Om ni möter någon som är hundrädd...

[arbetsmyran]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Det är deras problem och tycker det är idiotiskt att skrika och bete sig som dom gjorde!
Är dom så rädda ska dom flytta på sig . Inte vårt fel som hundägare att dom är rädda! Ofta kommer dom från länder där hundarna lever fritt ute men borde lära sig att hundarna inte tänker äta upp dom!!!

 

[Calazirya]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Fast...

Är man inte rädd är det jäkla enkelt att sitta och säga ( skriva ) att dom minsann får lära sig, iaf en utav dom som skrivit i tråden berättar ju iaf varför endel av människor som kommer från exempelvis vissa delar Afrika är rädda.

Nej dom kanske inte har sett en hund äta upp någon, men mycket möjligt att dom sett hundar som bitit ihjäl.

Visst det är i samma här som där, men en djupt rotad rädsla är helt omöjlig att förstå om man själv inte är rädd .

 

[Lenis]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Jag har av nån anledning svårt att tro att det kutar runt hundar o biter ihjäl folk till höger o vänster utanför vårt lilla land. Att det kan ha inträffat ja, att det är vanligt, nej. Men jag ser mig gärna motbevisad om nån kan visa tillförlitliga källor.

Har varit involverad med många med utländsk härkomst som inte gillat hundar men ingen av dem hade nån särskilt taskig upplevelse, de var bara ovana vid husdjur på det sättet vi har dem. De var nästan lika ställda när de träffade på min häst tex. Och jag har många gånger fått höra att när jag gifter mig o får barn då får jag skicka bort mina djur för de kommer jag ju inte hinna fjanta runt med då. Läste lite ot en ganska komisk artikel från al-jazeera för några år sen, den gick ut på att de hånade västerländska kvinnor o jämförde dem med sina "egna" kvinnor. Många av jämförelserna gick ut på att vi i väst lägger pengar o tid på husdjur istället för familj o barn.


TS: jag tycker du gjorde det du kunde. Själv brukar jag ha hundarna att gå fot o raskt gå rakt fram o förbi när nån verkar besvärad. Detta även om jag bara går med vavvorna men nån kan ju vara rädd även för en 2-kilos inbillar jag mig

 

[Raderad medlem 94602]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Jusst därför bör man söka hjälp. Det kan jag nog lätt sitta och skriva. Exemplet TS beskriver här är ju ingen vanlig hundrädsla. Detta är ju en skräck om man har ett behov att stå och skrika på det viset och häva ur sig otrevligheter. Det måste vara svårt att få vardagen att fungera i ett land där hundar är husdjur i vart och vartannat hem om man lider av en sådan hundskräck.

Hur skräckslagen man än är och vad man än råkat ut för i sitt hemland bemöter man inte någon med otrevligheter och utskällning som den man gjorde mot TS.

 

[Calazirya]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

+ Lenis.

Nu svarade jag inte yorkwann utan kommenterade det som arbetsmyran skrev. Svaret jag skrev till yorkwann står tidigare i tråden!

 

[Ramona]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

en djupt rotad rädsla är helt omöjlig att förstå om man själv inte är rädd .

Jag blev attackerad av en fasan när jag var runt ett år gammal och har idag en rätt illa fobi mot fåglar. Jag undviker absolut ställen där fåglar håller till och det handikappar mig faktiskt lite i livet, även om jag inte vill att det ska göra det.

Men, nog förbannat är jag medveten om problemet och jag förstår hur galet jag beter mig när jag får panik och min fobi kickar in. Jag är absolut helt medveten om att jag borde få någon typ av terapi för det hela också. Jag vet att det är irrationellt och jag vet att duvorna på torget egentligen inte kommer att hacka ut ögonen på mig, även om hela mitt förstånd skriker efter att springa därifrån alternativt kasta mig på backen och ligga där tills någon räddar mig!

Det är en dålig ursäkt att säga att ingen annan kan förstå hur man mår bara för att de inte är rädda själva. Personerna som är rädda vet normalt sett att de agerar irrationellt.

 

[Zizzy]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Detta även om jag bara går med vavvorna men nån kan ju vara rädd även för en 2-kilos inbillar jag mig

Råkade på asfaltsläggarna förra sommaren, de var alla utom några av barnen hysteriskt rädda för mina Dvärgpischer och Franska Bulldogs.
Skönt, för jag behövde inte oroa mig att de skulle röra mina saker..


Trådämnet, jag kopplar mina hundar, men går inga omvägar.
Besöker jag folk som är hundrädda, tar jag faktiskt med mig dem, men har dem i bur och det har fungerat alldeles ypperligt hitintills.
Och Bastarden, har faktiskt fått flera hundrädda att glömma sin rädsla..
Bästa var ju en fem-sex årig tjej som var hysteriskt rädd, slutade med att de lekte med bollar och grimskaft i över fyra timmar, tills hon tröttnade och la sig i bilen för att sova. Lilla tjejen är inte hundrädd längre.

 

[Lupin]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Och det tycker du jag gjort??

Ingen aning om de var från något anant land, pappan pratade svenska iaf, möjligen med någon finsk brytning.

Va? Det var absolut inte menat mot dig! Ber om ursäkt för att jag inte var tydlig nog. Självklart tycker jag inte att Du gjort det, men jag har ju läst de andra inläggen och många tycker ju att de som blev rädda är ena riktiga puckon mfl ännu värre tillmälen. Trist inställning till andra människor och jag undrar varför och var det kommer ifrån? Som hundägare har man ett strikt ägaransvar och en skyldighet som många inte bryr sig om att leva upp till, oavsett om man har liten eller stor hund. Är någon allergisk får man ta hänsyn till det, är någon hundrädd får man ta hänsyn till det. Liksom.

 

[Milosari]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

det är väl upp till var och en om man vill söka hjälp?

rädda människor säger dumma saker. men detta är ju ett bra exempel på en situation när man inte behöver ta åt sig. jag kan lova dig att jag hade inte heller blivit trevlig om någons ulliga gulliga tarantella hade varit påväg åt mitt håll. jag har f ö gått på KBT för min fobi, för min egen skull då, men det fungerade inte.

 

[Calazirya]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Men visst är det så.

Fortfarande så skrev jag att man måste ta tag i sin rädsla om den är så djup att man reagerar som TS beskriver, men jag skrev det i mitt svar till TS som belyste just den situationen.

Det senare svaret var enbart riktat till arbetsmyran som skrev om människor från utlandet. Dom TS mötte var ju inte av utländsk härkomst så vitt hen kunde se.

 

[YorkWann]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

kl,

Mötte de där igår igen...

 

[TinkerTant]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Gå lugnt- precis som vanligt, se till att din vovve inte bryr sig om dem oavsett skrik o gap..enda som händer att du spänner dig o riskerar en spänd o nervös vovve- skulle hålla i kopplet lugnt o sansat, inte korta in för mkt. Du kan nog inte kurera eller hjälpa dem öht...så bara gå och inge ett lugnt intryck så kanske kanske de kan slappna av med.

 

[Viva]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

KL

Har redan berättat om upplevelsen i en annan tråd men den passar så himla bra i denna också:

Den mest bisarra upplevelsen med mina hundar var nog när jag gick av bussen i stan. Jag har båda hundarna i kort koppel vid min sida när jag plötsligt ser en tjej några meter bort kasta sig bakom en skylt. Jag kollar dit och hon blir helt galen, börjar svära och kallar mig j*vla hora samtidigt som hon skriker att hon ska polisanmäla mig. Helt chockad får jag bara fram, varför då? Men får inget svar. Hundrädd i all ära men någon måtta får det väl vara.

I vanliga fall, om jag märker att någon är väldigt rädd, försöker jag byta sida eller ta en omväg. Kortar kopplet så att hanen går vid min sida och kallar även in tiken och kopplar henne om det inte är möjligt att gå åt sidan eller om personen ber om detta. Är personen hysteriskt gör jag i princip samma sak, inte mycket jag med mina två hundar kan göra annat än att visa hänsyn och försöka underlätta mötet. Till det hör inte konster som att trolla bort mina hundar så fort någon börjar skrika.

 

[paradiset]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

KL

i skogen igår mötte jag en ung man med ett kroppspråk som fick mig att tro han hade ngn utvecklingsstörning kanske aspbergers. Han stelnade till lite men fortsatte att gå dock till höger. Han höll för öronen Min hund fick genast gå vid min sida tittandes på mig. Jag tror att en hund som intensivt ( eller mindre intensivt tittar ) kan kännas hotande. Jag har märkt att det är väl typ det enda man kan göra för att lätta ett uns på spänningen hos normalrädda. Att se till att hunden inte tittar för mycket på den personen.
( och nej min hund sa inte ens ett pip men han tycktes förvänta sig det, kanske har hundar reagaerat på hans kroppspråk innan )

 

[Mortenee]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Hundrädsla hos muslimer beror ju ofta på att det finns någon gammal tradition, eller påhittad hadith, som säger bland annat att "en ängel träder inte in i rummet om en hund varit där". Hundar ses i vissa religiösa tolkningar som orena, eftersom de har sjukdomar som kan spridas till människor. Där hävdas det att man ska hålls sig så långt ifrån en hund som möjligt.

Men, detta står inte ordagrant i Koranen, så dessa som hävdar detta kan jämföras lite med t ex kristna som påstår att homosexualitet är en skymf mot Gud. Om man tänker på hur fanatiska dessa människor kan vara, så förstår jag att många muslimer har en stark hundrädsla.

 

[paradiset]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Jag bor i ett omårde men minst 25% troende muslimer av olika grad. Inte många har synen att hundar är orena men däremot har de mött så mycket orespektfulla människor med hund! Visar man bara hänsyn och har kontroll på sin hund och är vänlig så är allt lugnt. Men visst blir jag ändå förvånad de gånger en muslim GILLAR hundar

 

[Mortenee]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Jag bor i ett område där typ 30-40% är muslimer av olika grad, men jag har aldrig stött på någon som gapat och skrikit vid hundmöten ändå. Däremot drar sig många undan, och det är ju helt okej. Jag förstår ju att de är rädda och håller in hunden också.

Vad jag däremot blir ursinnig på är alla hundägare som inte har någon respekt för något, hävdar att "hunden är såååå snäll", och vägrar hålla in den en sekund. Bara häromdagen gick jag bakom en tant med en dvärgschnauzer i flexikoppel. Längre fram dök det upp en liten pojke som skulle till skolan. Han försökte gå längst ut på trottoaren, tanten höll sig i mitten med hunden, och när pojken gick förbi så gjorde hunden världens utfall.

Här i området finns också kommunens största hundrastgård, men ändå träffar man på massa hundar lösa utan att ägaren har någon kontroll. Inte sällan kan man bli förföljd av en liten hund som springer och bjäbbar efter en. Det intressanta i det hela är att det alltid är de små hundarna som är värst.
De större hundarna som springer runt här är oftast pitbulls, men de brukar skita totalt i människor. Däremot hoppar de på andra hundar i koppel då och då.

 

[LIA]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Skrek dom då med?

Dom måste ha maximala problem att leva i vårt samhälle med tanke på hundtätheten. Går dom skrikande genom livet??

Vad sägs om alternativet att binda upp dina hundar, gå fram till familjen och säga: håll käften eller jag ringer till polisen! Borde få vem som helst att tänka till.

LIA

 

[YorkWann]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

Hehe, ja hade vart nått :P

Nja, mamman skrek,

Mortenee; Detta var inga muslimer, redan sagt tidigare i tråden, inte vad jag kunde se/avgöra iaf. dock bröt pappan på finska, om det nu skulel vara väsentligt..

 

[YlvaG]

Sv: Om ni möter någon som är hundrädd...

KL
Fick förklaringen av en man från Somalia varför många därifrån och fler länder är så rädd för hundar. Personer med makt använder hundar som makt och vapen.

Han som berättade det hade en lillebror som bara blev 13år. Han blev ihjälsliten av hundar medans män slog vad om hur länge han skulle leva.

Eftersom de är uppvuxna med synen att hundar är vapen så är det inte undra på varför de är rädda

Jag jobbade med en man ifrån... Syrien(?) som förklarade att hundar var inga husdjur. Hade man en hund så var det för vakt och ofta var det bara en enda person i familjen som kunde mata hunden utan att den försökte hugga så fort man kom i närheten.

Jag kom dock inte ihåg om han var hundrädd eller inte, men att han reagerat över att så många hade hund när han kom till Sverige.