NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

[Alexandra_W]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Att galoppen försämras kan ju bero på helt andra saker än att den nya hästen är sjuk, faktiskt!

Självklart så tar det en bra stund för en ny häst att ratta in sig på sin nya ryttare, det bör det väl nästan göra och är säkert fullt normalt.

När du sen ska in med munnen så förstår jag faktiskt inte riktigt varför det ska böjas också!? Är det inte onödigt tycker du?

Vill man hitta fel på en häst så kan man garanterat göra det, det tror jag gäller de allra flesta hästar av normal karaktär.

Ska du in på åb för munnen, åk då dit och kolla just munnen, inte andra saker i onödan, för så länge du "letar fel" kommer du att finna fel.

Så tror jag!

Jag brukar 'hälsokolla' pållarna, så där är inte pga nojan. Det skulle jag gjort alldeles oavsett. För att helt enkelt stämma av och hälsokolla.

 

[Grängesberg]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Jag brukar 'hälsokolla' pållarna, så där är inte pga nojan. Det skulle jag gjort alldeles oavsett. För att helt enkelt stämma av och hälsokolla.

Men är det att hälsokolla när man böjer en promenadhäst? För det är väl vad man kan kalla din nya, det är väl ingen häst du ska tävla i högre nivå, har ingen direkt koll på vad du köpt.

Men fick för mig att du var ryttare på vanlig nivå.

Jag har aldrig böjt någon av mina, aldrig någonsin faktiskt, men jag har ju inte haft någon hälta på de som rids heller, mer än vanliga sårsvullnader och stelhet av det.

 

[Alexandra_W]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Men är det att hälsokolla när man böjer en promenadhäst? För det är väl vad man kan kalla din nya, det är väl ingen häst du ska tävla i högre nivå, har ingen direkt koll på vad du köpt.

Men fick för mig att du var ryttare på vanlig nivå.

Jag har aldrig böjt någon av mina, aldrig någonsin faktiskt, men jag har ju inte haft någon hälta på de som rids heller, mer än vanliga sårsvullnader och stelhet av det.

Vad är det som gör en hobbyhäst (promenadhäst är han absolut inte) mindre 'viktig' att hälsokolla än en häst på högre nivå?

 

[Grängesberg]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Vad är det som gör en hobbyhäst (promenadhäst är han absolut inte) mindre 'viktig' att hälsokolla än en häst på högre nivå?

Hobbyhäst/promenadhäst är det samma för mig. Häst som ej högpresterar.

Ingen har väl sagt att de är mindre viktigt att se till att de är friska.

Dock så ska ju inte deras ben tex utsättas för samma påfrestning som en elithästs, en elithäst oavsett disciplin måste ju vara helt fit for fight och dessa behandlas ju också ganska ofta i leder trots att ingen hälta syns för ett vanligt öga.

En vanlig ridhäst utsätts ju inte för samma slitage/påfrestning.

Måste ju faktiskt säga att vi inte ens var in och böjde tävlingshästarna "bara för att" om det inte fanns en orsak till det.
Då hade vi tävlingshästar i hoppsporten på int nivå.

 

[Alexandra_W]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Nej, givetvis utsätts de inte för samma påfrestningar. Men kan ju bli överansträngda/vricka sig/etc ändå. Så en hälsokoll var sjätte månad ungefär ger en ganska bra koll på statusen/dagsformen, och plockar förhoppningsvis upp ev problem om det finns sådana i tid, innan det blir ngt av dem

 

[ghost]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Jag är en sån där som drabbas av det mesta och med en dåres envishet de senaste fem åren även tragglat med problemhästar.

Visserligen har jag FLER hästar än du men tycker ändå att det borde vara nog snart.

När jag gick min massör-utbildning så var det faktiskt någon som uttryckte samma tankar som du, fast ännu värre. Hon sa att sen hon började massera så hade hon börjat noja så mycket för minsta lilla grej att hon inte tyckte det var kul med sin egen häst längre.

Vad jag gör är väl någon form av mental "sticka-huvudet-i-sanden" alternativt att jag inte sätter upp några hårdare tidplaner utan låter det rulla på. Just nu är jag inne i en period då alla tre som är igång verkar funka även om vi precis hittat felet på problemhästen (efter drygt två år). Så där vet vi inte riktigt ännu om det funkar.

De andra som är igång är en treåring som rullade fast i boxen som ettåring med misstänkt bäckenfraktur som följd och en tvååring som opererades för Birkelandsfraktur i slutet av förra året. Så det är inte hästar som man bara kan blunda och köra med direkt.

Jag ÄR verkligen supernoga med mina hästar och studerar hur de står och går och beter sig, men jag försöker att INTE noja om jag inte får den där läbbiga ryggradskänslan.

Inte för jag vet om det kan hjälpa dig, men jag vill försöka förmedla lite av hur jag tänker/känner. Inte för att jag inte oroar mig men det funkar för mig, de får inga skydd om de råkar brottas hål på benen osv.

 

[ankic]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Jag kan inte titta när ngn rider, blicken är hela tiden på hästens ben ( rörelser) och det gäller alla jag ser. Vi har drabbats av gaffelbandsskada 2 gånger år2007+ en spark på bogbladet år2006 -vilket innebärit lång tid av oro om han överhuvudtaget skulle bli bra .han blev friskförklarad i slutet av november. Nu har vi lagt in lite galopp , vi får många "pikar" i stallet ;att dom tycker vi går väl sakta fram med igångsättningen.
Vi hade tänkt att släppa in honom i en stor skogshage med hästkompisar men tyvärr knöt det sig i magen - fast han kanske är redo så är inte vi som ägare det. ( en till sak som gör att folk tycker vi fjantar oss)
Men vi är väl medvetna om de här "problemen" men vi får jobba på dem.

 

[Alexandra_W]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

*KL*

Liten uppdatering såhär några månader senare. Och det finns hopp om livet.

Herrn går sedan månader utan några som helst skydd i hagen. Förutom nåt balltramp och några skrapsår har det inte hänt ngt heller, vilket antagligen bidragit till att jag numera kan gå ut i hagen UTAN att med falkblick kasta mig över benen. Utan blicken räknar skor, en - två - tre - fyra och i övrigt bara en snabb översyn. Det tar sig.

Inbillar mig fortfarande ofräschet ibland, och tenderar att överanalysera minsta lilla 'dipp', som den träning då han inte ville fatta höger galopp. Dagen innan och dagen efter gick det bra, men inte aktuell dag, och jag analyserade och grubblade läääänge

Var in på hälsokoll häromveckan, och jag var inställd på att det 'skulle hittas nåt' trots att han känts fin, men klarade faktiskt utmärkt väl utan jättenoja (lite noja måste man få ha väl? *s*) att han var UA i alla lägen initialt men hade engradiga böjreaktioner båda bakkotorna, och köpte dessutom vets förklaring (som är fullt rimlig). Det spökar givetvis i bakhuvudet varenda minut nu, och ffa varje ridtur. MEN jag har lyckats att rida vidare som vanligt ändå *lite stolt*

Så, helt onojig är jag inte, och det krävs nog bara att 'nåt händer' för att starta om det hela, men för stunden lyckas jag hålla det på petigt i överkant men inte nojigt, och har lyckats plocka av skydden och behålla dem av. Och kan planera framåt UTAN att egentligen inte tro det ska bli av för 'det händer säkert nåt'.

Fast man skulle kunna väcka mig mitt i natten och refelexmässigt få svar på 'Vilket bakben vilar han mest? Hur såg han ut i hagen igår? Hur kändes han sista passet? Vilken sida är han stelare i?' osv

 

[coari]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Jag tror personligen inte att skador endast kan förknippas med otur. Inte i större utsträckning i alla fall. Visst kan nojan gå över genom en mer hästkunnig hästhållning.

Lycka till.

 

[Alexandra_W]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Jag tror personligen inte att skador endast kan förknippas med otur. Inte i större utsträckning i alla fall. Visst kan nojan gå över genom en mer hästkunnig hästhållning.

Lycka till.

Jag säger som alltid - du är välkommen på studiebesök om du vill, så kan du få tala om vad jag ska ändra. Gissa om jag rannsakat och sökt efter den 'enkla' lösningen. Men varken hemmavet, hovslagaren eller - märk väl - djurskyddet har minsta lilla att anmärka på. Tvärtom. Jag har - som du vet - många ggr hett önskat att jag red sönder dem eller vad som helst som gick att PÅVERKA.

 

[Lavinia]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Tjo!

Jag skulle vilja säja att varje gång nojan börjar lägga sej lite lyckas hästskrället skada sej på nytt... Så för min del.. Nej!

Börjar undra om häst nånsin ska bli ridbar och hur länge jag (och min plånbok- tyvärr) ska orka med alla hältor, skador, sjukdomar mm pållan hittar på. Vet just nu inte ens om jag vill ha en ny häst. Tänk om samma sak händer igen otur otur otur.. (Jag rider ju knappt på hästen, så det är lite svårt att säja att det är mitt fel- önskar nästan jag kunde säja det..)

/ Lavinia, trött och cynisk idag. Vet igen på måndag, häst halt igen, för femtioelfte gången..

 

[Alexandra_W]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Tjo!

Jag skulle vilja säja att varje gång nojan börjar lägga sej lite lyckas hästskrället skada sej på nytt... Så för min del.. Nej!

Börjar undra om häst nånsin ska bli ridbar och hur länge jag (och min plånbok- tyvärr) ska orka med alla hältor, skador, sjukdomar mm pållan hittar på. Vet just nu inte ens om jag vill ha en ny häst. Tänk om samma sak händer igen otur otur otur.. (Jag rider ju knappt på hästen, så det är lite svårt att säja att det är mitt fel- önskar nästan jag kunde säja det..)

/ Lavinia, trött och cynisk idag. Vet igen på måndag, häst halt igen, för femtioelfte gången..

Känner så väl igen det där med 'vet inte ens om jag vill ha en ny, samma sak lan ju hända'. Jag provade ju ny, och det slutade med ytterst få ridtimmar, klippkort till vet, dyra räkningar, operation och sen tårar och trapalanda, som fyraåring. Var VÄLDIGT nära lägga ner hela skiten då. Sen snubblade jag ju över nuvarande herre och det sa bara klick. Men jag lindade ju in honom i bomull och var livrädd hela tiden i början (se tråden). Men det börjar lägga sig, mest för att *ta i trä och kasta svarta katter över axeln* inget hänt. Skulle något hända honom skulle det antagligen vara nådastöten jag inte skulle resa mig ifrån. Och jag är ju medveten om att nojan bara är en skada bort..

Men, varje ridtur (rida, på riktigt... kan knappt fatta det) så finns ju lyckan där. Över att få rida, över att 'det är ju såhär det ska vara'. Och för stunden segrar den över 'tänk om ngt händer, tänk om han går sönder' som också är närvarande varje ridtur. Om det blir för mycket, för fort etc (vet bara skakade på huvudet och tyckte att DET är nog det sista jag behöver oroa mig för, för fort.. Hrm..).

 

[coari]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Om jag nu nödvändigtvis måste förtydliga mig så menar jag att om hästen "går sönder/skadar sig" redan innan man ens hunnit rida på den så är det väl ytterst troligt att det är något i den dagliga hanteringen som "spökar"och inte utförs genom hästkunnig hästhållning.

Det kan vara allt, från understimmulerad individ, för "explosiv" foderstat, Hagar som inte är anpassade för individen, osäker hästhantering, felaktig närmiljö, boxar/staket/stallgångar som är fullproppade med skaderisker för hästen.. Listan kan göras lång!!!

Jag skulle börja med att analysera varför individen åsamkar sig skador redan innan den ens börjar ridas.

Så trångsynt tänker jag.

 

[Alexandra_W]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Om jag nu nödvändigtvis måste förtydliga mig så menar jag att om hästen "går sönder/skadar sig" redan innan man ens hunnit rida på den så är det väl ytterst troligt att det är något i den dagliga hanteringen som "spökar"och inte utförs genom hästkunnig hästhållning.

Det kan vara allt, från understimmulerad individ, för "explosiv" foderstat, Hagar som inte är anpassade för individen, osäker hästhantering, felaktig närmiljö, boxar/staket/stallgångar som är fullproppade med skaderisker för hästen.. Listan kan göras lång!!!

Jag skulle börja med att analysera varför individen åsamkar sig skador redan innan den ens börjar ridas.

Så trångsynt tänker jag.

Tänker du på Blå så har du nog svaret i 'för explosiv häst' och om du så vill 'hagar inte anpassade för individen', om man anser att det är så att platta plättar är lösningen.

Men i Blås fall så liten hage, så det inte gick få upp fart och inga kompisar hade mest troligt gett en helt annan utgång. Alt en gammal lobotomerad kompis som inte var förtjust i att leka. Frågan är hur lycklig hon hade varit. Hon var ju inte direkt en 'harmonisk' häst när hon stod i dito hage, men skadorna var i princip noll (en, när de av okänd anledning fick panik och hon drog genom staketet).

Men i hennes fall så helt klart en häst för 'yr i hatten' och lekglad för sitt eget bästa, kanske hade hon varit mindre av en vandrande hagolycka om hon 'hela livet' fått gå i stor hage och med kompisar lika lekglada som hon.


Skadan innan hon ens red antar ju du menar sårskadan hon fick första dagen, som avhöll henne från ridning en vecka pga att hon stod på PC och det var fan så lerigt? Annars var hon ju riden när knäskadan kom första gången, och i full kondition när den slogs upp igen. Sen var det lätträknade ridturer dock.

(Kom i nov 06, sårskadan i karleden första dagen, kom in med den på kvällen. Första svängen med knäet i december 06. Slog på sig på griffelbensfästet i slutet av maj 07, och slog upp knäskadan igen juni 07)


Övriga så finns det tyvärr inga sådana faktorer, där har det varit ögonblickets verk och ren otur.

Skräp etc i korridorer/hagar, dåliga stängsel etc är om du inte vet det en av punkterna djurskyddet kikar på. Även farliga detaljer i stall/hagar/närmiljö.Etc. Och som sagt, de hade två små synpunkter som övht inte påverka varken hästhälsa eller skaderisk. I övrigt 'utmärkt' rakt igenom (de två andra punkterna var godkänt, men inte utmärkt).

Om hanteringen vore boven skulle alla drabbas utan undantag, så det kan vi stryka.

 

[ako]

Om jag nu nödvändigtvis måste förtydliga mig så menar jag att om hästen "går sönder/skadar sig" redan innan man ens hunnit rida på den så är det väl ytterst troligt att det är något i den dagliga hanteringen som "spökar"och inte utförs genom hästkunnig hästhållning.

Det kan vara allt, från understimmulerad individ, för "explosiv" foderstat, Hagar som inte är anpassade för individen, osäker hästhantering, felaktig närmiljö, boxar/staket/stallgångar som är fullproppade med skaderisker för hästen.. Listan kan göras lång!!!

Jag skulle börja med att analysera varför individen åsamkar sig skador redan innan den ens börjar ridas.

Så trångsynt tänker jag.

Har inte du hoppat på TS tillräckligt många gånger med samma argument ? Åk på det där studiebesöket hon bjuder in dig till istället för att sabba hennes glädje när hon nu här i denna tråd berättar att hon är GLAD för att det fungerar bra med hennes nya häst!!! Undrar också om även du har betänkligheter mot mig, min hästkunskap och min hästhållning? Tidigare i tråden har jag ju berättat om mina hästars skadeproblematik under åren 1999-2007... Antar att den bör kvalificera in mig i de inkompetentas skara, om man ser på saker på ditt vis?

Alexandra: KUL att det går bra med D! All lycka till till er!!

 

[Grängesberg]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Jag tror personligen inte att skador endast kan förknippas med otur. Inte i större utsträckning i alla fall. Visst kan nojan gå över genom en mer hästkunnig hästhållning.

Men visst har du väl sett rena oturs skador i dina dagar?

Sådana saker som kanske en olycklig spark av hagkompisen, eller kanske vid uteritten som hästen i vild glädje brallar av sin ryttare och sedan går omkull på vägen hem mot stallet.

Eller som en av mina bekantas hästar som benet helt sonika splittrades på vid en stillsam uteritt, en fågel flög upp ur buskarna och hästen hoppade till med ett splittrat framben som följd.

Sådant är ju verkligen inget man kan förutse, även om man har den bästa av kunskaper.

Annars är jag helt med dig i att en stor del av skador skulle kunna undvikas genom att ägaren har en större kunskap.

Och nojjan går aldrig ur, även om den avtar i takt med att hästen håller sig fräschare längre och längre.

Men visst, varje morgon då jag leder ut Cruss ur boxen så vågar jag inte titta hur han rör sig, jag hör på ljudet i stallgången hur han mår just för dagen, stel eller inte stel, inget som min kunskap eller för den delen okunskap kan göra något åt.

Är han stel så är han, vad jag än gör. Det enda som kan göra skillnad är vädret, ett stadigt kyligt väder är "hans favorit" då mår han som allra bäst och är till synes bra.

Kanske läge att exportera till Alaska?

 

[Aangel]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

jag har bara haft otur med hästarna och är oxå jättepjoskig! helst hade jag virat in nya hästen i skumgummi och ställt henne i en vadderad box men ibland känns det som att man hittar fel som egentligen inte är farliga men blir enorma problem pga av pjosket... tycker dock att man kan få lov att vara rädd om sina älskade djur så pjoska på lite lagom....

 

[Kattennizze]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Va roligt att du äntligen kan njuta av hästeriet. Jag hade också en skadad häst i två år pga en olycka som jag inte kunnat förhindra på något sätt. Och visst sitter det i litegrann, men det har faktiskt släppt ganska bra efter några år. Hoppas det gör detsamma för dig!

 

[Pad]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

Jag har en liknande tråd från förra veckan som heter "nervvrak" på hästmänniska, läs gärna den... Jag är också så helorolig och ser problem och skador hela tiden. Har definitivt inte varit så och för mig lugnar det sig emellanåt men minsta problem så kommer allt tillbaka och jag blir helnojjig, dvs hjärtat bultar, pulsen går upp till max osv. Detta har jag fått efter flera hemska upplevelser i hästsammanhang de senaste 2 åren. Innan det var jag en av de coolaste hästmänniskor som funnits. Jag undrar också om det någonsin kommer att gå över... Jag som aldrig har haft tanken på att sluta med hästarna har börjat undra om jag fixar att ha kvar dem...

 

[Jeeves]

Sv: NI som haft mycket otur/skador/etc - går nojan någonsin över?

KL

Det går aldrig över tror jag Just nu känner jag mig som en sån där mamma med Münchhausensyndrom varje gång jag kommer till kliniken...

Börjar nu tappa hela mitt självförtroende när det gäller hästarna - kan inte se vad jag gjort för fel. Är det möjligt att efter så många års hästägande plötsligt tappa känslan och kunskapen?

I december 2006 var jag tvungen att ta bort min 7-årige halvblodsvalack efter 4 års kämpande med ledinflammationer som bara flyttade runt. Det gick så långt att jag till sist knappt red min egen häst efter att ha folks åsikter ringande i öronen om att det alltid är dålig ridning som ger ledinflammationer. Jag hade tidigare tränat för B-tränare i dressyr med hästen för att inte begå några misstag men det hjälpte inte, han fick återfall gång på gång.

Efter de 4 åren och den hemska upplevelsen att behöva ta bort en ung häst så ville jag försöka byta ras för att hitta en hållbar och lite mindre typ av häst. Det blev en welsh cob med världens härligaste temperament och personlighet. Förra året dog han nästan i en hemsk kolik/tarmvred. Vi klarade detta och i år skulle allting börja; det där spännande ni vet med inridning och få sitta upp för första gången på sin egna unghäst. Jag hann aldrig ens provsitta eftersom jag ( rädd att förstöra ännu en häst...) överlät inridningen åt en utbildad, duktig och lätt tjej. Efter 4 månader ser jag tecken som jag inte ville se och karusellen med klinikbesök är igång. Igår kom något av en "dödsdom" i mina ögon; artros i ländryggen. På en 3-åring. Ytterst ovanligt. Det är klart att min unghäst ska ha det.

Luften har fullständigt gått ur mig och "nojan" går aldrig över för den har blivit verklighet

Jag sitter med ett helt stall, massor med prylar och utrustning, många kurser i ryggen, ett bibliotek av litteratur om allt som rör hästar, träning, utbildning, sjukdomar, jag har ett nytt fint släp m m - men jag har inte ridit regelbundet på 3 år. Jag har knatat mil efter mil med hästen vid hand, åkt till ridhus för tömkörning och knatat bakom och jag sitter faktiskt i vagn bakom min shettis, som peppar, peppar hittills varit frisk.

Jag är trött