NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Nädå, då har du ju erfarenhet ;) Klumpigt av mig att skriva så att det lät som om familje erfarenhet endast räknades...

Jag kan inte uttala mig om vuxna som diagnosticeras men tycker det är intressant att så många av de svenskar som representeras i fängelserna hittas i detta spektra? Funderingar på det?

Det är egentligen inte så konstigt alls att personer med bristande impulskontroll eller framförallt personer som har svårt att få tex jobb att funka förr eller senare gör val som kanske inte var det bästa för dem.
Det måste såklart inte bli så, men det är en förklaring :)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Men handlar inte det om att får du diagnos tidigt får du en helt annan hjälp, tidigt??

Det kan vara så. Men det kan också vara så att du mognar, växer upp och lär sig hantera dig själv på ett annat sätt.
ADHD symptom är ju egentligen ganska typiska "omognadsbeteenden". Att inte kunna vänta på sin tur, att prata i munnen på folk, att inte kunna sitta still, att ha svårt att koncentrera sig osv. Helt normala beteenden för små barn som man sen förväntar sig ska minska allt eftersom individen blir äldre :)

Jag upplever ju att jag blir lugn och koncentrerad av lagom mängd amfetamin och det är ju klassiskt, och visst var det skönt, men jag älskar ju mitt kreativa kaos i huvudet. Klart det hade varit praktiskt ibland att inte ha en cirkus med tillhörande galen orkester och autobahn i huvudet, men oftast så uppskattar jag det.

Visst, jag totalkraschar ibland av för många intryck, tex semester, fester, konferenser, hur bra det än kan vara, men för min del; JA, det är värt att ha pingpongbollar i huvudet.

Jag upplever också att jag är en tillgång i grupper på tex jobbet när man ska vara kreativa eftersom hjärnan har full speed. Jag vill INTE vara utan det. Visst, ibland rör det ihop sig med tider, ordning hemma osv men jag har strategier och vänner som ställer upp i de situationerna.

Vill dock poängtera att jag har full förståelse för att medicinering kan krävas. Medicinerar själv mot en livslång och ärftligt sjukdom och utan de medicinerna skulle jag inte ha ett värdigt liv.

Väldigt upplyftande att läsa det du skriver. Vi är olika men det behöver inte vara fel på någon ändå :)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Liten disclaimer om blondinbella:
hon kanske inte kan sova pga spinnande/skenande tankar och ångest, får raseri utbrott, hon kanske inte alls klarar tvätt/städ/inköp/ansvar och hennes man kanske fixar det mesta kring hemmet, revisorer sköter ekonomi etc.
Vad vet man?
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Men om man är så olik att man måste medecinera är väl inte ok? (därmed inte sagt "fel"- även om jag för egen del tycker att det är lite skönt att tänka på att det är "fel" på mig (jag har inte ADHD, dock.)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Och i mina ögon är det STOR skillnad på att ADHD beror på "fel i hjärnan" som beror på ärftliga faktorer än fel i hjärnan som beror på bristande anknytning.
Det ger stor skillnad kring hur vi ska tackla problemen. Även om medicinerna kan lindra för de enskilda individerna oavsett. Men vi vill ju mer än så eller hur? Vi vill ju att människor ska slippa bli sjuka överhuvudtaget.
Nu är ju inte ADHD en sjukdom...
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Poängen med att jag tog upp Gillberg var ju att han faktiskt gjorde något ganska oetiskt när man gjorde sig av med materialet. Vem som helst hade varit körd som forskare efter det. Men inte Gillberg..
Han hade ju lovat studiepersonerna att de skulle få vara anonyma. Jag tycker det hade varit mer oetiskt att bryta det löftet.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Liten disclaimer om blondinbella:
hon kanske inte kan sova pga spinnande/skenande tankar och ångest, får raseri utbrott, hon kanske inte alls klarar tvätt/städ/inköp/ansvar och hennes man kanske fixar det mesta kring hemmet, revisorer sköter ekonomi etc.
Vad vet man?

Precis vad jag har försökt säga hela tiden ;).
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Jag tycker inte det går att jämföra med autism. Helt annan typ av funktionsnedsättning.
Det finns de som tror att ADHD och AST har ett samband.
Det är väl så att 70% av de med AST även har ADHD, den procenten är för hög för att det inte skulle finnas ett samband, tycker jag.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Och ett tillägg:

I min värld är det som jag skrev ovan milsvidd skillnad att diagnostiseras som barn och som vuxen.
Att som barn få diagnosen innebär inte per automatik att man kommer få de problem som många som får diagnosen som vuxen - drabbas av.

Vari ligger skillnaden? Den som får diagnosen som vuxen har ju haft funktionsnedsättelsen även som barn, den har bara inte upptäckts (vilket det kan finnas tusen anledningar till). När jag var barn var det bara pojkar som klättrade på väggarna som fick diagnosen, det innebär ju inte att jag inte borde ha fått den. Mina problem var ju lika stora, med eller utan diagnos.

Men jag håller med om att du inte är dömd till att "misslyckas" som vuxen bara för att du fått diagnosen som barn, snarare tvärtom.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Skillnaden ligger i vilka konsekvenserna blir.
Diagnostiserad du som barn är du från tidig ålder medveten på ett annat sätt-liksom din omgivning - man kan lära sig strategier och knep för att undvika att livet går åt helvete (mer eller mindre).

När jag var barn "fanns inte" Adhd. hade jag fått en diagnos som barn hade jag kanske klarat av mitt liv bättre- och hade troligen inte blivit allvarligt psykiskt sjuk (sa läkarna, jag sa amen).

