Om stora sammanhang och små detaljer.

Jag tycker att det är väldigt lätt att spontant sparka bakut när det talas om skattehöjningar eller (åter)införande av skatter. Det är svårt att vinna väljare på - eller det är rättare sagt lätt att måla upp skräckscenarion över hur olika grupper skulle drabbas.

Men ofta handlar det just om ett skräckscenario. Om t ex arvs- och gåvoskatten återinförs behöver det ju inte handla om vare sig en hög procentsats eller beskattning från första kronan. Det finns också flera olika sätt att förhindra att arvsskatten belastar familjeföretag onödigt mycket. Det är bara att kolla hur andra länder löst detta.

Visst, jag skulle väl inte tycka att det var kul att få lite mindre pengar, men jag tycker inte att det är kul att gå till tandläkaren heller. Jag vet att detvär bra att få tänderna kollade och jag lutar alltmer åt att det var en dålig idé att helt ta bort arvs- och gåvoskatten.
 
Ett exempel som jag tänker på är kärnkraft.
Att om man lägger ner kärnkraften så får man mindre mängd elektricitet där kärnkraften låg.
Och eftersom att det behövs mera elektricitet när befolkningen växer så måste den ersättas med något annat.
Och om man då struntar i det så blir det brist på el.

Det verkar inte vara solklart för alla.
Även om det är ganska så lätt att räkna på.
Och om olyckan skulle vara framme så är det inte solklart att det bästa alternativet, att enbart se till elproduktionen och inte väga in miljön när det gäller förvaring, olyckor i drift och utvinning av uranet är att ta det lilla perspektivet och inte det stora.
 
Jag kan inte tycka att kommuner och regioner lyckats särskilt bra med att förvalta pengarna.
Och statens stålverk 80 var inte heller någon höjdare.
Att använda sina egna pengar ger ett större ansvar än när man använder andras pengar. Ett misslyckande drabbar ju då en själv.

Vem skulle förvalta pengarna bättre menar du?
Ibland är privatpersoner bäst på att förvalta pengarna och i bland de offentliga. Mycket beror dock på vad man vill få ut av det. Om det gäller att få högsta möjliga vinst är det offentliga rätt uselt, om det gäller att gynna många är det privata sällan en höjdare.
 
Och om olyckan skulle vara framme så är det inte solklart att det bästa alternativet, att enbart se till elproduktionen och inte väga in miljön när det gäller förvaring, olyckor i drift och utvinning av uranet är att ta det lilla perspektivet och inte det stora.
Men delen med olyckor gäller ju allt.
Och vattenkraften påverkar också miljön.
Elda med ved är dåligt och vindkraften stör.

Så vad skall vi göra då?
Sitta i mörkret och frysa?
 
Men delen med olyckor gäller ju allt.
Och vattenkraften påverkar också miljön.
Elda med ved är dåligt och vindkraften stör.

Så vad skall vi göra då?
Sitta i mörkret och frysa?
Det är en enorm skillad på risken med en olycla i ett vatten/vindkraftverk eller en solcellsanläggning även värsta tänkbara och en kärnkraftsolycka med i värsta fall en härdsmälta.

Jag fryser hellre än bor granne med en härdsmälta elker jobbsr med uranbrytning i vissa delar av välrldem. Vi har till stora delar ersatt kärnkraften, peoblemet är stg energianvändningen ökat.

Nu var min poäng dock att du missade stora delar av perspektivet när du talade om större perspektiv. Hela orsaken till att någon ens tänkte på att lägga ner kärnkraften t..ex. Det är lite ironiskt i en tråd där du disar detaljer och förespråkar stora sammanhang.
 
Det är en enorm skillad på risken med en olycla i ett vatten/vindkraftverk eller en solcellsanläggning även värsta tänkbara och en kärnkraftsolycka med i värsta fall en härdsmälta.

Jag fryser hellre än bor granne med en härdsmälta elker jobbsr med uranbrytning i vissa delar av välrldem. Vi har till stora delar ersatt kärnkraften, peoblemet är stg energianvändningen ökat.

Nu var min poäng dock att du missade stora delar av perspektivet när du talade om större perspektiv. Hela orsaken till att någon ens tänkte på att lägga ner kärnkraften t..ex. Det är lite ironiskt i en tråd där du disar detaljer och förespråkar stora sammanhang.
Jag tänker att vad de andra alternativen är tillhör det större sammanhanget.

Vad man väljer att få i stället.
Och vad som händer när man tar bort kärnkraften.
Både bra och dåligt.
 
Jag tänker att vad de andra alternativen är tillhör det större sammanhanget.

Vad man väljer att få i stället.
Och vad som händer när man tar bort kärnkraften.
Både bra och dåligt.
Så du vill begränsa dig? Är det inte så många tänker som siktar in sig på en delmängd liksom du gör, det du anmärker på i första inlägget? Folk har i allmänhet skäl till varför.
 
Så du vill begränsa dig? Är det inte så många tänker som siktar in sig på en delmängd liksom du gör, det du anmärker på i första inlägget? Folk har i allmänhet skäl till varför.
Alla stora sammanhang landar alltid till slut i en detalj som måste hanteras.

När det gäller just energianvändning så kan man inte ta bort ett energislag utan att det blir konsekvenser, och då är frågan vilka de konsekvenserna blir.
I stort och smått.
Dessutom så måste människor och deras acceptans för olika lösningar tas med.

Det räcker liksom inte att du sitter i kyla och mörker och jag gör mig självförsörjande på energi.
Alla andra påverkar ju också.
 
Och om olyckan skulle vara framme så är det inte solklart att det bästa alternativet, att enbart se till elproduktionen och inte väga in miljön när det gäller förvaring, olyckor i drift och utvinning av uranet är att ta det lilla perspektivet och inte det stora.
Jag kollade upp det där för något eller några år sedan - alltså "antal dödade per energislag". Och där leder kol och olja STORT före kärnkraften. Har för mig att vattenkraften kommer en bit efter kärnkraften och så vind och sol efter det, de sistnämnda är ganska "snälla".
 
Fast jag refererar inte specifikt till vad jag tycker är viktigt? Flera av de delar du menar är viktigt för en demokrati springer ju de facto ur föreningsliv, t ex. Gårdagens folkhögskola är det som ligger till grund för dagens grundskola, och så vidare.
Var och en argumenterar väl utifrån sin egen uppfattning? Eller menar du att det du framför är någon sorts allmängiltiga sanningar som inte kan ifrågasättas?

Jag vill ändå mena att vi faktiskt inte vet om och i så fall på vilket sätt t.ex. helt eller delvis skattefinansierade teatrar, statliga stipendier till konstnärer eller skattesubventionerad filmproduktion påverkar vårt civila försvar. Visst vet vi att folk även i krigstid t.ex. vill gå på bio eller konserter men vi har ju fortfarande att ta ställning till om det på något vis motiverar att vi år efter år under fredstid ska ta av allmänna medel för detta. Det är en åsiktsfråga eller ideologisk fråga och den skulle jag gärna få upp i den politiska debatten.

Personligen vill jag inte heller klumpa ihop utbildning, föreningsliv och kultur. Visst har de beröringspunkter och man kan säkert utan att anstränga sig jättemycket hitta överlappande områden, men väldigt många föreningar är ju t.ex. idrottsföreningar och åtminstone i mina ögon är folkhögskolor en del av utbildningsväsendet.

Men som jag sa - definitionen av kultur är ganska "luddig i kanterna" och det kanske är så att man här behöver titta på detaljerna för att egentligen kunna ha en uppfattning om vad som ska skattefinansieras/-subventioneras och inte.

Jag är på språng så kan bara svara kort, men jag menar att man är ute på hal is när man börjar värdera kultur, föreningsliv och folkbildning. Därmed menar jag inte att omprioriteringar kan ske. Folkbildningen får ju till exempel kraftiga nedskärningar i de statliga anslagen tre år framöver vilket absolut kommer att slå mot både kultur- och föreningsliv. Absolut kan man tycka att det är bra, men givetvis kommer det bli konsekvenser, även sådana som riskerar slå mot både vårt civila försvar och vår demokrati.
Som sagt, utbildning/folkbildning är ju inte nödvändigtvis samma sak som kultur...
 
