Oense om bodelning - tingsrätten

[Lovisaleonora]

Tja för en firma är hyran avdragsgill.

Självklart, men det är väl ingen som är villig att betala överpris för att det går att kvitta i en verksamhet?

 

[athena_arabians]

Vet inte om jag berättat att allt med lånen är klart (fredags) och ansökan om lagfarten är inskickad!

Som jag trodde är exets officiella version att separationen var ett gemensamt beslut (för att det ska låta bättre antagligen). Men för att ge honom lite lite lite () cred så var han faktiskt villig att följa med in till förlossningen och kolla så allt var bra med bebisen i magen idag efter att jag känt av henne mindre ett par dagar. Blev dock inget då bebis verkar ha piggnat till igen.

En granne vill hyra garaget av mig också! Frågan är bara vad sjutton man tar i hyra? Garaget är stort, nybyggt 2007, rejäla portar och det finns ett kontor. Han vill hyra det för förvaring av sin husvagn och diverse företagsgrejer (målarfirma).

Håller med @Korven med tillägget att se till att skriva ett ordentligt kontrakt med hyrestid, hyra, uppsägningstid (från bådas håll) och vems ansvaret är om något händer, tex brand. Man är oftast vänner så länge allt går smidigt men sedan kan det bli tråkigt.

Jag har tex en bekant som ska få ställa en sak på min gård och jag har ingen anledning att tro att det ska krångla och jag tänker inte ta hyra (är dock på egen risk) men sa direkt att jag vill ha ett kontrakt för att skydda oss båda.

 

[Tajger]

Hej @krambanan Har nu läst igenom hela tråden, och vilket jobb du har gjort! Lycka till med gård och bebis!

 

[krambanan]

Självklart, men det är väl ingen som är villig att betala överpris för att det går att kvitta i en verksamhet?

Nä det kommer han inte vilja. Han är bra men det ska vara rimligt annars går han inte med på det.

Håller med @Korven med tillägget att se till att skriva ett ordentligt kontrakt med hyrestid, hyra, uppsägningstid (från bådas håll) och vems ansvaret är om något händer, tex brand. Man är oftast vänner så länge allt går smidigt men sedan kan det bli tråkigt.

Jag har tex en bekant som ska få ställa en sak på min gård och jag har ingen anledning att tro att det ska krångla och jag tänker inte ta hyra (är dock på egen risk) men sa direkt att jag vill ha ett kontrakt för att skydda oss båda.

Japp kontrakt ska skrivas. Det kommer grannen också vilja så det är inga konstigheter.

Hej @krambanan Har nu läst igenom hela tråden, och vilket jobb du har gjort! Lycka till med gård och bebis!

Åh tack!

 

[krambanan]

I övrigt börjar jag fundera på om jag är ett hopplöst fall. Inte för att jag vill ha tillbaka exet men minsta lilla sak han gör för mig (saker som borde vara självklarheter men som i min hjärna blir mycket större än så) och jag blir sååååå tacksam och tänker att "innerst inne vill han ju väl". Jag VET ju att det inte räcker ens om det vore så att han innerst inne vill väl. Jag far ju lika illa ändå av hans beteende. Och jag VET ju att insikten är ett första steg mot att förändra mitt tankesätt men ibland blir jag bara så trött på mig själv.

Idag t ex fick jag någon jäkla hormongråtattack för att han utan att diskutera kom hem från jobbet och följde med in till förlossningen för att kolla så allt var okej med bebisen i magen. Sen efteråt var jag så himla deppig igen för att vi ska separera. För att han gjorde EN enda grej som ju egentligen borde vara rätt självklar. Får väl skylla på graviditetshormoner. Den första gråtattacken lyckades jag inte hejda men sen bet jag ihop och visade en betydligt mer oberörd sida. Jag visste ju att han skulle vända och visa denna "snälla" sidan. Jag var bara lite oberedd och försvarslös (och rätt rädd) just då.

Så nu ska jag gå och sova och klappa magen lite och förlåta mig själv för att jag är mänsklig.

 

[Korven]

ja klappa magen från alla på Buke som håller på er!