Därför tror jag det är skillnad.
Om man går från barn med adhd till vuxen, eller om man som vuxen diagnostiseras. Man får mer med sig, förstår du?
Som vuxen kan man ha fått fara väldigt illa och kanske drabbats av andra sjukdomat och problem pga sin ovetskap.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Ok, så förstår jag hur du menar och jag är enig!
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

+ kl
Tillägg till diagnos som barn eller inte. Jag utreddes som 11-åring, då för MBD, men fick ingen diagnos då de ansåg att jag hade för hög IQ (hade över 120 då). Hade ett helvete hela skoltiden i princip. Under mellanstadiet tillbringade jag mer tid utkastad i korridoren än på lektionerna, att jag klarade skolan ändå var ju tack vare min IQ - jag lär mig fort. När jag sen bad om egenremiss till Neuro som vuxen så plockades min gamla utredning fram och diagnosen sattes till stor del baserad på den, men såklart med nyare tillägg. Jag har ADHD-C (kombinerad typ) och är som en helt annan människa med medicinering. Jag står ut med mig själv framför allt. När jag var gravid och inte fick medicinera så testade jag fiskleverolja men tycker inte att det hjälpe alls, iaf inte i närheten av medicinens effekt på mitt mående.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Det kan vara så. Men det kan också vara så att du mognar, växer upp och lär sig hantera dig själv på ett annat sätt.
ADHD symptom är ju egentligen ganska typiska "omognadsbeteenden". Att inte kunna vänta på sin tur, att prata i munnen på folk, att inte kunna sitta still, att ha svårt att koncentrera sig osv. Helt normala beteenden för små barn som man sen förväntar sig ska minska allt eftersom individen blir äldre :)

Värst vad mycket du vet om ADHD.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Kan du inte rätta hen istället för att vara sarkastisk? :)
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Skillnaden är väl dock att tex SSRI och centralstimulerande mediciner inte direkt är jämförbara. Finns ju en anledning till att man måste gå på regelbundna kontroller om man tar centalstimulerande, precis som när man tar tex litium.

Vilken anledning då? Med tanke på hur dåligt vissa verkar må innan de äter antidepressiva. Jag antog lite fräckt att folk som åt antidepressiva gick till psykolog eller psykiatriker för sin ohälsa. Om det inte är så så är det väldigt märkligt att man kontrollerar medicineringen för ADHD men inte folk som mår reellt dåligt och riskerar ta livet av sig. Men generellt sett så känns det ganska självklart att de som äter kraftfulla mediciner under lång tid, vad det månde vara, då och då går till sin läkare.

Jag har inga källor i minnet nu men vet att jag har läst studier som framhäver anknytning som ett trovärdigt alternativ.

Och åter igen - anknytning är socialt ärftligt. Vi för våra anknytningsmönster vidare.

Äldre studier? Det var ju en väldigt vanlig teori i början, att det är mammans fel när barnet har ADHD eller autism. Trodde de flesta hade arbetat sig bort från det synsättet.

Och de flesta svarar på centralstimulerande. Inte bara de med ADHD
Det är ju trots allt prestationshöjande.

Tror du helt missuppfattat medicinernas effekt på dem med ADHD. En av Sveriges mer kända ADHD -läkare tror jag sagt ngt i stil med att om medicinen fungerar så är det mycket sannolikt ADHD. Eftersom någon med ADHD alltså somnar lättare när man ger centralstimulerande, medan någon som inte har det inte direkt somnar. Är du helt bombsäker på att de ger er vettigt kursmaterial här?
 
Senast ändrad:
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Värst vad mycket du vet om ADHD.

Se det positivt, du har ju barnasinnet kvar... ;)

Nu var det verkligen inte så jag menade.

Den kommentaren var ju ett svar kring olika anledningar till att en del barn med ADHD inte längre anses uppfylla diagnosen i vuxen ålder.
Jag menade absolut inte att alla med ADHD är barnsliga eller att det skulle vara enda alternativet.
 
Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD

Jag tycker att det är milsvidd skillnad på barn som får diagnos som barn - och vuxna som får det.

Jag kan bli lite störd på vuxna människor som blir remitterade alternativt som begär remittering. De "förutsätter" att det ska sluta med att de får en diagnos.

Jag har personlig erfarenhet av ADHD (och andra neuropsykiatriska besvär) både från jobb och utbildning och privat ...
Om du nu tycker att jag har konstiga åsikter utifrån att jag saknar erfarenhet.

Ja, jag tycker nog du har jättekonstiga åsikter om ADHD.

Blondinbella kan inte ha det -hon måste ljuga?
För att hon klarar att blogga? För att hon har rika föräldrar? Varför skulle hon inte kunna ha ADHD. Någon kanske påminner henne om att tvätta... Bedöm inte alla efter dig själv.

Har också erfarenhet av ADHD och betvivlar inte det minsta att hon skulle kunna ha det. Extremt social, väldigt kreativ, smart som få, bra på att skriva, öser ut energi. Men jag har inte hört varken eller.

Intelligent och väluppfostrad kompenserar nog ganska mycket. Men utan medicin, ingen sömn, depressioner, ingen kontroll, allt kan falla samman. Med medicin, kreativ, kontroll, inga problem med jobb.

Hur menar du störd på vuxna som vill ha en diagnos. Stör det dig att de vill ha ett jobb? Stör det dig att de vill kunna sova? Stör det dig att de vill kunna behålla ett jobb, slippa vara sjukskrivna resten av livet? Många människor vill kunna ha en chans att ha familj och barn och jobb och ett liv som inte snurrar och kraschar. Även om de blev vuxna innan diagnosen fanns.
 
Senast ändrad:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Tångbett dåligt?
  • Målbilder för trubbnosar.
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp