nästa vecka bara ska jobba tis-ons och måste gå ner i lön. Inte pratat mer med henne än men det känns ju inte så roligt

Det enda positiva är väl att vi slipper vabba de dagar hon är hemma då sonen är snorig och lite hostig och därmed inte får vara på förskolan förrän efter två symtomfria dagar, vilket inte känns som det kommer ske inom en snar framtid...

 

[Happimess]

En väns bolag gick i konkurs igår, de skrev att det berodde på tvärstopp i försäljningen på grund av corona. De är 24 anställda och omsätter 60 miljoner. Nu är jag ödmjuk inför att jag inte vet allt om att driva bolag, men hur kan man inte ha bättre likviditet med de förutsättningarna? Vi är 19 anställda och omsatte 25 miljoner förra året, 30 året innan dess. Vi har strax över 10 miljoner i likvida medel vilket ger oss lite andrum just nu. Vi klarar oss ca 7-8 månader utan intäkter innan vi behöver ansöka om konkurs (även om vi sannolikt kommer behöva skära ner i personalstyrka).

Jag förstår fullt ut att många företag inte klarar sig, men jag är också förvånad över att vissa inte har bättre beredskap. Det klart att ingen kunde förutspå en global pandemi som gör att det blev handbroms för vissa branscher. Men.. lite buffert borde väl ett bolag som omsätter 60 milj har och 24 anställda ha?

Jag håller verkligen med! Jag har inte bestämt mig om det är för mycket begärt eller om det är helt galet att företag kånkar och går under efter två veckors stiltje. Jag menar, vi privatpersoner uppmuntras ju ha ett par månaders inkomst på kontot för att kunna klara oss vid omställningar, varför gäller inte samma för företag? Sen förstår jag att vi hade haft en helt annan typ av företagskarta i Sverige om vi hade sådana krav, men det är ju ganska gräsligt vad bräckligt systemet är.