MiniLi
Trådstartare
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD
Jag syftade på att det väl är ganska vanligt att personer som medicinerar för ADHD regelbundet träffar tex en sjuksköterska med syftet att följa upp medicinering och se till så att inga obehagliga biverkningar dykt upp.
Även om de flesta som medicineras (i de bästa fall), följs upp av läkare eller går på annan behandling så görs ju inte det på samma sätt som vid tex centralstimulerande eller litium.
När jag säger att anknytning påverkar är inte det samma sak som att det skulle vara mammans fel. Då syftar jag på otrygg anknytning är en välkänd sårbarhetsfaktor som i alla annan psykisk ohälsa brukar anses vara ganska viktig.
Just det här är faktiskt ingenting jag fått med mig från skolan utan sånt jag fått till mig genom egenstudier och diskussioner med yrkesverksamma samt praktisk erfarenhet.
Inte för att det är så stor skillnad, vi har inte "kursmaterial" på det sättet i linköping.
Som jag förstått det så finns det en del som påstår att centralstimulerande ger en helt annorlunda effekt på någon med ADHD än på en "vanlig" människa men jag har också hört raka motsatsen.
För att inte tala om att alla med ADHD inte svarar positivt på centralstimulerande, att en del blir psykotiska, inte kan sova, inte äter osv. Effekterna skiljer sig ju mellan individer varför det känns ganska logiskt att det inte är något vettigt sätt att "ställa diagnos" på.
Vilken anledning då? Med tanke på hur dåligt vissa verkar må innan de äter antidepressiva. Jag antog lite fräckt att folk som åt antidepressiva gick till psykolog eller psykiatriker för sin ohälsa. Om det inte är så så är det väldigt märkligt att man kontrollerar medicineringen för ADHD men inte folk som mår reellt dåligt och riskerar ta livet av sig. Men generellt sett så känns det ganska självklart att de som äter kraftfulla mediciner under lång tid, vad det månde vara, då och då går till sin läkare.
Jag syftade på att det väl är ganska vanligt att personer som medicinerar för ADHD regelbundet träffar tex en sjuksköterska med syftet att följa upp medicinering och se till så att inga obehagliga biverkningar dykt upp.
Även om de flesta som medicineras (i de bästa fall), följs upp av läkare eller går på annan behandling så görs ju inte det på samma sätt som vid tex centralstimulerande eller litium.
Äldre studier? Det var ju en väldigt vanlig teori i början, att det är mammans fel när barnet har ADHD eller autism. Trodde de flesta hade arbetat sig bort från det synsättet.
När jag säger att anknytning påverkar är inte det samma sak som att det skulle vara mammans fel. Då syftar jag på otrygg anknytning är en välkänd sårbarhetsfaktor som i alla annan psykisk ohälsa brukar anses vara ganska viktig.
Tror du helt missuppfattat medicinernas effekt på dem med ADHD. En av Sveriges mer kända ADHD -läkare tror jag sagt ngt i stil med att om medicinen fungerar så är det mycket sannolikt ADHD. Eftersom någon med ADHD alltså somnar lättare när man ger centralstimulerande, medan någon som inte har det inte direkt somnar. Är du helt bombsäker på att de ger er vettigt kursmaterial här?
Just det här är faktiskt ingenting jag fått med mig från skolan utan sånt jag fått till mig genom egenstudier och diskussioner med yrkesverksamma samt praktisk erfarenhet.
Inte för att det är så stor skillnad, vi har inte "kursmaterial" på det sättet i linköping.
Som jag förstått det så finns det en del som påstår att centralstimulerande ger en helt annorlunda effekt på någon med ADHD än på en "vanlig" människa men jag har också hört raka motsatsen.
För att inte tala om att alla med ADHD inte svarar positivt på centralstimulerande, att en del blir psykotiska, inte kan sova, inte äter osv. Effekterna skiljer sig ju mellan individer varför det känns ganska logiskt att det inte är något vettigt sätt att "ställa diagnos" på.