Var och en argumenterar väl utifrån sin egen uppfattning? Eller menar du att det du framför är någon sorts allmängiltiga sanningar som inte kan ifrågasättas?

Jag vill ändå mena att vi faktiskt inte vet om och i så fall på vilket sätt t.ex. helt eller delvis skattefinansierade teatrar, statliga stipendier till konstnärer eller skattesubventionerad filmproduktion påverkar vårt civila försvar. Visst vet vi att folk även i krigstid t.ex. vill gå på bio eller konserter men vi har ju fortfarande att ta ställning till om det på något vis motiverar att vi år efter år under fredstid ska ta av allmänna medel för detta. Det är en åsiktsfråga eller ideologisk fråga och den skulle jag gärna få upp i den politiska debatten.

Personligen vill jag inte heller klumpa ihop utbildning, föreningsliv och kultur. Visst har de beröringspunkter och man kan säkert utan att anstränga sig jättemycket hitta överlappande områden, men väldigt många föreningar är ju t.ex. idrottsföreningar och åtminstone i mina ögon är folkhögskolor en del av utbildningsväsendet.

Men som jag sa - definitionen av kultur är ganska "luddig i kanterna" och det kanske är så att man här behöver titta på detaljerna för att egentligen kunna ha en uppfattning om vad som ska skattefinansieras/-subventioneras och inte.


Som sagt, utbildning/folkbildning är ju inte nödvändigtvis samma sak som kultur...

Jag vill mena att mycket av det vi ser idag inom vårt demokratiska samhälle absolut har sitt ursprung i folkbildning och folkbildningsrörelser och att det definitivt är en allmängiltig sanning. Jag har svårt att se hur det kan ifrågasättas, sett till det historiska perspektivet. Det är ur folkbildning som både folkhögskola och olika rörelser har sitt ursprung, bland annat den rörelse som ledde till allmän rösträtt och rättigheter för arbetstagare.

Det man vet är att motståndskraft hos den civila befolkningen är mycket viktig i krig, och det man vet är att kultur är en faktor till just sådan motståndskraft. Kultur har alltid kunnat agera som motståndskraft, även i fredstider, och är en del av vår åsikts- och yttrandefrihet, den du själv anser dig vilja värna om. Kultur är också en mötesplats, där gemenskap föds och skapar engagemang, mycket ofta politisk sådan. För att inte tala om hur viktigt kultur är sett till t ex turism och annan näringsverksamhet.

Kultur, folkbildning och demokrati går så pass hand i hand att jag har mycket svårt att se den uppdelningen du önskar göra. Du har nämnt teater och bio - vad med musik? Svensk film? Jag tror absolut inte på att börja värdera olika kulturella uttryck, speciellt inte efter ens eget personliga tyckande. Statens fyra syften till stödet för folkbildning är mycket tydlig. Folkbildning är i allra högsta grad en del av svensk tradition och kultur, och i många fall förutsättningen för kulturella uttryck. Utan Studiefrämjandet och Skylten i Linköping hade vi troligtvis inte haft Winnerbäck, för att ta ett känt exempel. I de fyra syftena gör man inte heller den uppdelning du vill göra, just för att de helt enkelt förutsätter varandra. Istället för att försöka se de som olika trådar får man istället föreställa sig ett garnnystan. Om vi dessutom ska blanda in civilt försvar igen så har vi ju flera frivilligorganisationer inom folkbildningen som utgör en del av vårt civila försvar.

Som jämförelse så har folkbildningen (dvs även kulturlivet) de senaste åren fått 4,4 miljarder i anslag från regeringen. Skatteverket uppskattar att 130 miljarder försvinner årligen genom kapital som förflyttas utomlands, för att återkoppla till mitt eget första inlägg. Du vill ställa folkbildning och kultur mot vård, skola etc. Jag menar att det dels bygger upp ett felaktigt narrativ om att det verkligen skulle vara statsfinansierad kultur som är problemet, och dels att man igen låter de fåtal rika med kapital (som också bidrar till att det försvinner miljarder från Sverige årligen) komma undan med ett sådant narrativ. Du ser alltså hellre att kultur blir en klassfråga, än att beskatta de redan rika?
 
