Ni med barn och hund

[Pysen]

Sv: Ni med barn och hund

Min son är nu tre månader och än har det inte varit några problem,vi har en tax på sex år som älskar barn,men kan vara lite oberäknelig och en schäfer på fyra år som är absolut livrädd för barn.
Det var helt klart en chansning angående schäfern,men vi tänkte som så att vi ville så gärna ha barn och om det inte fungerade med hunden så är det ju såklart den som åker,det är ju som inget svårt val när man får välja mellan barnet och hunden

När vi kom hem från bb så had vi ju varit borta i två dar så när vi kom hem så lämnade vi barnet i bilen och gick in och hälsade på hundarna som vanligt för att det inte skulle bli så mycket för dom,sen distraherade min sambo hundarna medan jag bar in barnet,klädde av honom och la han på golvet,sen lät vi dom vara(givetvis med uppsyn med tanke på att schäfern är så klumpig och stor och skulle mycket gärna kunna lägga sig på bebisen),dom luktade och sen var det inte så mycket mer,taxen höll sig ifrån barnet någon vecka för han vet hur barn är men schäfern var lite väl "på" i början,pussa,pussa och pussa,men det har lugnat sig.

Till saken hör att jag hade problem under min grav. så schäfern fick praktiskt taget ingen motion under två månader så när jag kom hem med bebisen så fick han massor med motion och då förknippar han bebisen med motion och är väldigt stolt när han får gå invid vagnen...

 

[Tottes matte]

Sv: Ni med barn och hund

Nä inte direkt men jag anser att det kan hända mer om en hund som är stor och tung springer omkull ett litet barn - barnet skriker-hunden missuppfattar osv . Samt att stora hundar kan var lite dominantare mot små människor (är min erfarenhet). Små hundar kan ju iof vara osäkra i sig själva för att dom är små osv Men jag tror du kan tänka själv och tycker det är jobbigt med små språkpoliser som gör sina egna tolkningar av allt man skriver. Jag vet att jag tar mitt ansvar och det tror/hoppas jag att ni andra också gör. Ägare till alla hundar små stora mellan får väl göra sin bedömning av allt som hunden är med om.

 

[Bebben]

Sv: Ni med barn och hund

Jag har haft ett flertal hundar innan, av flera olika raser. Började med kurser som 5 åring med vår dåvarande väktarhund, en Schäfer Har hållt kurser, varit med på kurser, varit med och fött upp hundar osv sen så långt tillbaka som jag kan minnas. Har 2 uppfödare i släkten, och hade en pappa som hade eget hundcenter med utbildning osv alltifrån vanliga hundar till tjänstehundar. Så hundvanan finns där, och således intresset. Det är en livsstil för mig att ha hund, och jag mår uppriktigt sagt väldigt dåligt utan att ha hund i mitt liv.

Min BM rekommenderade mig att skaffa hund nu, så att jag inte ska börja må sämre igen. Jag är manodepressiv och BEHÖVER göra saker för att inte sjunka neråt och bli sittandes och må dåligt. Jag behöver komma ut, utöva mitt intresse, träffa andra likasinnade och ha en hunds speciella sällskap för att balansera upp livet ibland.

Nu har jag fördelen att bo på landet, med stor tomt och många åkrar som jag får rasta hunden på om jag inte skulle orka med en promenad just då, så det är heller inget större problem. Vad gäller sambons stöd så är det olika mycket, beroende på hur han är hemma. Han är borta mer eller mindre i olika perioder, men där vet jag också som sagt att orkar jag inte med en promenad just då, så har jag stora ytor att låta hunden rastas på utan större ansträngning från min sida.
Och det blir som sagt ingen arbetande hund än på många år igen, utan det blir en hund av sällskapsras som klarar sig utan arbetspass lite nu och då.

Alla dagar då min sambo är hemma så får jag tid till att arbeta själv med hunden (Nu tänker jag på när bebis är född), och vissa dagar är han hemma hela förmiddagarna, och vissa andra dagar hela eftermiddagar eller kvällar. Så lite oregelbundet är det ju, och i perioder kommer hunden att få vila en del och bara få vanliga promenader, men det dör den inte av heller.

Jag räknar kallt med att det kan bli en hel del slit, men det känns också som om det är värt det faktiskt..

 

[Mysaan]

Sv: Ni med barn och hund

Jag tar mitt ansvar! Anledningen till att jag reagerade är att oftast så tror/tycker folk att stora hundar generellt är farligare än små hundar när det oftast är precis tvärt om. När jag hade nyfödd var min största hund lika stor som en shettis så jag vet vad det vill säga att ha en stor hund och små barn.

 

[Snurrfian]

Sv: Ni med barn och hund

Bebben! Jag tycker att du ska skaffa en hund!! Första halv året med bebis är ofta rätt så smärtfritt oxå...
Sen tänker jag tipsa om sjal oxå för det är himla smidigt om man vill ut i skog och mark med hunden och bebis, där vagnen inte kommer fram!
Vi hade plannera på att skaffa oss ytterligare en jakthund till sommaren men pga hur jakten ser ut just nu avvaktar vi med det...

 

[Bebben]

Sv: Ni med barn och hund

Ja, det är väl sen när ungen börjar kräla ikapp med hunden på golvet som det riktiga jobbet börjar

Jag har mailat en uppfödare idag, för att höra om dennes åsikter med just den rasen (Sällskapsras) och barn och så.. Tror att det ska gå att ordna, allting går om man vill sägs det ju!
Blir det en valp från just den uppfödaren så kommer valpen att vara ca 7½ mån när bebis tittar ut, och då har man oftast kommit förbi rumsrenheten och den första viktiga lydnaden

Skog har vi inte här Jag bor mitt ute på platta Österlen, där det bara är grusvägar och åter grusvägar *suck*. Men stranden är väldigt vacker i alla fall!

 

[Lupin]

Sv: Ni med barn och hund

"jag förstår dig. när du säger att hunden får åka ut, menar du då omplacering eller en tur till vet?"

Det får ju bero på hunden, vad som gör att man inte kan ha kvar den etc. Går inte att ge nåt bra svar rakt av, man måste se till individen. Och om man väljer omplacering så måste man vara superärlig med alla detaljer. Inte alla som är det...

 

[Lupin]

Sv: Ni med barn och hund

Jag tycker också att du ska skaffa hund nu!

 

[Yahoo]

Sv: Ni med barn och hund

Vi skaffade hundvalp när vår son var åtta månader. Vi hade egentligen tänkt vänta tills han blev äldre men vi tyckte ändock det passade bra iom att en av oss skulle vara hemma nästan ett år till.

Nu har vi haft hunden i fyra månader och det funkar utmärkt. Det jag ser som ett stort plus är att hunden inte vet om något annat än att sonen finns där, för det har han ju alltid gjort. Dom går kanonbra ihop.
Rumsrenheten tycker jag inte har varit jobbig. Dessutom tycker jag att det varit rätt skönt att sonen är så pass stor att han tar sig fram själv.

Personligen hade jag inte skaffat valp innan barn men det är nog för att jag inte haft hund sen tidigare heller. Hade nog inte orkat med både valp och barn själv till en början. Men kommer valpen vara sju och en halv månad när bebis kommer är det ju en annan sak...