Omplacering och anpassning

[Hannahbal]

Jag har nu haft Mira i 10 dagar. Jag vet att det inte är särskilt länge och att hon antagligen inte är sig själv ännu. Men, hur lång tid brukar det ta för en hund att anpassa sig och erkänna det nya hemmet? Klart att det är individuellt, men ungefär?
Mira har anpassat sig otroligt bra och snabbt från dag ett på vissa punkter, och på andra är hon helt oförändrad och hoppas verkligen att hon inte är sig själv.

Så, ungefär hur lång tid brukar det ta för hunden att anpassa sig och visa sitt riktiga jag?

 

[Gnist]

Sv: Omplacering och anpassning

Man brukar säga att så gammal hunden är, är den tid det tar..

Jag personligen tycker nog att det kan man ta med en nypa salt, men några månader är rätt vanligt att det tar (om hunden är vuxen), innan de helt visar sin "personlighet" inom alla områden och i alla situationer.

Hur gammal är hon?
Ju äldre, ju längre tid

 

[Hannahbal]

Sv: Omplacering och anpassning

Hon är två år, så hon är ingen gamling. Dock beter hon sig som en I alla fall hittills. Hon leker ingenting (har lyckats leka igång henne två gånger), sover bara när vi är inne och slöar på promenaderna
Något annat jag är lite orolig över är att hon knappt biter någonting på sina ben…
Hon är rätt så trögtänkt också, det kanske beror på värmen eller så är det sådan som hon är, men det skulle vara trevligt om hon blev lite snabbtänkt då jag gärna vill träna agility
Hon är "adoptivhund" från Irland, men har varit i Sverige i 1,5 år. Hon har bott hos ett jourhem med 10 andra jourhundar och 7 hundar ägda av jourhemmet. Vet inte hur hon haft det där, men fick intrycket av att hon satt i hundgård hela dagarna och var inne i huset på nätterna. Jag vet inte hur mycket hon har varit på promenad eller hur mycket hon fått göra, utom att hon har spårat lite, men det känns som att hon inte förstår det mesta jag gör. Verkar också som att hon har riktigt dålig kondis. Hur ska jag träna upp den?

Hon var lite överviktig när jag hämtade henne (fick godis i tid och otid hos jourhemmet, beror antagligen på det) och vet inte riktigt när hon är rätt i hullet, och hur mycket mat hon ska få då. Jag fick tipset från kvinnan som hade henne att ge henne 2 dl RC medium adult morgon och kväll, men jag undrar om det är för lite för henne, hon verkar knappt ha någon energi eller ork att varken leka eller tänka. Funderar på om hon är ovan att gå ordentliga promenader, jourhemmet kan ju omöjligt haft tid att gå ut med alla 18 hundarna ordentliga promenader.
Vet inte om det är synvilla, men jag tycker hon ser ut att redan nu, efter 10 dagar, ha fått en liten midja, men jag vet inte riktigt om jag har blivit lite hemmablind

Nu blev det långt och luddigt, men det är mycket underingar med en första hund

 

[liljekonvall]

Sv: Omplacering och anpassning

Jag tog en omplacering som var 7-8 månader och hon är idag 15 månader.Jag kommer faktiskt inte ihåg hur lång tid det tog innan hon var sig själv men nu är hon det definitivt

Eftersom du inte riktigt vet vad din hund vart med om så tycker jag du ska ta det varsamt framåt.Med promenaden kanske du får börja lite kortare sträckor för att bygga på konditionen.

Testa med att lämna henne några minuter för att se hur hon reagerar över att vara själv,annars kanske du får gå tillbaka till noll som med en hundvalp och träna.

Har du någon bekant/kompis med en hund i hennes storlek och ssom är snäll och pålitlig?Att få en hund att busa brukar vara enklast genom att få busa med en annan hund om de accepterar varandra.Testa annars lite olika leksaker som kamp,bollar,apportering eller kanske en simtur om vädret tillåter.Jag kan tänka mig att en del hundar som kommer från sådana här ställen kanske inte har fått tillåtelse att vara vilda/leka och kanske vågar hon inte riktigt.Har ni någon rastgård i närheten kanske du kan släppa henne lite så ser du hur hon är då.

