Den om att alla andra "(och väljer bort en tredje tävlingshäst eller ett sjuttiofemte styrelseuppdrag eller att alltid ha fräscha snittblommor i varje rum). "
Tror man på den verklighetsfrånvända skiten förstår jag att man som sjuk känner att man har en förmåga i nollnollklass jämfört med den heltidsarbetande superhjälten.
Känner man till hur verkligheten är för de flesta så inser man (den dagen man klarar att se halvklart) att skillnaden inte är så stor.
Det är var ett exempel som är en ytterlighet. För att belysa hur skevt det kan vara mellan en frisk persons saker de väljer bort på fritiden, vs en sjuk.
Vad är friskt och vad är sjukt? Personligen tycker jag att man som absolut MINIMUM ska kunna göra följande saker efter sitt arbete , om man inte självmant valt att arbeta mer än heltid:
* Klara av att på egen hand tillgodose ett näringsrikt matintag. Dvs kunna laga mat ibland, för micromat är inte näringsrikt eller nyttigt.
*Orka med som minst, minimal motion.
*Kunna tillgodose sin egen hygien. Dvs duscha och tvätta, diska undan efter sig själv samt städa tillräckligt så att hemmet inte blir en sanitär olägenhet.
Jag skriver inte ens in någon hobby där. Det här borde ju ändå vara självklart? Att man klarar av att mer eller mindre vara iaf människa efter sitt jobb? Men det tycker inte försäkringskassan. För att man ska Arbeta för att försörja sig själv.
Sen förstår jag att du tycker att man kan ju arbeta mindre än heltid för att orka med både arbete, och inte gro igen av smuts under tiden. Visst kan man det. I många fall så kan man just "klara" sig ekonomiskt om man arbetar 75% eller lite mindre. Det är inte där problemet dyker upp.
I sverige finns det en heltidsnorm som inte tillåter att varaktigt sänka sin arbetstid och inkomst, då det inte kommer finnas för den personen ekonomiskt utrymme att varken bli sjuk (för att SGI blir för låg) eller för att bli gammal (med toklåg pension). Den som arbertar mindre än heltid kommer behöva åka snålskjuss på någon annans inkomster så fort någonting händer. Om de blir gravida, sjuka, eller gamla, så klarar de inte längre sig själva.
Dessutom så har de flesta kollektivavtal BETYDLIGT sämre villkor för deltidare än för heltidare. Dessutom med en ständigt agenda att deltidsarbetare vill, och måste bli heltid i längden.
Så länge heltid är norm efter vilket alla lagar och försäkringar vävs runt, så är de som inte passar i normen "ofriska". Även om de inte är sjuka.
.
