Sv: NY Times om läkemedelsbolagens uppblåsning av ADHD
Den här reviewartikeln från 2009 hade varit intressant att läsa i fulltext men jag kan inte franska.. Om någon annan fixar språket så vore det intressant att få ta del av resultatet mer ingående
I abstract redogör de dock kort för att miljöfaktorer är viktiga, att det tycks finnas stora likheter mellan ADHD och emotionell dysreglering (följd av osäker anknytning), att det finns visst samband mellan ADHD och otrygg eller desorganiserad anknytning (dock inte lika högt som för viss annan utåtagerande problematik), att ADHD och otrygg anknytning kan dela gemensamma sårbarhetsfaktorer och argumenterar för att en bättre förståelse mellan ADHD och anknytning kan vara värdefullt för att utveckla bättre prevention och intervention.
Den här artikeln från 2013 vet jag inte om ni kommer åt via länken, men testar.
Annars är det:
Sjöwall, D. (2013). Multiple deficits in ADHD: executive dysfunction, delay aversion, reaction time variability, and emotional deficits: Neuropsychological and emotional deficits in ADHD. Journal Of Child Psychology And Psychiatry, 54:6 p. 619-627.
De skriver om ADHD som en neurologiskt heterogen diagnos, alltså att det skiljer sig väldigt mycket gällande vilka neropsykologiska nedsättningar som förekommer.
De intresserar sig också för samband mellan ADHD och affektreglering (alltså anknytningsrelaterat) där det sedan tidigare finns studier som hittat samband.
Deras studie syftar till att undersöka hur olika neuropsykologiska svårigheter står sig självständigt mot varandra samt undersöka vilken roll affektreglering har som komponent.
Resultaten visade att ADHD-gruppen skiljde sig signifikant från kontrollgrupp gällande affektreglering. De visade också på att affektregleringen var fortsatt signifikant även när man kontrollerade för de neuropsykologiska svårigheterna och att en stor grupp av barnen med ADHD (24 procent) hade större emotionella problem än neuropsykologiska.
Min egen notering: affektreglering har visat sig vara en nyckelkomponent i flertag psykiatriska diagnoser såsom personlighetsstörningar, ätstörningar, depression, ångest mm. Denna artikel stödjer alltså mitt påstående om att ADHD borde kunna ses som en psykiatrisk diagnos bland andra, som inte alls behöver vara främst neurologisk.
Affektreglering är starkt sammankopplat med anknytning och mentalisering.
Den här artikeln från 2012 spinner vidare på en artikel från 2000 där man diskuterar alternativa förklaringsmodeller för ADHD, bland annat anknytningsteori.
Pozzi-Monzo, M. (2012). Ritalin for whom? Revisited: further thinking on ADHD. Journal Of Child Psychotherapy, 38: 1, p. 49-60.
Artikeln handlar framförallt om något jag nämnde kort tidigt i tråden, hur tidig interaktion (anknytning) påverkar barnets neurologiska uteckling. Författaren trycker på att genetikens betydelse har blåsts upp och blivit tagen för given när det snarare finns tecken på hur det
kanske kan vara. Argumenterar för att ADHD är en multifaktoriell diagnos, alltså att flertal genetiska och miljöfaktorer samspelar.
I den här artikeln från 2011 har man funnit ett signifikant samband mellan ADHD hos vuxna och otrygg anknytning. Man skriver även att det i flertal tidigare studier har hittats samband mellan föräldrars otrygga anknytningsstil och barns ADHD. Jag lyckas dock inte få fram fulltext, länken är bruten.. Hade annars varit intressant att läsa.
Pazvantoglu, O., (2011). The relationship of adult ADHD and attachment style. Anadolu Psikiyatri Dergisi, 12:4, p. 274-279.
Mer om vikten av miljöfaktorer:
Richards, L. (2013). It is time for a more integrated bio-psycho-social approach to ADHD. Clinical Child Psychology And Psychiatry, 18:4, p. 483-503.
Om vuxnas ADHD som riskfaktor utifrån social nedärvning (anknytning):
Edel, M. (2010). Interaction of recalled parental ADHD symptoms and rearing behavior with current attachment and emotional dysfunction in adult offspring with ADHD. Psychiatry Research, 178:1, p. 137-141.
Kissgen, R. (2009). Attachment Representation in Mothers of Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Psychopathology, 42:3, p. 201-208.
Samband mellan föräldrastil och familjerelationer och ADHD:
Gau, S. (2013). Maternal parenting styles and mother–child relationship among adolescents with and without persistent attention-deficit/hyperactivity disorder. Research In Developmental Disabilities, 34:5. p. 1581-1594.