Nu kan vi inte ha kvar henne...

Minnie

Trådstartare
Igår nafsade våran JR mot vår son som är 8 månader. Hon stog o kollade på tv där det var andra hundar o sonen kommer ålandes bakifrån o tar tag i hennes bakben. Då vänder hon sig om o nafsar vilket resulterarde i ett yttepyttelitet sår i pannan o ett märke i ögonbrynet. Hon har några ggr innan morrat åt honom men aldrig gjort något utfall. Tog då beslutet att vi inte kunde ha kvar henne så nu är hon ute på blocket. Kommer gråta floder när hon flyttar. Har ju iaf haft henne i sex år o hon har ju alltid varit min bebis. Men beslutet känns ändå rätt. Hon förtjänar att komma till ett hem där hon får bli nr 1 igen. Nu gäller det bara att hitta ett bra hem till henne. Fy vad jobbigt det är...:cry:
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Barn och hundar bör umgås endast under uppsikt, och barn ska lära sig att lämna hundar i fred.
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Oprovocerade bett har jag nolltollerans mot, men framprovocerade bett får man tänka över, så att man inte gör något förhastat...
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Tycker att man som småbarnsförälder ska se till att ungen INTE ålar sig fram bakifrån och tar tag i hundens bakben!:mad:

Tro fasen att den försvarar sig.
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

ja precis. Jag tror tom min löjligt snälla hund skulle bli överaskad av en sån gest och nafsat. Han hade åtminstone hoppat till. Jag hade inte omplacerat för en sån saks skull. Alla hundar tål inte vilken behandling somhelst.
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Dt är väl rätt självklart att hunden försvarar sig i det läget? Eller? :crazy:

Har själv en valp och ett barn i huset. Barnet får lära sig hur man uppför sig mot valpen och tvärtom.
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Självklart är det inte. Mina gör ingenting om ett litet barn hugger tag i dem bakifrån, annat än tittar efter vad som händer.

Morr och nafs efter barn förekommer inte!

Men som jag sade; framprovocerade smånafs bör man tänka över innan man panikbeslutar något..
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

En 8 månaders ålande barn måste hunden hört, så den kan ju inte blivit helt överraskad. Tar ett tag för barnet att åla fram.
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Jag förstår att ni är upprörda nu, men sätt er ner och tänk igenom det här.

Hunden var nog alldeles inne i TV:n, och hundarna på TV:n. Hon vart nog överraskad att någon kom och tog i hennes bakben då. Även den snällaste hund kan nafsa när den blir riktigt överrsaskad.

Hur är hon mot barnet i övriga fall?

Sen håller jag med de andra, ett barn ska aldrig få chansen att göra sådär mot en hund.
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Tycker att man som småbarnsförälder ska se till att ungen INTE ålar sig fram bakifrån och tar tag i hundens bakben!:mad:

Tro fasen att den försvarar sig.

Nej den ska inte bete sig så, en hund ska läsa av situationen innan den agerar inge vidare o ha hundar som agerar sen tänker till det leder sällan till nåt gott.

Jag har haft Piru tillsammans med småbarn de gillar varann o han accepterar att dom är med. är han trött eller inte vill då går han undan för dom o lägger sig på nåt ställe som han får vara i fred på. Han skulle aldrig ens fundera tanken på och morra eller nafsa.

Skulle ALDRIG finna mig i att ha hundar som inte går ihop med barn sen o ge hunden ben o.s.v. det är o be om trubbel för då kommer det andra saker med i bilden...
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Frågan är ofta om barnen är hundvänliga...är dom det så blir hundarna nästan alltid barnvänliga tillbaka:)
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Nej den ska inte bete sig så, en hund ska läsa av situationen innan den agerar inge vidare o ha hundar som agerar sen tänker till det leder sällan till nåt gott.

Fast Jack russel är en ganska vass ras ooch det är inte många jag träffat som inte har smatterkäft. Det är inte önskvärt nej, men står hunden och har fullt upp med något och någon/något plötsligt grabbar tag i den bakifrån så blir den såklart överaskad.
Jag skulle inte omplacerat för en sån saks skull. Däremot hade jag haft bättre uppsikt på ungen och jycken om de var i samma rum.
Alla hunda tycker trots allt inte att barn är jättekul.
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

ja vilket klokt svar:idea: särskilt när det gäller en 8 mån bebis

Jo som sagt det är svårt att lära en 8 månaders att man faktiskt inte får störa hunden....

O jag var i rummet så jag hade inte lämnat dom ensamma, men det gick på en hundradel. Märker även att hon blir stressad när han far fram i sin gåstol eller ålar på golvet. Hon har alla chanser i världen att gå undan o lägga sig någon annanstans men hon vill ju så gärna vara där jag är.
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Jag förstår att ni är upprörda nu, men sätt er ner och tänk igenom det här.

Hunden var nog alldeles inne i TV:n, och hundarna på TV:n. Hon vart nog överraskad att någon kom och tog i hennes bakben då. Även den snällaste hund kan nafsa när den blir riktigt överrsaskad.

Hur är hon mot barnet i övriga fall?

Sen håller jag med de andra, ett barn ska aldrig få chansen att göra sådär mot en hund.

Visst kunde jag ha varit mer uppmärksam men det är svårt att försöka uppfostra ett sånt litet barn till att inte röra hunden. O när hon som jag skrev i förra inlägget helst vill vara med överallt så är det svårt att hålla isär dom.
Hon är jättemysig mot sonen när det sker på hennes villkor. Lägger sig gärna brevid honom på golvet osv. Kommer han till henne är det inte riktigt lika roligt.
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Jag tycker nog att ni gör rätt i att omplacera. Hade det varit avlivning det gällde så hade jag nog haft ett och annat och säga för det hade varit att ta i. Men jag hade inte velat ha en hund som kan få försig att bita i från på min bäbis hur överaskad den än blev. Tror det blir svårt att slappna av hemma då och att hela tiden vara tvungen att ha stenkoll på hund och barn inne blir nog jobbigt. Det blir nog bättre att den kommer till nån som inte har så små barn utan kanske i sånt fall barn som man kan förklara hur de ska bete sig mot hunden alt. inga barn alls.
En annan lösning är att begränsa barn och hunds ormråde i huset tills dess barnet är gammalt nog att förstå.
 
Sv: Nu kan vi inte ha kvar henne...

Trodde det skulle bli svårt att hitta intresserade då hon iaf är 6 år (vilket inte är någon ålder på en JR...) men det har hört av sig en del o bla en kvinna med erfarenhet av JR o som har en dotter på 10 år. Kvinnan är sjukpensionär så J kommer få sällskap på dagarna vilket känns bra. Har mailat lite bilder så får vi se.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Postar här för första gången pga att jag har väldigt mycket ångest. Jag och min partner har pratat om hund i många år ingen av oss...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
11 002
Övr. Hund Ja, jag får tyvärr inse att jag (hittills) lyckats med konsten att misslyckas med allt jag föresatt mig att lyckas med när jag skaffade...
Svar
9
· Visningar
1 635
Senast: Rugge
·
Övr. Hund Jag har en 8-årig hanhund av liten sällskapsras som levt med mig sen han var valp. Jag vill inte gå in på detaljer, men kort sagt så har...
2 3
Svar
57
· Visningar
8 842
Senast: Fetaost
·
Hundhälsa Hej! Jag har en äldre blandrashund från Ungern, han fyller 10 år i september. När han kom till mig som 1 åring så var han väldigt rädd...
Svar
7
· Visningar
1 617
Senast: tanten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp