Det går aldrig att ta kritik på allvar från någon som inte är insatt själv. Många gamla stofiler som red på ridskola på 70-talet kommenterar ridkonsten, utan att haja att den utvecklas. Och så har vi vissa western ryttare med sina new age idéer..men värst av allt är nog hästpratarna och förståsigpåarna som kritiserar eliten utan att ens ha tävlat själva.
Vad gäller ponnysporten måste jag dock hålla med dig. Nu ska man väl göra något åt katastrofen genom att låta ekipagen bli godkända i ett caprilliprogram innan de far ut och tävlar. Detta för att många inte hanterar sina ponnyer, så där är man på rätt väg. I övrigt tycker jag inte om ponnysporten alls eftersom ridsportsförbundet skiter i att den är totalt snedfördelad mellan könen. Vad gör man för att få in mer ponnykillar? Inget! Sexistiskt!
Men vad gäller din kritik mot elitryttarna så är du ute och cyklar. Idag är banorna så avancerade rent tekniskt, att en annan typ av betsling faktiskt krävs. När hästen landat tenderar galoppen att bli lång, ett starkare bett ger mindre snabbare signaler, så att hästen snabbt kortar upp sig inför nästa hinder. Många tävlingsryttare rider inte på dessa bett när de tränar, just för att behålla hästens känslighet och göra den extra lyhörd på tävling. Betten verkar på olika sätt på olika hästar, ALLA är olika i munnen. En god hästmänniska hittar rätt bett till rätt häst, vissa kräver skarpare, och därmed blir ekipagets samarbete bättre. Sedan handlar det inte om att de alltid är skarpare, de verkar olika helt enkelt. Alla elitryttare hajar ju det här, för rids hästen på för skarpt bett funkar den inte som den ska. Den kan t.o.m bli ännu starkare!
I dressyren är ju kandaret ändå extremt mycket skarpare, tycker du att svårklassryttarna ska börja rida på vanligt tränsbett? Nej, de har kandar för att minimera hjälperna. Ibland borde även ridskoleryttare få rida på kandar, eftersom det blir en finare och känsligare ridning. Starka hästar på för milda bett ger upphov till många ryttares hårda händer!
(Sedan behöver man ju inte göra som på vissa ridskolor i Stockholm, där vissa ridskolehästar går på kandar jämt med oerfarna ryttare, samt hoppar på kandar, och hästen blir ännu starkare för att den vill undkomma).
Nej överlåt uttalanden om hoppkonsten åt proffsen och lär av dem istället! Det är ett tips till dig från mig, som är otroligt trött på alla hästmänniskor som kritiserar för att boosta sitt ego, utan att ha ett uns ödmjukhet.