Jag vill mena att mycket av det vi ser idag inom vårt demokratiska samhälle absolut har sitt ursprung i folkbildning och folkbildningsrörelser och att det definitivt är en allmängiltig sanning. Jag har svårt att se hur det kan ifrågasättas, sett till det historiska perspektivet. Det är ur folkbildning som både folkhögskola och olika rörelser har sitt ursprung, bland annat den rörelse som ledde till allmän rösträtt och rättigheter för arbetstagare.

Det man vet är att motståndskraft hos den civila befolkningen är mycket viktig i krig, och det man vet är att kultur är en faktor till just sådan motståndskraft. Kultur har alltid kunnat agera som motståndskraft, även i fredstider, och är en del av vår åsikts- och yttrandefrihet, den du själv anser dig vilja värna om. Kultur är också en mötesplats, där gemenskap föds och skapar engagemang, mycket ofta politisk sådan. För att inte tala om hur viktigt kultur är sett till t ex turism och annan näringsverksamhet.

Kultur, folkbildning och demokrati går så pass hand i hand att jag har mycket svårt att se den uppdelningen du önskar göra. Du har nämnt teater och bio - vad med musik? Svensk film? Jag tror absolut inte på att börja värdera olika kulturella uttryck, speciellt inte efter ens eget personliga tyckande. Statens fyra syften till stödet för folkbildning är mycket tydlig. Folkbildning är i allra högsta grad en del av svensk tradition och kultur, och i många fall förutsättningen för kulturella uttryck. Utan Studiefrämjandet och Skylten i Linköping hade vi troligtvis inte haft Winnerbäck, för att ta ett känt exempel. I de fyra syftena gör man inte heller den uppdelning du vill göra, just för att de helt enkelt förutsätter varandra. Istället för att försöka se de som olika trådar får man istället föreställa sig ett garnnystan. Om vi dessutom ska blanda in civilt försvar igen så har vi ju flera frivilligorganisationer inom folkbildningen som utgör en del av vårt civila försvar.

Som jämförelse så har folkbildningen (dvs även kulturlivet) de senaste åren fått 4,4 miljarder i anslag från regeringen. Skatteverket uppskattar att 130 miljarder försvinner årligen genom kapital som förflyttas utomlands, för att återkoppla till mitt eget första inlägg. Du vill ställa folkbildning och kultur mot vård, skola etc. Jag menar att det dels bygger upp ett felaktigt narrativ om att det verkligen skulle vara statsfinansierad kultur som är problemet, och dels att man igen låter de fåtal rika med kapital (som också bidrar till att det försvinner miljarder från Sverige årligen) komma undan med ett sådant narrativ. Du ser alltså hellre att kultur blir en klassfråga, än att beskatta de redan rika?
Håller med om att länken mellan kultur, folkbildning och demokrati är så pass stark att det vore svårt att argumentera för något annat än att det är en allmängiltig sanning.
 
@Roheryn Som tillägg, då jag inte riktigt delar din uppfattning; hur menar du att denna diskussion aldrig förs inom politiken? Jag känner inte riktigt igen det, jag ser nog tvärtemot att kultur ofta är något som ställs emot andra former av samhällsnytta. Nu när regeringen sänker sina anslag så går det ju också åt det håll du själv verkar vilja, dvs att kultur skattefinaniseras allt mindre, om jag uppfattat dig rätt. Så diskussionen finns ju politisk, och har funnits även tidigare, och uppenbarligen också gett resultat.
 
Jag kollade upp det där för något eller några år sedan - alltså "antal dödade per energislag". Och där leder kol och olja STORT före kärnkraften. Har för mig att vattenkraften kommer en bit efter kärnkraften och så vind och sol efter det, de sistnämnda är ganska "snälla".
Problemet med kärnkraft är att det blir enorma konsekvenser om något går fel. Jag påpekade i och för sig mest faktum, att orsaken att vi började avveckla kärnkraften är just den orsaken.

