Ni som går hemma på dagarna av olika anledningar- hur överlever ni?

Uttern

Trådstartare
Nu är jag igång igen:) Huvudet snurrar av alla tankar och funderingar.. jag kan inte vara den enda som går hemma på dagarna ensammen? Jag önskar att jag kunde jobba just dels för ekonomin och dels för den sociala biten. Det är ensamt att vara sjuk! Så min fråga är som rubriken ovan:

- Vad gör ni på dagarna?
- Hur lägger ni upp dagarna?
- Hur klarar du ekonomin?
 
Nu är jag igång igen:) Huvudet snurrar av alla tankar och funderingar.. jag kan inte vara den enda som går hemma på dagarna ensammen? Jag önskar att jag kunde jobba just dels för ekonomin och dels för den sociala biten. Det är ensamt att vara sjuk! Så min fråga är som rubriken ovan:

- Vad gör ni på dagarna?
- Hur lägger ni upp dagarna?
- Hur klarar du ekonomin?

Jag kanske inte är rätt person att svara då jag jobbar delvis (hemifrån) men erfarenheten har jag.

Just nu gör jag inte särskilt mycket. Men det finns att göra bara jag orkar och har lust. Städa och hålla på med hantverk ligger närmast till hands. Det finns hur mycket som helst att läsa också om andan faller på. Men en promenad om dagen blir det i alla fall. Så fort snön har smält kan jag fixa i trädgården, typ kratta löv och rensa rabatterna. Här om dagen bjöd jag en person på middag. En bit bort har de en hantverkskväll i veckan som jag skulle kunna gå till. Rida mer skulle jag också kunna göra.

Gällande ekonomin så gör jag en budget varje månad, oavsett vilken inkomst jag har. Då ser jag vilket utrymme som finns för både sparande och utsvävningar. Är det tajt så är det tajt. Enda sättet att ändra på det är att endera minska utgifterna och/eller öka inkomsterna.
 
Jag sitter vid datorn alldeles för mycket. :o När jag inte slösurfar eller skriver på forum (mestadels Buke och Reddit) så spelar jag eller gör sånt som är spelrelaterat på annat vis, t ex moddar jag Skyrim och några andra spel. Ibland gör jag också videos.
Ibland tecknar jag, eller skriver berättelser, men det har inte funnits mycket inspiration till det på flera månader nu eftersom vintern har gått hårt åt mig. På somrarna så påtar jag i trädgården i den mån jag orkar. Förhoppningvis skaffar jag hund i år, och då lär valp-pyssel ta upp en stor del av min tid. Sen är tanken att vi ska börja med någon hundsport när den vuxit till sig lite - jag bor nära en brukshundsklubb så förutsättningarna för att faktiskt komma iväg är rätt bra.

I nuläget har jag tyvärr inte mycket till rutiner eftersom mina dagar är så sysslolösa. Jag försöker att åtminstone hålla någorlunda bestämda mat- och sovtider, för att jag vet att jag mår bättre då, men annars har jag noll tillstymmelse till schema. Se ovan för vad jag hoppas ska bli en förändring i det. En dag i veckan är jag på daglig verksamhet i några timmar, troligen kommer det att utökas till iallafall en dag till per vecka när jag blivit mer varm i kläderna.

Ensamheten är ett av de största problemen för mig. Jag har några internet-vänner som jag chattar med via Discord, men jag känner ofta att jag saknar någon att gå ut och hitta på saker med. Samtidigt känns det omöjligt att uppnå just det, eftersom jag förutom social fobi har en del svårigheter med det sociala samspelet, så det är svårt för mig att forma och upprätthålla vänskaper. Helt ärligt känner jag mig som ett jävla ufo när jag faktiskt försöker umgås med andra människor. Bara att skriva på forum såhär öppet känns ofta som en bedrift eftersom det på sätt och vis är att prata offentligt.

Så det blir att jag sitter hemma och umgås med katten största delen av min tid. Och inte för att han är dåligt sällskap på något vis, men det blir inte så djupa diskussioner. ;) Jag upplever överlag att jag trivs bättre med djur än med människor, men en stor del i det är just att de inte dömer så som människor kan göra, de har inte samma förväntningar på att man ska följa manus, så det framkallar inte alls samma oro.

Den enda inkomst jag har nu är aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Har ansökt om sjukersättning från i sommar, eftersom jag har åldern inne och med 99.9% säkerhet aldrig kommer att kunna arbeta normalt. Jag gissar att det inte kommer att blir någon större förändring i vilken summa jag får. Jag försöker att bokföra mina utgifter så att jag håller balansen, och jag är inte speciellt slösig av mig, så det går trots att det inte är stor inkomst varje månad.
 
  • Gilla
Reactions: ptr
Jag har varit sjukskriven sedan november, men jobbat några timmar i veckan senaste 1,5 månaden, så är på väg tillbaka. Är sjukskriven för depression som till viss del beror på utmattning.
Jag vilar mycket, äter frukost långsamt, lagar mat som tar lite mer tid än annars då det är läkande för mig. Går och simmar tre dagar i veckan och är i stallet hos min häst fem dagar i veckan. Är på psyk två dagar i veckan för samtal och mediyoga.
De dagar jag mår bättre orkar jag göra något mer tankekrävande, såsom att hålla på med mina skulpturer i lera jag har på gång i ett projekt (är keramikkonstnär i grunden).

Orkar inte umgås med vänner lika mycket som jag brukar, men försöker att umgås med någon kompis minst en gång i veckan i alla fall för att inte bli allt för isolerad. Inser att det är viktigt för att jag inte ska må sämre. Träffar folk i stallet också såklart.
Trivs dock bra med att vara själv, känner mig väldigt sällan ensam.

Mina dagar handlar om att göra lagom mycket med saker så jag håller mig aktiverad men inte anstränger mig för mycket. De dagar jag mår sämre kan jag ligga i sängen nästan hela dagen, men de dagar jag mår bättre aktiverar jag mig mer. Försöker hitta en balans.
Ska börja studera igen till hösten och jobba på sidan av, så riktar in mig på det och dagarna handlar mycket om att rehabilitera mig så att jag klarar av det.

Klarar mig ekonomiskt gör jag egentligen inte just nu då jag har en usel sgi efter att jobbat deltid senaste året.
 
Se till att ha projekt! Sist jag var arbetslös gav jag mig hän åt att se precis alla ligamatcher i min favoritsport och verkligen sätta mig in i analyserna. Dessutom tränade jag regelbundet och gjorde ett ärligt försök att bli bättre på ett dataspel jag brukar köra. Småprojekt som höll mig flytande och gav mig nån känsla av åstadkommande.
 
Hundträning (läs hobby), gärna tillsammans med andra som är hemma dagtid, en att göra lista med lagom mycket att göra dagligen. Försöka aktivera sig både mentalt (tex distanskurser) och socialt.

Jag har dock varit hemma som föräldraledig och nu senaste månaderna som deltidarbetslös/höggravid vilket både förenklar ekonomin och ökar utbudet av aktiviteter lite .
 
Jag kan svara på vad jag gör: ungefär det jag har orkat. Vissa dagar sover jag medan barnen är på fsk. Andra dagar gör jag något mer aktivt såsom städar, planerar odling, ritar, bygger med fotopärlor, surfar, bygger pussel. Nu sedan några dagar har jag en tävling med en kompis, först till 50000 steg, via en app så nu går jag mer än jag har gjort på väldigt länge.

Den sociala biten är knepig. Min enda sociala kontakt är ju med familjen, någon granne ibland och telefonsamtal med ovan nämnda kompis. Jag har inte riktigt haft ork till mer faktiskt. Hade jag orkat hade jag säkert dragit ihop en buketräff och planerat in fika med en eller flera bukefalister med jämna mellanrum.
 
Ensamheten är ett av de största problemen för mig. Jag har några internet-vänner som jag chattar med via Discord, men jag känner ofta att jag saknar någon att gå ut och hitta på saker med. Samtidigt känns det omöjligt att uppnå just det, eftersom jag förutom social fobi har en del svårigheter med det sociala samspelet, så det är svårt för mig att forma och upprätthålla vänskaper. Helt ärligt känner jag mig som ett jävla ufo när jag faktiskt försöker umgås med andra människor. Bara att skriva på forum såhär öppet känns ofta som en bedrift eftersom det på sätt och vis är att prata offentligt.
Jag upplevde att den sociala biten blev enklare när jag skaffade hund, det blir liksom lite mer fokus på hunden och inte lika intensiv socialisering så att säga. Dessutom är promenader väldigt mycket enklare sätt att umgås för mig än tex sitta mittemot någon och fika på ett café.
Nu har jag inte social fobi utan ”bara” svårt att orka/fokusera och förstå det sociala så det kanske inte alls blir enklare för dig, men ja, ville bara dela med mig efterson det var så stor skillnad mellan hund/ingen hund även vänskapsmässigt :)
 
Jag upplevde att den sociala biten blev enklare när jag skaffade hund, det blir liksom lite mer fokus på hunden och inte lika intensiv socialisering så att säga. Dessutom är promenader väldigt mycket enklare sätt att umgås för mig än tex sitta mittemot någon och fika på ett café.
Nu har jag inte social fobi utan ”bara” svårt att orka/fokusera och förstå det sociala så det kanske inte alls blir enklare för dig, men ja, ville bara dela med mig efterson det var så stor skillnad mellan hund/ingen hund även vänskapsmässigt :)
Jag går inte hemma om dagarna, men jag tänker på det där med hund och det sociala livet. Jag passar ibland en varghund, och med henne tycker jag att jag får för mycket social uppmärksamhet ute. Alla måste kommentera hur stor hon är, hur ovanligt det är med så stora hundar, att hon är som stor som en mindre ponny osv.

Så om jag skulle skaffa en egen hund - vilket ingår i mina planer för livet på sikt - skulle jag tänka på hur mycket uppmärksamhet jag vill att hunden väcker, och delvis välja ras utifrån det. Tex skulle jag då inte välja en varghund eller någon annan "extrem" hund.
 
Jag går inte hemma om dagarna, men jag tänker på det där med hund och det sociala livet. Jag passar ibland en varghund, och med henne tycker jag att jag får för mycket social uppmärksamhet ute. Alla måste kommentera hur stor hon är, hur ovanligt det är med så stora hundar, att hon är som stor som en mindre ponny osv.

Så om jag skulle skaffa en egen hund - vilket ingår i mina planer för livet på sikt - skulle jag tänka på hur mycket uppmärksamhet jag vill att hunden väcker, och delvis välja ras utifrån det. Tex skulle jag då inte välja en varghund eller någon annan "extrem" hund.
Ja det är ju helt klart skillnad på hund och hund i hur mycket uppmärksamhet en får på stan!

Men just det sociala umgänget som blir med andra hundägare eller förväntningarna på vilket fokus en ska ha när en umgås med andra är rätt mycket skönare och lätthanterligt tycker jag :)
 
Jag upplevde att den sociala biten blev enklare när jag skaffade hund, det blir liksom lite mer fokus på hunden och inte lika intensiv socialisering så att säga. Dessutom är promenader väldigt mycket enklare sätt att umgås för mig än tex sitta mittemot någon och fika på ett café.
Nu har jag inte social fobi utan ”bara” svårt att orka/fokusera och förstå det sociala så det kanske inte alls blir enklare för dig, men ja, ville bara dela med mig efterson det var så stor skillnad mellan hund/ingen hund även vänskapsmässigt :)

Tack för ditt svar, det är trevligt att se att jag inte verkar vara helt ute och cykla i mina resonemang. :) Jag upplever sociala situationer som mindre jobbiga om det finns något gemensamt intresse, mycket pga det inte blir samma stela småprat om väder och vind som det ofta blir med okända, utan man hoppar direkt till mer intressanta ämnen och kan släppa loss lite. ;) Jag upplevde samma på den tiden jag red, plus att jag kunde fokusera på hästen och min kommunikation med den trots att det var andra människor runtomkring, så jag hoppas att det blir likadant när jag väl kommer igång med hunderiet.
 
Nu är jag igång igen:) Huvudet snurrar av alla tankar och funderingar.. jag kan inte vara den enda som går hemma på dagarna ensammen? Jag önskar att jag kunde jobba just dels för ekonomin och dels för den sociala biten. Det är ensamt att vara sjuk! Så min fråga är som rubriken ovan:

- Vad gör ni på dagarna?
- Hur lägger ni upp dagarna?
- Hur klarar du ekonomin?

När jag var hemma sjukskriven på heltid så försökte jag bara klara tillvaron i början vilket gjorde att jag sov extremt mycket och typ promenerade med hunden.
När orken ökade så försökte jag typ ta mig till biblioteket en liten stund någon dag i veckan (jag har alltid valt biblioteket som ställe att gå till när jag inte vill vara hemma/i skolan :) ) samt att jag bakade bröd/kakor/tårtor, pusslade och lyssnade en hel del på ljudbok.
Sen har jag alltid haft turen att ha vänner/bekanta som också är/har varit hemma på dagarna av olika anledningar så jag har kunnat få sällskap på någon hundpromenad när jag känt mig alldeles för ensam :)

Och angående att lägga upp dagarna så har jag bara gjort det jag vill/orkar när jag vill det även om det inneburit att jag inte gjort något alls mer än legat i sängen i princip. Men det är ju olika hur en mår av det och vad en behöver - jag behöver sova ibland så då fungerar det inte att tex tvinga mig upp.

Ekonomin har jag turligt nog inte behövt tänka så mycket på eftersom jag har en väldigt generös och relativt välbetald sambo samt snälla föräldrar som ställt upp om det krisat. Hade fått lösa det på något sätt om jag inte haft sambo pch det hade ju gått men ja - sambo underlättar ju såklart för mig :)
 
Tack för ditt svar, det är trevligt att se att jag inte verkar vara helt ute och cykla i mina resonemang. :) Jag upplever sociala situationer som mindre jobbiga om det finns något gemensamt intresse, mycket pga det inte blir samma stela småprat om väder och vind som det ofta blir med okända, utan man hoppar direkt till mer intressanta ämnen och kan släppa loss lite. ;) Jag upplevde samma på den tiden jag red, plus att jag kunde fokusera på hästen och min kommunikation med den trots att det var andra människor runtomkring, så jag hoppas att det blir likadant när jag väl kommer igång med hunderiet.
Om det fungerade i hästmiljö så är det ju förhoppningsvis liknande för dig även i hundmiljö så att säga :) Jag har lite svårare att jämföra eftersom tiden när jag hängde i stall utan att ha hund med mer var en tid då det tjattrades om allt annat än hästar på ridskolan - så det blev inte lila naturligt som jag upplever att det är med hund (dessutom är jag lite för osäker kring hästar att jag har svårare att multitaska eftersom jag vill ha mer koll på vad hästen hittar på - hunden mer bara lullar med i mitt tempo :D )

Men ja, att skaffa hund är det bästa jag har gjort för att orka med och ha ett trevligare/roligare socialt liv :)
 
Vad jag gör om dagarna är väl mest stallet, ridning och sånt. Oftast några timmar/dag. Annars promeneras hundarna, jag handlar, har ev. nåt samtal eller läkartid osv, i bästa fall lagar mat/duschar/tvättar/etc. Resten av tiden sitter jag vid datorn, och sover.

Hur jag lägger upp dagarna: Oftast planerar jag stallet utifrån om jag har utsläpp, insläpp eller lunchfodring, och om jag ska på något annat den dagen. Delar helst upp stallgrejerna på två tillfällen, t.ex. fixar stallet på förmiddagen och rider på kvällen. Har jag någonstans att vara förutom stallet så lägger jag upp dagen utifrån det, med inplanerad vila före och efter osv. Så egentligen är det väl stallet och "borta-saker" som styr, helt enkelt.

Hur jag klarar det ekonomiskt? Tja, hankar mig fram för det mesta. Snäll familj, billigt boende, gör aldrig något som kostar pengar förutom hästarna, får pengar från försäkringskassan och har sålt rätt mycket prylar osv. För det mesta är budgeten väldigt tight, men ibland kommer det in lite oväntade pengar och då passar jag på med sånt som jag behöver ha/göra men normalt inte har råd med, och sådär.

Jag blir avundsjuk på framförallt mina stallkompisar som jobbar, har tävlingshäst, köper saker, har partner osv osv. Jag skulle önska att mitt liv var lite mer så också, men vet inte om det någonsin kommer bli så (men gissar på aldrig)
Håller med om att ensamheten är det jobbigaste. "Alla andra" träffar människor på olika ställen, och kan berätta om något som hänt på jobbet osv. Det känns som att jag automatiskt hamnar utanför då, när mitt svar på frågan "vad gör du nu för tiden då?" alltid möts av samma "nej men du vet, är i stallet och så..."
 
Jag är föräldraledig med två barn och har en hästgård så jag och barnen är ute stor del av dagarna och fixar allt med hästarna och stallet så dagarna går!
 
Är mammaledig. Jag spenderar mina dagar på soffan :angel: Sköter städ och tvätt också.

Är ute o går med hund och vagn, tränar hund, tränar mig själv och umgås med kompisar. Det är sånt jag gör när jag orkar och har lust.

Ekonomin bärs till stor del av min man, jag tar ut 4 fd i veckan vilket ger runt 6000:- i månaden.
 
Jag är föräldraledig. Vi är ute och går promenader, tar en fika i centrum, träffar kompisar, åker till mor och farföräldrar eller kusiner, gått på babysim eller bara leker hemma. Lagar mat, tvättar och städar en del också. Har aldrig tvn på för då fastnar jag.

Ekonomin bärs upp av pappan som jobbar.
 
Heltidssjukskriven pga utmattning, alldeles i början av processen, så för närvarande försöker jag landa och väntar på att livet ska komma ikapp mig.
Jag är rätt introvert, så mitt behov av ”andra” är inte jättestort.
Mina dagar i nuläget består av 9-12 timmars sömn (har inte varit såhär fysiskt pigg på flera år :) ). Resterande tid har jag än så länge bara två krav på. Hundarna ska få sitt, och jag ska ut och spela Pokémon en stund varje dag.
Jag har inte fått till rutiner på mat och städning och sånt där än, sambon får dra ett rätt stort lass där tyvärr, men det får komma i takt med att hjärnan börjar fungera igen. Jag läser, handarbetar, lyssnar på dokumentärer. Klarar av något enstaka ”projekt” om dagen, 10-15 minuter, sen är hjärnan slut. Suck.
 
Jag kanske inte är rätt person att svara då jag jobbar delvis (hemifrån) men erfarenheten har jag.

Just nu gör jag inte särskilt mycket. Men det finns att göra bara jag orkar och har lust. Städa och hålla på med hantverk ligger närmast till hands. Det finns hur mycket som helst att läsa också om andan faller på. Men en promenad om dagen blir det i alla fall. Så fort snön har smält kan jag fixa i trädgården, typ kratta löv och rensa rabatterna. Här om dagen bjöd jag en person på middag. En bit bort har de en hantverkskväll i veckan som jag skulle kunna gå till. Rida mer skulle jag också kunna göra.

Gällande ekonomin så gör jag en budget varje månad, oavsett vilken inkomst jag har. Då ser jag vilket utrymme som finns för både sparande och utsvävningar. Är det tajt så är det tajt. Enda sättet att ändra på det är att endera minska utgifterna och/eller öka inkomsterna.
Tack för ditt svar!
Helt ok att du svarar även om du inte är sjukskriven utan jobbar delvis hemifrån. Alla erfarenheter är bra och få tips om!
Tycker det är svårt med hantverk eftersom jag inte kommer på vad jag ska hitta på för något. Men får börja kika på det nu. Kanske kan lindra ångesten lite genom att pyssla med händerna. Har du några tips på enkla pyssel?
Föräldrarna har ju en trädgård, så jag borde kunna göra nåt där senare i vår. Svårt när inte hela trädgården är inhägnad dock ( tänkte på hundarna.) men går väl att sätta fast dom i långlina kanske.
Klarar tyvärr inte av sociala sammanhang ännu. Med min panikångest och sociala ångest så blir det lätt att jag undviker det. Tråkigt nog!
 
Jag sitter vid datorn alldeles för mycket. :o När jag inte slösurfar eller skriver på forum (mestadels Buke och Reddit) så spelar jag eller gör sånt som är spelrelaterat på annat vis, t ex moddar jag Skyrim och några andra spel. Ibland gör jag också videos.
Ibland tecknar jag, eller skriver berättelser, men det har inte funnits mycket inspiration till det på flera månader nu eftersom vintern har gått hårt åt mig. På somrarna så påtar jag i trädgården i den mån jag orkar. Förhoppningvis skaffar jag hund i år, och då lär valp-pyssel ta upp en stor del av min tid. Sen är tanken att vi ska börja med någon hundsport när den vuxit till sig lite - jag bor nära en brukshundsklubb så förutsättningarna för att faktiskt komma iväg är rätt bra.

I nuläget har jag tyvärr inte mycket till rutiner eftersom mina dagar är så sysslolösa. Jag försöker att åtminstone hålla någorlunda bestämda mat- och sovtider, för att jag vet att jag mår bättre då, men annars har jag noll tillstymmelse till schema. Se ovan för vad jag hoppas ska bli en förändring i det. En dag i veckan är jag på daglig verksamhet i några timmar, troligen kommer det att utökas till iallafall en dag till per vecka när jag blivit mer varm i kläderna.

Ensamheten är ett av de största problemen för mig. Jag har några internet-vänner som jag chattar med via Discord, men jag känner ofta att jag saknar någon att gå ut och hitta på saker med. Samtidigt känns det omöjligt att uppnå just det, eftersom jag förutom social fobi har en del svårigheter med det sociala samspelet, så det är svårt för mig att forma och upprätthålla vänskaper. Helt ärligt känner jag mig som ett jävla ufo när jag faktiskt försöker umgås med andra människor. Bara att skriva på forum såhär öppet känns ofta som en bedrift eftersom det på sätt och vis är att prata offentligt.

Så det blir att jag sitter hemma och umgås med katten största delen av min tid. Och inte för att han är dåligt sällskap på något vis, men det blir inte så djupa diskussioner. ;) Jag upplever överlag att jag trivs bättre med djur än med människor, men en stor del i det är just att de inte dömer så som människor kan göra, de har inte samma förväntningar på att man ska följa manus, så det framkallar inte alls samma oro.

Den enda inkomst jag har nu är aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Har ansökt om sjukersättning från i sommar, eftersom jag har åldern inne och med 99.9% säkerhet aldrig kommer att kunna arbeta normalt. Jag gissar att det inte kommer att blir någon större förändring i vilken summa jag får. Jag försöker att bokföra mina utgifter så att jag håller balansen, och jag är inte speciellt slösig av mig, så det går trots att det inte är stor inkomst varje månad.
Tack för ditt svar!
Ah, har aldrig spelat något på datorn förut när man var liten och körde Nitoendo ( Stavas?) men har aldrig riktigt fastnat för spel. För mycket tankeverksamhet för mig tror jag:)
Kul att du har kommit igång med daglig verksamhet! Jag hoppas på den vägen också snart, när jag bara kommer mig för att söka det. Ska be boendestödet att hjälpa mig med det.
Ensamhet är det värsta! Så jag känner igen mig. Jag har få men goda vänner som jag träffar när jag orkar ses. Men jag blir så slut av det så det blir så sällan. Men dom är fina och jag kännt dom i många år! Att dom står ut med mig förstår jag inte haha. Men jag tror det kommer bli lättare för dig när skaffar hund! Det blir som hel ny livstil. Du kommer säkert få jättemånga vänner genom hunderiet sedan.
Social fobi har jag också, en konstig variant kanske. Jag är social och inte blyg egentligen, men beroende vart jag hamnar i för sällskap och i vilka sammanhang så blir jag tyst och osäker. Med hundarna när jag träffar folk, så läggs all fokus på dom så då känns det bättre då.
Jag hoppas du kommer få aktivtetsersättning i framtiden!
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag tror att jag "gått i väggen". I lördags gick ett av akvarierna här hemma sönder och så även jag. Det kändes som att allt rasade runt...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
6 218
Senast: Jahaja
·
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 232
Senast: Blyger
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 382
Senast: Grazing
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag tänkte jag kunde ha en egen tråd att uppdatera i istället för att drälla inlägg överallt i forumet och på dagbok. För att göra en...
6 7 8
Svar
149
· Visningar
15 034
Senast: Sasse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp