Pudelns kärna, baserat på TS och andra användares kommentarer, är att det verkar finnas någon norm som man känner sig misslyckad över när man själv inte når upp till denna.
Det finns liksom inte någon lag som säger att man måste laga mat med x antal procent grönt och närproducerat. Eller vara social x antal ggr i veckan. Eller ha en snygg rabatt. Man måste ju faktiskt inte göra någonting. Men vad vill jag göra eftersom det är viktigt för mig? Mår jag bra av att ränna rundor med hundar och häst men skiter lite i om jag lagar mat eller inte? Tja, då är det inget fel med att äta mackor, värma färdigmat eller trycka i sig en picklad cornichon i farten. Man överlever på det också. Jag kan inte räkna hur många ggr jag ätit direkt ur förpackningar eftersom jag vill slippa disk och jag är ändå en relativt fullt fungerande individ och tycker att den nivån är good enough för mig.