Kan man garantera att det inte sker någon olycka och dessutom kommer tillrätta med miljöproblemen vid uranutvinning och slutförvaring så är det en ren kraftkälla. Min poäng var dock inte att börja diskutera kärnkraft utan att peka på det komplexa med att se det större perspektivet. @Inte_Ung tycks helt ha missat att folk. Självklart har flertalet koll på att det blir ett elbortfall om man lägger ner kraftverk oavsett typ och att elen behöver ersättas eller sparas in. Om man tror att folk inte inser att kraftproduktionen blir lidande om man lägger ner kärnkraftverk då har man missat att folk vill lägga ner dem trots bortfallet, inte för man missat det.


Och eftersom att det behövs mera elektricitet när befolkningen växer så måste den ersättas med något annat.
Och om man då struntar i det så blir det brist på el.

Det verkar inte vara solklart för alla.
Även om det är ganska så lätt att räkna på.
 
Men som jag sa - definitionen av kultur är ganska "luddig i kanterna" och det kanske är så att man här behöver titta på detaljerna för att egentligen kunna ha en uppfattning om vad som ska skattefinansieras/-subventioneras och inte.

I offentliga budgetar, vilket är vad som brukar kritiseras/diskuteras i politiska sammanhang, är det inte särskilt luddigt vad som ryms inom Kulturdepartementets respektive olika kulturnämnders budgetar.

Själv tycker jag absolut det finns enskilda poster man kan ifrågasätta, t ex när det handlar om bidrag för längre försörjning av en enskild person och inte projektbidrag.

Men en oerhört stor del av det som definitivt faller inom området kultur är sådant som jag tycker är väldigt viktigt. Musikskolor, bibliotek/skolbibliotek, kulturminnesvård, kulturföreningar/aktiviteter för barn och unga... Detsamma gäller sådant som ryms inom samma budget, oavsett vad man kallar det - studieförbund, Forum för levande historia, minoritetsspråk- och...kultur.
 
@Roheryn Som tillägg, då jag inte riktigt delar din uppfattning; hur menar du att denna diskussion aldrig förs inom politiken? Jag känner inte riktigt igen det, jag ser nog tvärtemot att kultur ofta är något som ställs emot andra former av samhällsnytta. Nu när regeringen sänker sina anslag så går det ju också åt det håll du själv verkar vilja, dvs att kultur skattefinaniseras allt mindre, om jag uppfattat dig rätt. Så diskussionen finns ju politisk, och har funnits även tidigare, och uppenbarligen också gett resultat.
Om det är bra eller dåligt att regeringen sänker anslagen till kultur beror helt på vad pengarna går till istället, skulle jag säga. Det är ju liksom inte bra "bara för att", utan det handlar för min del väldigt mycket om vilka saker som prioriteras. Går pengarna istället till äldrevården eller skolan så anser jag att det är jättebra. Går de till skattesänkningar är det, milt uttryckt, mindre bra.

Diskussionen jag vill ha är den ideologiska - vad vill vi skattefinansiera och vad vill vi ska vara privat?
 
Om det är bra eller dåligt att regeringen sänker anslagen till kultur beror helt på vad pengarna går till istället, skulle jag säga. Det är ju liksom inte bra "bara för att", utan det handlar för min del väldigt mycket om vilka saker som prioriteras. Går pengarna istället till äldrevården eller skolan så anser jag att det är jättebra. Går de till skattesänkningar är det, milt uttryckt, mindre bra.

Diskussionen jag vill ha är den ideologiska - vad vill vi skattefinansiera och vad vill vi ska vara privat?

För min del blir det nog snarare ett konstaterande.

En välmående demokrati förutsätter fri kultur. Om kulturen ska vara fri måste den helt eller delvis vara skattefinansierad. Om kulturen inte är fri så blir det fria ordet en klassfråga. Gör vi det fria ordet till en klassfråga, urholkar vi demokratin.
 