Angående maten får man försöka hitta en balans vad som passar motionsmässigt och beroende på hullet på hunden.Tjock hund=mer motion och mindre mat,mager hund=mer mat.Väg henne en gång i veckan så blir du inte hemmablind på om hon går upp eller ner i vikt.

Angående slöheten kan det mycket väl bero på vädret som vart så varmt.Mina två har sovit ca 20 timmar om dagen (när vi inte vart o badat) för att idag vart helt fulla med energi igen.Min ena har rivit ut varenda leksak o kastat med idag samt vart en plåga för den äldre hunden när hon försökt leka hela tiden.

Glöm heller inte bort att du inte haft henne länge och att hon kan sakna både hundkompisar och människor hon träffat på jourhemmet,hon har en ny miljö nu och har andra regler att anpassa sig efter,hon och du ska också bygga upp ett förtroende mellan er och det kan ju ta lite tid innan hon ser vem du är.

Lycka till och berätta gärna hur det går sen

 

[DiezelDoris]

Sv: Omplacering och anpassning

Hej har haft min 4,5 åriga Borzitik i drygt 2 månader nu. Hon stod också i hundgård ute och i box inne, nu som först har hon börjat springa lite med min 1 åriga unghund, det tar lång tid att bygga upp muskler m.m. Det vi gjorde var att gå långa skritt promenader i varierande terräng, mest i skogen, har även börjat lite smått cykla korta sakta rundor med henne.

Doris kunde inte heller "använda hjärnan" när hon kom, men jag började med valpövningar med henne, sitta innan hon fick maten, nej övningar. Leta godis var hopplöst, låg det inte framför henne så fanns det inte, men nu letar hon glatt både i högt och lågt gräs.
Man märkte att hon inte klarade av så mycket hjärngympa i början, hade vi tränat på sitt, under förmiddagen fungerade inte godissök på kvällen. Men det går bättre och bättre. Nu börjar hon göra små lek inviter till Diezel som blir överlycklig äntligen rör du på dig, även om hon inte orkar springa så länge.

Hon är även väldigt osäker på andra hundar, kan inte tyda deras kroppspråk, minsta lilla ruffiga lekinvit kan hon se som ett litet hot. Ibörjan reagerade hon på alla hundar som vi mötte, men det har snart försvunnit.

Hon börjar bli mer och mer lik en Borzoi nu, så snart är hon nog "normal"

Lycka till

 

[Ambra]

Sv: Omplacering och anpassning

Jag tog över Gabbi när hon var ett och det dröjde ett par månader innan hon blev sig själv!
Trodde att någon hade opererat ut stämbandena eftersom hon aldrig sa ett ljud
Det fick jag tillfälle att önska MÅNGA gånger efter det

 

[Hannahbal]

Sv: Omplacering och anpassning

Leksaker har hon varit totalt ointresserad av. Har lyckats leka igång henne med boll två gånger, men då har jag och pappa behövt leka med frisbee och boll tillsammans i 45 min innan hon blev intresserad (detta har såklart varit på kvällen när det har varit svalt ute). Annars har hon noll intresse för varken leksaker eller tuggben.

Det finns inte särskilt mycket hundar just där jag haft henne sen hon kom, jag bor på två ställen. Men vi bor granne med en tax-tik, noll intresse för henne också när de träffats. Utom när vi satt ute med Mira och taxen kom och nosade på hennes tuggben, som hon aldrig biter på. Då var Mira snabb med att morra och resa ragg, sedan demonstrativt plocka upp benet och lägga det en bit bort.

Jag har en hund som jag varit hundavkt åt vid behov de senaste två åren, hon är en otroligt glad liten tjej, alltid lek-glad, älskar allt och alla, mycket undergiven andra hundar och älskar att busa runt med alla. Just nu är hon i Spanien, men när de kommer hem vill jag verkligen se hur Mira reagerar på henne, om inte hon kan muntra upp Mira finns det inte mycket som kan det.
På fredag ska jag till hunddagiset jag spenderar mycket tid och hjälper till på, där jag hoppas att hon kan bli lite uppmuntrad, där finns ju en hel drös med hundar att se hur hon reagerar på.

Jag har funderat på om slöheten kan bero på vädret, och det gör den säkert. Men jag får en känsla av henne, en otroligt deppig känsla.

Jag har bestämt mig för att höra av mig efter två och tre veckor till jourhemmet för att höra mig för hur hon är nu och hur hon var hos dom, hur hon utvecklas och så. Vi får se hur det går, det är bara så svårt att vänta ut henne, när jag får en sådan olycklig känsla från henne…

 

[liljekonvall]

Sv: Omplacering och anpassning

Tyck inte synd om henne så hon märker det bara.En hund är otroligt lättpåverkad av människors känslor och hon känner direkt om du är olycklig.
Jag hoppas det löser sig för er men jag vill än en gång säga att du har haft henne väldigt kort tid,så avvakta lite till

 

[Hannahbal]

Sv: Omplacering och anpassning

Doris tidiga beteenden låter rätt mycket som Mira är nu. Jag ska absolut använda mig av dina tips!
Vad bra att Doris och du är på rätt väg

 

[Hannahbal]

Sv: Omplacering och anpassning

Jag tog över Gabbi när hon var ett och det dröjde ett par månader innan hon blev sig själv!
Trodde att någon hade opererat ut stämbandena eftersom hon aldrig sa ett ljud
Det fick jag tillfälle att önska MÅNGA gånger efter det

Haha, jag har inte hört Mira skälla ännu! Bara något mellanting mellan morr och skall två gånger, första gången när hon satte efter en katt och andra på en tjej och hennes repstege, som hon målade om på promenadvägen idag

 

[Hannahbal]

Sv: Omplacering och anpassning

Tyck inte synd om henne så hon märker det bara.En hund är otroligt lättpåverkad av människors känslor och hon känner direkt om du är olycklig.
Jag hoppas det löser sig för er men jag vill än en gång säga att du har haft henne väldigt kort tid,så avvakta lite till

Jag försöker verkligen att inte känna något sådant när jag är kring henne, jag vet hur känsliga hundar är för små signaler och känslostämningar.

Jag vet att jag måste vänta ut henne, men jag antar att känslorna tar över förnuftet, när jag hela tiden får en sådan sorgsen känsla från henne. Jag vill ju verkligen inget annat än att hon ska vara glad, och vill verkligen göra allt för att omställningen ska gå så fort och smärtfritt som möjligt, och att hon ska kunna bli lycklig, eller i alla fall glad, så fort det bara går.

Tack för alla tips och berättelser, det hjälper verkligen! Varje gång jag tappar tålamodet att vänta ska jag gå in här och läsa

 

[DiezelDoris]

Sv: Omplacering och anpassning

Jag vet att jag måste vänta ut henne, men jag antar att känslorna tar över förnuftet, när jag hela tiden får en sådan sorgsen känsla från henne. Jag vill ju verkligen inget annat än att hon ska vara glad, och vill verkligen göra allt för att omställningen ska gå så fort och smärtfritt som möjligt, och att hon ska kunna bli lycklig, eller i alla fall glad, så fort det bara går.

Precis så känner jag också, gubben skäller på mig, "att inte fått använda kropp och huvud på en så lång tid, ändrar men inte på en vecka" och han har ju rätt. Men jag lovar det blir bara bättre och bättre.

Vad är det för ras/er i henne?

 

[Hannahbal]

Sv: Omplacering och anpassning

Precis så känner jag också, gubben skäller på mig, "att inte fått använda kropp och huvud på en så lång tid, ändrar men inte på en vecka" och han har ju rätt. Men jag lovar det blir bara bättre och bättre.

Vad är det för ras/er i henne?

Ja, det känns ju som om hon alltid har funnits här nu, därför känns väntan extra jobbig, dagarna bara segar sig fram!

Det är Border Collie/spaniel i henne, kanske något mer, men det är vad som syns på utseendet i alla fall. Har inte märkt av BC'n i henne, varken när jag hälsade på eller nu. Jag var kritisk till att ha något med BC, men efter att ha träffat henne var jag helt såld!

 

[Ramona]

Sv: Omplacering och anpassning

En tanke bara. BC på Irland är avlade för att valla och vara gårdshundar. De är inte hälften så aktiva på Irland som de är här i Sverige. Visar hundarna någon tendens till hyperaktivitet på Irland avlar man inte på dem. Endast de som kan gå lösa på gården och inte behöva jobba varje dag avlas det vidare på. De är ganska så noga med det där, så du ska inte tro att din tik är sjuk eller deprimerad bara för att hon är lugn och samtidigt BC.

 

[TinkerTant]

Sv: Omplacering och anpassning

Kan vara lite pointer i henne med, har själv en liknande fast korthårig.

Det är en hund du har, och inte en baby. Så du behöver inte oroa dig, det går snabbt för en hund att anpassa sig och kom ihåg att inte tycka synd om hunden för den haft jobbigt precis som de andra sagt. Då gör du dig en björntjänst isf, så lämna vovven hemma korta stunder osv.

Tänk på hur de ska funka i framtiden o gör så redan nu. Såg att din vovve äter 2 ggr dag, oftast brukar det bli bra när de får mat 1 gång/ dag och våra får på kvällskvisten, ett vanligt hundfoder duger fint som tex Carrier. Känns hunden trög, det är nog bara värmen o att den är rund så prommisar ner till sjön borde vara gott för er bägge.

och sist men inte minst, fin hund!

 

[peace]

Sv: Omplacering och anpassning

Ta det lugnt!! Hon måste få "landa". Har oxå en hund från Irland, som dock aldrig var i jourhem utan kom direkt till oss. Men han hade suttit på "poundet" i ett par månader innan han kom hit. Har haft honom nu i lite mer än ett år och kan väl säga att nu har han landat,bitarna börjar falla på plats och han känner att det här är hans hem nu!
Jag hade oxå stora planer från början: skulle gå olika kurser, han skulle få följa med överallt o.s.v . Anmälde mig till diverse kurser.
MEN jag fick avboka allt det där, han var mentalt inte mogen för det.

Vi började ist med lugna skogspromenader på 1-2km (han var mager o helt omusklad efter att suttit i bur så länge), som vi sedan ökade på efter hand. Efter hand blev han valpigare och valpigare.
Nu har vi gått en del kurser och han är glad positiv och kvicktänkt!

Så låt du henne få tid på sig är mitt råd.
Jättefin vovve du har iaf!!

 

[Lady_A]

Sv: Omplacering och anpassning

Som jag skivit förut så känner jag igen mitt eget frö lite i din berättelse. Efter två veckor började jag se tendenser till att han förändrades, efter 3-4 månader hade jag en annan hund och efter ca ett år så kände jag att nu spelar det ingen roll längre, nu är han perfekt, nu har han blommat ut, bättre än såhär hade han inte kunnat bli även om jag haft honom som valp.

Men i början som sagt ville han inte leka, tog inga egna initiativ och hängde mig i haserna som en svans. Turligt var jag hemma hod familjen första veckorna och han tog mkt intryck av vår gamla hund, som var ett riktigt mönsterexemplar, så vi fick mkt gratis av att ha dem ihop.

Mest paff blev jag nog av att han inte gick att "träna" han tittade bara dumt på mig och blev sedan ganska bestört när det började gå upp för honom att jag ville något... Han hjärna var totalt ovan vid att jobba. Han är fortfarande ingen supersmart hund, men han är iaf relativt snabbtänkt, och det kom igång på 2-4 veckor ungefär och har bara blivit bättre och bättre.

Det bästa tror jag är att träningsmässigt och mentalt tänka på dem som valpar i början. Men i övrigt så tror jag man ska vara som vanligt och köra på med vardagen ganska direkt. Låta hunden vara lite avvaktande och själv komma underfund med hur dess nya liv och matte funkar!

BTW så får Mira och du hemskt gärna komma och leka med mig och Flipper om hon behöver hundkompisar!

 

[Hannahbal]

Sv: Omplacering och anpassning

En tanke bara. BC på Irland är avlade för att valla och vara gårdshundar. De är inte hälften så aktiva på Irland som de är här i Sverige. Visar hundarna någon tendens till hyperaktivitet på Irland avlar man inte på dem. Endast de som kan gå lösa på gården och inte behöva jobba varje dag avlas det vidare på. De är ganska så noga med det där, så du ska inte tro att din tik är sjuk eller deprimerad bara för att hon är lugn och samtidigt BC.

Det låter ju bra, jag tycker ju att BC är så otroligt vackra, men har verkligen dragit mig för att kära ner mig i de hundar med BC i, efter allt man har hört.
Tack för infon!

 

[Hannahbal]

Sv: Omplacering och anpassning

Kan vara lite pointer i henne med, har själv en liknande fast korthårig.

Det är en hund du har, och inte en baby. Så du behöver inte oroa dig, det går snabbt för en hund att anpassa sig och kom ihåg att inte tycka synd om hunden för den haft jobbigt precis som de andra sagt. Då gör du dig en björntjänst isf, så lämna vovven hemma korta stunder osv.

Tänk på hur de ska funka i framtiden o gör så redan nu. Såg att din vovve äter 2 ggr dag, oftast brukar det bli bra när de får mat 1 gång/ dag och våra får på kvällskvisten, ett vanligt hundfoder duger fint som tex Carrier. Känns hunden trög, det är nog bara värmen o att den är rund så prommisar ner till sjön borde vara gott för er bägge.

och sist men inte minst, fin hund!

Ja, jag försöker verkligen att inte visa när jag blir påverkad av känslan jag får från henne.

Vad gäller foder har jag noll koll, så du får gärna tala om varför det är bättre att bara ge en gång?
Jo, lilla magen tror jag är anledningen till hennes mycket tröga och ograciösa skutt upp och ner i t.ex. säng och soffa Det ser ganska komiskt ut, hon anstränger sig inte en milimeter mer än hon måste.

Tack för svaret, och komplimangen Jag ska vidarebefodra den till Mira

 

[Hannahbal]

Sv: Omplacering och anpassning

Ta det lugnt!! Hon måste få "landa". Har oxå en hund från Irland, som dock aldrig var i jourhem utan kom direkt till oss. Men han hade suttit på "poundet" i ett par månader innan han kom hit. Har haft honom nu i lite mer än ett år och kan väl säga att nu har han landat,bitarna börjar falla på plats och han känner att det här är hans hem nu!
Jag hade oxå stora planer från början: skulle gå olika kurser, han skulle få följa med överallt o.s.v . Anmälde mig till diverse kurser.
MEN jag fick avboka allt det där, han var mentalt inte mogen för det.

Vi började ist med lugna skogspromenader på 1-2km (han var mager o helt omusklad efter att suttit i bur så länge), som vi sedan ökade på efter hand. Efter hand blev han valpigare och valpigare.
Nu har vi gått en del kurser och han är glad positiv och kvicktänkt!

Så låt du henne få tid på sig är mitt råd.
Jättefin vovve du har iaf!!

Ja, jag vet att jag måste tagga ner lite, men som sagt blir jag så frustrerad över att se henne som hon är, speciellt som det redan känns som att hon alltid varit här Känslorna tar överhand ibland.

Det enda jag vet från Irland om Mira är att hon blev parad av en nykastrerad hane i poundet, när hon var i första löpet Därför har hon varit i jourhemmet så länge. Men som sagt tror jag hon mest suttit i hundgården, för hon verkar ha noll kondis.
Nu har mitt sommarlov precis börjat, så halvlånga, lugna promenader ska vi nog kunna ta oss ut på

Att döma efter alla svar verkar det ju ta klart längre tid än de sa ungefärligt hos jourhemmet, så jag ska absolut ge henne den tid hon behöver för att våga börja vara sig själv.
Och jättefin är hon, jag var fast dirrekt