 

[Amha]

I övrigt börjar jag fundera på om jag är ett hopplöst fall. Inte för att jag vill ha tillbaka exet men minsta lilla sak han gör för mig (saker som borde vara självklarheter men som i min hjärna blir mycket större än så) och jag blir sååååå tacksam och tänker att "innerst inne vill han ju väl". Jag VET ju att det inte räcker ens om det vore så att han innerst inne vill väl. Jag far ju lika illa ändå av hans beteende. Och jag VET ju att insikten är ett första steg mot att förändra mitt tankesätt men ibland blir jag bara så trött på mig själv.

Idag t ex fick jag någon jäkla hormongråtattack för att han utan att diskutera kom hem från jobbet och följde med in till förlossningen för att kolla så allt var okej med bebisen i magen. Sen efteråt var jag så himla deppig igen för att vi ska separera. För att han gjorde EN enda grej som ju egentligen borde vara rätt självklar. Får väl skylla på graviditetshormoner. Den första gråtattacken lyckades jag inte hejda men sen bet jag ihop och visade en betydligt mer oberörd sida. Jag visste ju att han skulle vända och visa denna "snälla" sidan. Jag var bara lite oberedd och försvarslös (och rätt rädd) just då.

Så nu ska jag gå och sova och klappa magen lite och förlåta mig själv för att jag är mänsklig.

Hormoner är starka saker. Jag kan bara tala från egna erfarenheter och jag var i en relation men kände mig så ensam när jag var gravid med dottern. Hela tiden. Som om ingen fanns och ingen förstod mig. Jag kan verkligen förstå att det ställer till det med hormoner, jobbig separation osv. Kanske är det så att du känner dig lite ensam i det där och att du (för en gångs skull?) får lite stöd i en sak som är väldigt jobbigt?

 

[krambanan]

Kanske är det så att du känner dig lite ensam i det där och att du (för en gångs skull?) får lite stöd i en sak som är väldigt jobbigt?

Absolut, jag känner mig väldigt ensam i graviditeten. Även om det finns massa andra människor runt omkring som bryr sig och tycker det ska bli jätteskoj så är det ju ändå inte samma sak som att glädjas ihop med den andre föräldern. Och japp för första gången är det som bebisen ens existerar för honom (förutom tidigare när han beklagade sig över vilket bekymmer det var för honom). Och jag vill ju att han ska bry sig. För bebisens skull. För jag vet ju hur viktig min pappa varit för mig. Jag var jätterädd när jag ringde honom att han skulle säga att han sket väl i vilket. Så när han inte gjorde det så blev det en enorm lättnad.

Och samtidigt gör det saker så mycket jobbigare. För jag vet ju att innerst inne bryr han sig faktiskt. Även om han inte visar det. Tvärtom ju mer han bryr sig ju mer kall och hård blir han för att skydda sig själv. Jag är övertygad om att han inte är helt igenom en elak människa utan en väldigt rädd och osäker person. Men det hjälper ju inte så länge han själv inte ser att det finns ett problem och vill jobba på det.

Förut trodde jag att bara jag var tillräckligt snäll och älskade honom tillräckligt mycket så skulle det på något sätt kunna "läka" honom. Men nu vet jag att det spelar ingen roll vad jag gör eller inte. Det har inte med mig att göra alls. Det är hans resa och han kan bara göra den när han är mogen för det. På samma sätt som hela det här förhållandet varit en otrolig resa för mig. Jag har vuxit enormt mycket. Och lärt mig massor. Och snart kommer jag få en underbar dotter som gåva.

Oj...ledsen för svammel. Kanske borde byta titel på den här tråden snart...

 

[Korven]

Han kanske nån gång blir en bra pappa vilket inte är det sämsta. Jag ser ju min son som nyss separerade bryr sig om sitt barn (ögonstenen) men även pratar annorlunda om mamman. Bättre två separerade föräldrar som är sams än två osams under samma tak. Vilket många verkligen är beredda att skriva under på.
Vad som än händer så finns ju Buke kvar

 

[krambanan]

Han kanske nån gång blir en bra pappa vilket inte är det sämsta. Jag ser ju min son som nyss separerade bryr sig om sitt barn (ögonstenen) men även pratar annorlunda om mamman. Bättre två separerade föräldrar som är sams än två osams under samma tak. Vilket många verkligen är beredda att skriva under på.
Vad som än händer så finns ju Buke kvar

Absolut! Jag är själv uppvuxen med två föräldrar som äntligen skiljde sig när jag var 16 år. Dom gick från att inte ens prata med varandra till att bli sams och hjälpa varandra när dom hamnade på varsitt håll.