I offentliga budgetar, vilket är vad som brukar kritiseras/diskuteras i politiska sammanhang, är det inte särskilt luddigt vad som ryms inom Kulturdepartementets respektive olika kulturnämnders budgetar.
Nej det är möjligt - men när vi diskuterar såhär på ett forum så blir det ju ändå luddigt. Är folkhögskolor kultur eller utbildning? Är idrottsföreningar kultur? Osv. Jag är inte tillräckligt politiskt insatt för att veta exakt vad som ryms inom vilken budget.
Själv tycker jag absolut det finns enskilda poster man kan ifrågasätta, t ex när det handlar om bidrag för längre försörjning av en enskild person och inte projektbidrag.
Det gör det absolut. Jag tycker väl förvisso att det kan finnas anledning att ifrågasätta enskilda projektbidrag också - beror ju till stor del på vad det gäller!
Men en oerhört stor del av det som definitivt faller inom området kultur är sådant som jag tycker är väldigt viktigt. Musikskolor, bibliotek/skolbibliotek, kulturminnesvård, kulturföreningar/aktiviteter för barn och unga... Detsamma gäller sådant som ryms inom samma budget, oavsett vad man kallar det - studieförbund, Forum för levande historia, minoritetsspråk- och...kultur.
Ja, och jag menar inte att vi aldrig ska ge bidrag till det som nu råkar falla inom kultur i diverse statliga, regionala och kommunala budgetar. Jag menar bara att vi hela tiden behöver fundera över och prioritera vad vi faktiskt lägger skattepengar på. Både inom och mellan olika budgetposter.
 
Nej det är möjligt - men när vi diskuterar såhär på ett forum så blir det ju ändå luddigt. Är folkhögskolor kultur eller utbildning? Är idrottsföreningar kultur? Osv. Jag är inte tillräckligt politiskt insatt för att veta exakt vad som ryms inom vilken budget.

Folkbildning ligger i den statliga budgeten under Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, trots att den hanteras av Utbildningsdepartementet. (För övriga skolväsendet finns Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.)
På regional och kommunalnivå brukar det vara kultur- och fritidsnämnden som beslutar om att dela ut bidrag till både folkbildning och föreningar. En idrottsförening är inga problem att klassa som fritid på vare sig statlig eller kommunal nivå, folkbildning är en annan femma.

Sedan är det förstås en helt annan diskussion om hur man definierar både folkbildning och en lokal fotbollsförening i andra sammanhang.

Det gör det absolut. Jag tycker väl förvisso att det kan finnas anledning att ifrågasätta enskilda projektbidrag också - beror ju till stor del på vad det gäller!

Ja, och jag menar inte att vi aldrig ska ge bidrag till det som nu råkar falla inom kultur i diverse statliga, regionala och kommunala budgetar. Jag menar bara att vi hela tiden behöver fundera över och prioritera vad vi faktiskt lägger skattepengar på. Både inom och mellan olika budgetposter.

Jag håller med dig helt.
 
@Roheryn Som tillägg, då jag inte riktigt delar din uppfattning; hur menar du att denna diskussion aldrig förs inom politiken? Jag känner inte riktigt igen det, jag ser nog tvärtemot att kultur ofta är något som ställs emot andra former av samhällsnytta. Nu när regeringen sänker sina anslag så går det ju också åt det håll du själv verkar vilja, dvs att kultur skattefinaniseras allt mindre, om jag uppfattat dig rätt. Så diskussionen finns ju politisk, och har funnits även tidigare, och uppenbarligen också gett resultat.
Kultur tas nu upp av försvaret som mycket viktigt.
För marinchef Ewa Skoog Haslum är kulturen väl värd att försvara och en viktig del i motståndet mot en fiende.


https://www.svt.se/nyheter/lokalt/s...-eskilstuna-kulturen-starker-motstandskraften
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 575
Senast: Grazing
·
Hästmänniskan Tycker många fina exempel kommer upp i diskussioner kring hästvälfärd. Tex på saker som bara "ingick" i ens hästhantering förr som man...
2
Svar
36
· Visningar
4 252
Skola & Jobb 15 år i vården blev det men nu säger kroppen tvärstopp, ALLT gör ont, hela tiden. 3 omgångar av vad jag förstått i efterhand var...
2 3
Svar
47
· Visningar
8 002
Senast: fejko
·
Hundavel & Ras Min man har stora drömmar, vilket ju är bra, men samtidigt väldigt lite insikt i hur det ser ut i det verkliga livet, känns det som...
2 3
Svar
56
· Visningar
10 600
Senast: machafuko
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp