Ni med "krävande" hobby och partner..

[Kattennizze]

Ja, precis så. Och jag hade förstått motståndet om jag ramlat över intresset på senare tid, men jag har varit hund & hästmänniska sedan jag kunde gå.



Med nya valpen 4. Tillsammans väger de ca 7 kilo så de tar inte så mycket plats



Ja, han var riktigt stenålders där ett tag efter jag blivit gravid (han som är supermodern i så mycket annat, kom som en chock för mig, på alla plan!). Han menade att jag inte kunde tävla på flera år (närmaste tävlingsplatsen är en timme bort men det var nog för mycket det med..) när bebis kommit och att jag skulle ta huvudansvaret de första 5 åren eller så. DET fick jag dock ur honom hyfsat, men känslan när han sa det där Jag tar all föräldraledighet för övrigt. Han vill att jag ska ta bebisen men han vill samtidigt att jag ska dra in pengar. Så det är lite tajt



Det är så jag känner också. Står han inte ut får han väl hitta någon annan, inte göra om MIG. Men jag vet inte..



Känns väldigt typiskt manligt i resonemanget. Hör så ofta om kvinnor som fått lägga om livet efter barnen kommit men där mannen lever ungefär som han gjorde innan. Det rimliga borde väl vara att båda kompromissar. Här tyckte mannen också att det var dumt med valp nu när jag är föräldraledig men jag tycker tvärtom. Jag går ju ändå bara här och underhåller mini, det är inte direkt betungande att släppa ut en valp och torka nån pöl.



(min fetning) Precis så. När man lever med någon som inte accepterar, alltså bara tanken på att ha någon som accepterar och kanske till och med stöttar?? Är lite artigt intresserad?? För mig känns det väldigt avlägset just nu men som du skriver, ska man hitta nån ny ska vederbörande verkligen köpa läget utan några men. Så var det iofs här i början

Men kära nån. Varför delar ni inte på föräldraledigheten? Du har ju alla resurser att lämna, varför stannar du kvar med en rövhatt?

 

[Anders]

Med nya valpen 4. Tillsammans väger de ca 7 kilo så de tar inte så mycket plats

Hur kan fyra hundar tillsammans väga sju kilo, vilken ras väger så lite?

 

[Heulwen]

Hur kan fyra hundar tillsammans väga sju kilo, vilken ras väger så lite?

T.ex. Chihuahuor?

 

[stjarnhimmel]

T.ex. Chihuahuor?

Tänkte också på det. De kan väl väga från något kilo?

 

[Lenis]

Varför tar han inte ut någon föräldraledighet?

Eget företag, säger att det inte går.

Jag håller med.
Jag är föräldraledig med 3:e barnet och det är otroligt smidigt att ha valp när man ändå är hemma. Har man tiden och orken, så är det något jag kan rekommendera.

För övrigt till dina inlägg så blir jag chockad, har han vart sån hela tiden eller har det kommit smygandes? Även om man lever i par eller singel så måste man få vara en egen person, en individ med egna intressen. Man behöver inte hålla med, men man får acceptera den andres intressen.

Har verkligen kommit smygandes. När vi träffades var han såå positiv till mina "fina hundar".

Men var inte detta saker ni hade diskuterat igenom innan ni skaffade barn?

Jag har extremt svårt att se honom som supermodern i något avseende

Han är medveten när det gäller tja saker som HBTQ, kvinnors sexualitet, miljöfrågor, sådant. Så den här stenåldersversionen av honom som dök upp när jag blivit gravid kom som en chock och känns på nåt sätt mer som nåt han tar till för att det är bekvämt.. elak tanke kanske.

Jag blir också intresserad av hur era samtal har låtit, och av hur de nu låter. Du är överraskad av hans inställning nu, men hur förstår du det hela? Har han ändrat sig? Eller har du tolkat honom för optimistiskt förut? Vad i er pågående kommunikation har försatt er här, tänker du?

Om jag det visste. Jag är inne på kiwifrukts teori nedan.

Hur såg han på det här innan ni fick barnet? Var det något han var negativt inställd till redan då, eller har det eskalerat efteråt? Så att man kanske kan tänka sig att han "stod ut" när ni var barnlösa med en förhoppning om att du skulle tröttna när ni väl skaffat barn?

Jag tror nog att du kan ha en poäng här. Det har blivit värre med åren och eskalerat på sistone.

Men kära nån. Varför delar ni inte på föräldraledigheten? Du har ju alla resurser att lämna, varför stannar du kvar med en rövhatt?

Som jag nämnde ovan så har han eget företag och anser sig inte kunna fortsätta driva det (förlora jobb) om han är hemma.
Jag önskar jag hade mer resurser, har noll familjestöd på plats och det känns väldigt ensamt med allt

Hur kan fyra hundar tillsammans väga sju kilo, vilken ras väger så lite?