Det är tur det!

 

[krambanan]

Arrrrrgh han är som en jävla blodhund som känner av så fort jag får minsta känsla av att vara lite glad och uppåt. Vips så är han där och drar ner mig igen. Han klarar verkligen inte att jag mår minsta lilla bättre!!! Mest irriterad blir jag av att jag inte bara gick därifrån direkt. Men han har varit så lugn och trevlig sista tiden så hade skölden nere.

Och det var det gamla vanliga tugget. Allt är mitt fel. Jag måste vara nöjd och glad nu. Jag har säkert någon ny på G. Detta och detta gjorde/gör/kommer jag göra fel. Och hur ska jag förklara allt detta för min dotter sen när hon blir äldre och börjar fatta saker.

Det "roligaste" är att det här händer varenda gång jag börjar känna att det kanske finns lite hopp om att han en dag ska ändra på sig så vi kan ha ett hyfsat samarbete om barnet iallafall.

 

[Korven]

Upp med skölden igen och låt honom inte börja prata om nånting annat än vädret , för det är väl ändå inte ditt fel.

 

[athena_arabians]

Arrrrrgh han är som en jävla blodhund som känner av så fort jag får minsta känsla av att vara lite glad och uppåt. Vips så är han där och drar ner mig igen. Han klarar verkligen inte att jag mår minsta lilla bättre!!! Mest irriterad blir jag av att jag inte bara gick därifrån direkt. Men han har varit så lugn och trevlig sista tiden så hade skölden nere.

Och det var det gamla vanliga tugget. Allt är mitt fel. Jag måste vara nöjd och glad nu. Jag har säkert någon ny på G. Detta och detta gjorde/gör/kommer jag göra fel. Och hur ska jag förklara allt detta för min dotter sen när hon blir äldre och börjar fatta saker.

Det "roligaste" är att det här händer varenda gång jag börjar känna att det kanske finns lite hopp om att han en dag ska ändra på sig så vi kan ha ett hyfsat samarbete om barnet iallafall.

När han börjar igen så tänk på det där han sa om oxe, dvs kastrerad tjur

*stor kram*

 

[krambanan]

Måste bara få skryta lite (speciellt med tanke på att han återigen talat om för mig hur mycket jag kommer behöva hans hjälp i vinter ).

Har haft inne vattenpumpen och hydrofortanken på lagning på garantin på Jula. Haft en lånepump under tiden (som jag trots en del strul kopplade in 99 % själv). Idag skruvade jag bort lånegrejerna, åkte till Jula och fick tillbaka den gamla pumpen och tanken, körde hem och skruvade tillbaka allt och det funkade direkt! Sen såg jag att dom hade lyckats skada kabeln lite (nästan ända uppe vid kontakten) till pumpen men jag vägrar skruva av skiten och köra in igen. Ska ringa dom och gnälla lite imorgon. Har som tur var en kompis som är elektriker så hon får hjälpa mig att byta/korta kabeln någon dag snart.

Och sen av bara farten så fixade jag ett fel på bilen (haft varningslampor som blinkat till oftare och oftare på bromssystemet). Fyllde i bromsvätska för den låg under miniminivån och alla lamporna slocknade. Har antagligen ett läckage någonstans men måste ändå byta bromstrummanbak på ena sidan så den som gör det får leta läckage då.

Imorgon åker jag och hälsar på familjen några dagar.

 

[MM]

Du kommer klara dig alldeles utmärkt utan den där desperata ynkryggen som kallar sig själv en man!

Du och tösabiten kommer ha det finfint ihop själva

Passa på att bli lite ompysslad av familjen nu. Det förtjänar du!

 

[krambanan]

Haha nu har ADHD-mottagningen han går till vaknat efter semestern. Vi är kallade till ett parsamtal med en sjuksköterska (mitt exs vårdkontakt där) samt anhörigstödet jag har träffat några gånger på fredag. Känns lite sent...

 

[krambanan]

Haha nu har ADHD-mottagningen han går till vaknat efter semestern. Vi är kallade till ett parsamtal med en sjuksköterska (mitt exs vårdkontakt där) samt anhörigstödet jag har träffat några gånger på fredag. Känns lite sent...

Bestämde mig för att gå dit bara för att anhörigstödet är så sjukt bra. Exet var hemma efter jag somnat igår så kunde inte fråga om vi skulle samåka dit då. Så slängde i väg ett meddelande på morgonen på väg till jobbet och tog med grejer så jag kunde duscha och åka direkt till mötet. Frågade i meddelandet om vi skulle samåka och när vi skulle träffas i så fall. Fick svaret "jag jobbar" några timmar senare. Då messade jag igen och frågade om han lämnat återbud eller vad han menade. Inget svar. Messade då IGEN och sa att jag behöver veta om jag skulle köra dit eller inte. Inget svar. Bestämde mig iallafall för att köra dit. Fick stressa som sjutton för det körde ihop sig på jobbet så klart. Så när jag äntligen kommer dit (10 min sen pga vägarbete) så får jag veta att mitt ex avbokat tiden! Så bara att köra hem igen. Nu var jag trött, stressad, hade ont i fogarna och hade inte hunnit äta lunch så var dessutom hungrig och hade halsbränna. Slänger iväg ett nytt meddelande när jag kom hem och han inte var hemma än. Tack för informationen typ och påpekade att det var rätt dålig stil. Blir uppringd lite senare av exet...Då är HAN arg på MIG. Gapar och skriker. Jag säger att om han ska han skrika lägger jag på. Han skriker "Gör det då" så jag la på. Sen har jag inte pratat med honom.

Blev lite misstänksam då det varit väldigt lugnt från honom ett tag nu (gått att prata rätt normalt med honom) tills härom kvällen då han fick något utbrott för att jag ville sova och hans hund skällde och så idag då. Kollade hans Ritalin och mycket riktigt har han varit på det igen. Rätt säker på att det var ett tag sen han tog sist därför det varit lugnare. Han blir verkligen 1000 resor värre av Ritalin.

Bara 10 dagar kvar tills han flyttar nu!!!

(Hans nya hus verkar inte så fantastiskt längre förresten...idag beklagade han sig till sin mamma i telefon hur han skulle orka med att flytta och få ordning. Han har ju så ont och mår ju så dåligt. Dessutom luktar det gammal kattpiss i huset som han måste bli av med. Och han får flyttstäda själv för det avtalade dom bort när han prutade på priset. Och så är det ju avloppet som inte är godkänt. Tror han börjar ångra sig lite nu... Inte har han börjat packa än heller. )

 

[Inte_Ung]

Så när jag äntligen kommer dit (10 min sen pga vägarbete) så får jag veta att mitt ex avbokat tiden!

Så synd.
Ni kommer ju att behöva samarbeta även i framtiden.
Så någon typ av "föräldraterapi" är ju bra att göra.

Men då så vet du ju säkert.
Han är en hopplös egoist.
No Hope!

 

[MM]

10 dagar som kommer gå superfort hoppas vi

Nu när det närmar sig flytt så skulle jag om jag var du försäkra mig om att han inte kan plocka med sig av dina prylar. Viktiga papper på gården, nycklar till hus och uthus/stall, hästarnas utrustning. Kanske smycken som är värda pengar eller något annat som du tycker väldigt mycket om och han vet om det, och tar med det bara för att jävlas.

Det finns säkert något du inte vill att han snor med sig så försäkra dig om att han inte kommer lyckas

 

[Jeffery]

Jag tror att packningen kommer ske helt oplanerad, som en enda stor happening, från hans sida. I så fall kommer saker inte hamna i kartonger och säckar i nån slags organiserad ordning, utan mest rafsas ihop - för att i (som naturligtvis inte kommer fungera smidigt på andra sidan) 'packas upp, sorteras och tas omhand då'.
Om det blir så kan saker som är dina - eller som ni inte pratat om vem som ska ha det eller den, det som inte är glasklart - följa med av bara farten, utan att det nödvändigtvis behöver vara ont menat.

Så även om det inte är din business att hjälpa honom att flytta, är det er business att dela bohaget så att ni blir lika nöjda, eller missnöjda.
Detta under förutsättning - förståss - att ni inte redan delat upp allting mellan er, och har det förvarat i olika delar i huset.