En är valp så hon väger väldigt lite Har chihuahua

 

[Anders]

En är valp så hon väger väldigt lite Har chihuahua

Sju kilo är knappt en fjärdedel av en normalstor hund, så en hund = sexton chihuahuor, så borde ni räkna istället

 

[Kilauea]

Sju kilo är knappt en fjärdedel av en normalstor hund, så en hund = sexton chihuahuor, så borde ni räkna istället

Normalstor?
Det finns massa olika raser, allt från nåt kg till 80 kg. Så vem bestämmer vad som är normalstort för en hund?

 

[bitta]

Sju kilo är knappt en fjärdedel av en normalstor hund, så en hund = sexton chihuahuor, så borde ni räkna istället

Känner du, på allvar, att du har hittat kärnfrågan i den här tråden?

 

[cirkus]

Eget företag, säger att det inte går.



Har verkligen kommit smygandes. När vi träffades var han såå positiv till mina "fina hundar".



Han är medveten när det gäller tja saker som HBTQ, kvinnors sexualitet, miljöfrågor, sådant. Så den här stenåldersversionen av honom som dök upp när jag blivit gravid kom som en chock och känns på nåt sätt mer som nåt han tar till för att det är bekvämt.. elak tanke kanske.



Om jag det visste. Jag är inne på kiwifrukts teori nedan.



Jag tror nog att du kan ha en poäng här. Det har blivit värre med åren och eskalerat på sistone.



Som jag nämnde ovan så har han eget företag och anser sig inte kunna fortsätta driva det (förlora jobb) om han är hemma.
Jag önskar jag hade mer resurser, har noll familjestöd på plats och det känns väldigt ensamt med allt



En är valp så hon väger väldigt lite Har chihuahua

Chihuahuor

 

[Kattennizze]

Ja

Eget företag, säger att det inte går.



Har verkligen kommit smygandes. När vi träffades var han såå positiv till mina "fina hundar".



Han är medveten när det gäller tja saker som HBTQ, kvinnors sexualitet, miljöfrågor, sådant. Så den här stenåldersversionen av honom som dök upp när jag blivit gravid kom som en chock och känns på nåt sätt mer som nåt han tar till för att det är bekvämt.. elak tanke kanske.



Om jag det visste. Jag är inne på kiwifrukts teori nedan.



Jag tror nog att du kan ha en poäng här. Det har blivit värre med åren och eskalerat på sistone.



Som jag nämnde ovan så har han eget företag och anser sig inte kunna fortsätta driva det (förlora jobb) om han är hemma.
Jag önskar jag hade mer resurser, har noll familjestöd på plats och det känns väldigt ensamt med allt



En är valp så hon väger väldigt lite Har chihuahua

Men det är så outsägligt sorgligt bara, att mannen du skaffade barn med nu har förvandlats på något slags outgrundligt sätt. Fast vad jag förstår är det rätt vanligt. Jag förstår att det känns väldigt ensamt, och då som grädde på moset inte heller få hålla på med det man verkligen brinner för utan en massa gnäll och skit är verkligen för bedrövligt. Jag hade flyttat ut ur huset, och skaffat mig något eget för att läka i lugn och ro.Ibland blir inte livet som man tänkt sig, och då får man ta omtag bara. Inte lätt, men så värt det. Du ska inte behöva vara ledsen i en relation, du ska få stöd och omtanke när du precis gått igenom något så tufft som en graviditet och förlossning.

 

[Intejag]

Eget företag, säger att det inte går.



Har verkligen kommit smygandes. När vi träffades var han såå positiv till mina "fina hundar".



Han är medveten när det gäller tja saker som HBTQ, kvinnors sexualitet, miljöfrågor, sådant. Så den här stenåldersversionen av honom som dök upp när jag blivit gravid kom som en chock och känns på nåt sätt mer som nåt han tar till för att det är bekvämt.. elak tanke kanske.



Om jag det visste. Jag är inne på kiwifrukts teori nedan.



Jag tror nog att du kan ha en poäng här. Det har blivit värre med åren och eskalerat på sistone.



Som jag nämnde ovan så har han eget företag och anser sig inte kunna fortsätta driva det (förlora jobb) om han är hemma.
Jag önskar jag hade mer resurser, har noll familjestöd på plats och det känns väldigt ensamt med allt



En är valp så hon väger väldigt lite Har chihuahua

Har läst din tråd @Lenis och har sån stor igenkänningsfaktor på din situation. Tyvärr
Jag har gått igenom pretty much detsamma med mitt ex - och det var väldigt likt så som du beskriver det. Det kom smygandes och ffa sedan när barnen kom.
Dock var JAG den som hade företag - men skulle trots det vara "supermamman" som skulle lägga ner hästeriet och sluta jobba på kvällar och helger ( hade närbutik så dess timmar var dyra att ha personal på ) och ffa bli "en riktig kvinna" som prioriterade att ta hand om hemmet , barnen och mannen ...
Har ju skrivit om detta förut här på buke och om du vill så kan jag pma dig mina inlägg (för det är inte lätt att hitta dem bland alla ulvleksinlägg )
Tror du kommer känna igen mycket och kanske kan det hjälpa dig?

 

[Sleepy]

Så den här stenåldersversionen av honom som dök upp när jag blivit gravid kom som en chock och känns på nåt sätt mer som nåt han tar till för att det är bekvämt..

Han utnyttjar dig.

 

[Bulldoozer]

Jag hade haft en viss förståelse för din make om du ökat hundbesättningen om det var ett gäng sankt bernards eller krävande brukshundar men gnälla på en chihuahua till är ju löjligt . Visst det är väl samma passning som vilken valp som helst men de tar ju knappt nån plats och jag slår vad om att tjugo såna fortfarande fäller mindre än min corgi..
Det är inte så att din man snarare har problem med sig själv och känner att bäbis + hundar konkurrerar om uppmärksamheten och hittar på löjligheter pga det? Jag håller fortfarande kvar vid att ni ska försöka gå på familjerådgivning då ni faktiskt har ett barn ihop och det kan också hjälpa er om ni separerar att förstå varandra bättre. Dessutom kanske han inser hur löjligt det låter när han sitter och säger det i ett sånt samtal om inte annat kommer det nog påpekas. I övrigt så är det dax att sätta ner foten och tala om hur du vill ha det i förhållandet innan det eskalerar ännu mer.

 

[Petruska]

Jag tänker lite så här:
Har du känslor för honom fortfarande (trots det du skriver om honom)? Älskar du honom?
Säger han sig älska dig?
VILL du leva tillsammans med honom?

I så fall MÅSTE ni ju hitta ett sätt att ta er igenom det här, och det ska inte vara genom att du utplånar dig. Båda måste kunna uttrycka sina behov och önskemål, och båda måste lyssna på den andra när den gör samma sak.

Sen, först då, kan ni resonera om hur ni tillsammans kan skapa plats åt varandra och hjälpas åt med hem och barn.

Så vill ni fortsätta ihop, tror jag på någon form av parsamtal för er.

Alternativet tycks vara att fortsätta som nu, där förhållandet faktiskt helt bygger på att du anpassar dig, eller separation.

Så frågan är väl hur viktigt förhållandet är för dig. Vilken sorts ansträngningar är det värt att bo med honom, tycker du?

 

[lil-sis]

Mitt förhållande är definitivt ingen dans på rosor alla dagar.

Men vi vill båda varandra väl och i det ingår att få ägna sig åt sina intressen.

Jag kan inte ha det på något annat sätt.

(Just nu är hästarna nästan noll men det är inte sambons fel. Bebis vill vara nära och sambo bär och gosar men när bebis är hungrig/trött är det bara tutte som gäller. Och på kvällarna är det ofta = jag hinner knappt ut i stallet innan det är dags för tutte igen. Jag mår inte bra men kan acceptera eftersom det är en begränsad tid. Det skulle inte fungera om sambon var den begränsade faktorn.)

 

[Inte_Ung]

men när bebis är hungrig/trött är det bara tutte som gäller.

Men det är faktiskt ett Pappa-problem.
Bebis är inte trygg nog och så har de inte fått till det med flaska då.
Om du pumpar ur mjölk på morgonen när det finns mycket så kan pappan ge det på kvällen när du vill vara i stallet.
Men det kräver att de båda är trygga med varandra och situationen.
Och för det krävs det träning andra tider och dagar.

 

[Inte_Ung]

Och när jag läser såna här trådar blir jag plötsligt väldigt tacksam att jag är singel...

Och jag begriper att min sambo inte är så vanlig.
När han var föräldraledig med bebis på 8 månader så fixade han på alldeles egen hand belysning på min ridbana under bebisens middagslurar.
Så att jag skulle kunna rida i mörkret efter jobbet.

 

[Inte_Ung]

Hur gör ni andra som har partners som inte riktigt uppskattar det ni vill göra?

Lämnar dem.

 

[Inte_Ung]

Fast... självklart är det så ett förhållande ska vara, med respekt och teamwork, men verkligheten ser ganska sällan ut så.

Om inte mitt förhållande är bra så kan jag vara utan.
För min egen del så gillar jag egentligen att leva ensam.

 

[Lenis]

@quarter4ever Tack fina du! Jag har läst dina berättelse (fast jag hade glömt att den tillhörde just dig, så att säga). Och jag minns den mycket väl, du hade ju en urusel situation och jag fattar inte att du orkade. Men orkade du ta dig ur det så orkar vi andra också

@Petruska Tack för input. Behöver verkligen tänka igenom dina frågor.