H
Heyoka
Låter klokt och intressant... hur har du kommit fram till detta?
- Träning
- Trådstartare Kokopelli
- Startdatum
Ja, det var bra uttryckt
! Om en häst är van vid en ömsesidig kommunikation med sin människa, en kommunikation som båda begriper - då tror förmodligen hästen att alla människor är kommunicerbara på samma sätt.
Och den människa som då reflexmässigt flyttar sig när hästen sätter till bogen, så där som människor lätt gör för att de inte förstår att hästen har ett syfte med den där bogen - den människan är rökt i rangordningen :smirk:.
mandalaki
Y
yatlah
Vilket intressant inlägg ni skapat här, jag har naturligtvis inget att tillföra bland era kunniga inlägg. Det enda är att vi är människor och dom är hästar. Jag kör också NH och just nu så står jag jävligt still för hästen vet inte om han ska tolka mig som vän eller fiende och jag vet faktiskt inte heller, så där står vi och stampar. Vi pratar lite samma språk typ som att jag säger till pållen: Hilllå hov arre jou? Oh, säger hästen, hon kan lite hästspråk, men jag kan ju inte mer än så.... vad göra då då???
MVH
Boel
MVH
Boel
K
Kokopelli
Definitivt en intressant vinkling! Djurjouren hade utifrån sin teori ett konkret förslag till mig med Herr Kokopelli - lydig - testare.
Det skulle vara intressant med en slutsats utifrån denna aspekt?
Saddleman. Teorier har jag också massor av men när det kommer till handling kan det ibland vara lurigt att praktisera teorin till praktiken. Hur ser enligt din definition Kokopelli på mig utifrån hans beteende som schizofren?
Kommer i hagen i full galopp. Snäll. Glad. Gosig. Men testar varje dag åtminstone liiiiite om han verkligen måste ta mina order? Ibland blir han jätteful och stryker öronen bakåt och ser ut som om han tänker svälja mig i en mumsbit. Gissa vad de som inte känner hans goda hjärta tycker då?
Sedan när han upptäcker ATT han måste, han har egentligen aldrig upptäckt nåt annat på de här 6,5 åren än att jag bestämmer i slutändan. Det har slutat 99 ggr av 100 möjliga att han gör som jag tänkt. (Vattenslangar med kallt vatten har vi ännu inte förlikat oss med men vi hade inga bra förutsättningar att fullfölja det..... )
Ibland helt lugnt och ibland med en jävla massa hallåj och med mer eller mindre tid.
Vi har dock hittills genomfört allt vi föresatt oss ibland med stil och ibland fullständigt katastofalt stilbefriat dvs utan den minsta finess. Och Ja jag är inte dum, jag kräver inte några orimliga grejer utan tar det steg för steg.
Ena dagen lastar jag med lillfingret på 30 sekunder enligt en proffsvideo och nästa dag är det med livet som insats och man glad över att man har en gammal Toytota och att man kom ihåg handbromsen när stegringshelvetet brakar lös med full kraft. Tur att man inte är nervklen de gångerna.
En gång hade jag inte satt fast kärran i bilen utan istället pallat upp den med brädor men klantigt nog glömt bromsen med resultatet att den vid Kokopelliprotest for över halva stallplanen med ett väldigt brakande. Dock slutade sessionen (efter att jag med handkraft svettig och mulen släpat tillbaka kärran med en Kokopelli i andra ändan longerlinan och pallat upp den igen, dragit i bromsen och börjat om från början) med att Kokopelli lommar in och ställer sig att äta hö
. Tur att inte hästen har klena nerver heller för den delen.
Varför är han inte beskedlig forever? Varför tar han i så han nästan spricker med jämna mellanrum? Varför kan vi gå en toppenpromenad för hand och han beter sig som en väldresserad pudel i 39 minuter,men ägnar nästan alltid en minut på varje tur med att explodera som skjuten ur en kanon och tjuvrusa iväg och eventuellt toppa med en stegring? Han VET ju att jag blir förbannad och att det slutar med att han säger förlåt, förlåt och sedan kör han pudelstilen igen? Jag har inga problem med det men om nån annan lite ovan leder honom kommer de att kasta grimskaftet i diket och gå hem när han kör sina trix....
GÖR andra hästar så?
Undrar Kokopelli Mana
Det skulle vara intressant med en slutsats utifrån denna aspekt?
Saddleman. Teorier har jag också massor av men när det kommer till handling kan det ibland vara lurigt att praktisera teorin till praktiken. Hur ser enligt din definition Kokopelli på mig utifrån hans beteende som schizofren?
Kommer i hagen i full galopp. Snäll. Glad. Gosig. Men testar varje dag åtminstone liiiiite om han verkligen måste ta mina order? Ibland blir han jätteful och stryker öronen bakåt och ser ut som om han tänker svälja mig i en mumsbit. Gissa vad de som inte känner hans goda hjärta tycker då?
Sedan när han upptäcker ATT han måste, han har egentligen aldrig upptäckt nåt annat på de här 6,5 åren än att jag bestämmer i slutändan. Det har slutat 99 ggr av 100 möjliga att han gör som jag tänkt. (Vattenslangar med kallt vatten har vi ännu inte förlikat oss med men vi hade inga bra förutsättningar att fullfölja det..... )
Ibland helt lugnt och ibland med en jävla massa hallåj och med mer eller mindre tid.
Vi har dock hittills genomfört allt vi föresatt oss ibland med stil och ibland fullständigt katastofalt stilbefriat dvs utan den minsta finess. Och Ja jag är inte dum, jag kräver inte några orimliga grejer utan tar det steg för steg.
Ena dagen lastar jag med lillfingret på 30 sekunder enligt en proffsvideo och nästa dag är det med livet som insats och man glad över att man har en gammal Toytota och att man kom ihåg handbromsen när stegringshelvetet brakar lös med full kraft. Tur att man inte är nervklen de gångerna.
En gång hade jag inte satt fast kärran i bilen utan istället pallat upp den med brädor men klantigt nog glömt bromsen med resultatet att den vid Kokopelliprotest for över halva stallplanen med ett väldigt brakande. Dock slutade sessionen (efter att jag med handkraft svettig och mulen släpat tillbaka kärran med en Kokopelli i andra ändan longerlinan och pallat upp den igen, dragit i bromsen och börjat om från början) med att Kokopelli lommar in och ställer sig att äta hö
. Tur att inte hästen har klena nerver heller för den delen.Varför är han inte beskedlig forever? Varför tar han i så han nästan spricker med jämna mellanrum? Varför kan vi gå en toppenpromenad för hand och han beter sig som en väldresserad pudel i 39 minuter,men ägnar nästan alltid en minut på varje tur med att explodera som skjuten ur en kanon och tjuvrusa iväg och eventuellt toppa med en stegring? Han VET ju att jag blir förbannad och att det slutar med att han säger förlåt, förlåt och sedan kör han pudelstilen igen? Jag har inga problem med det men om nån annan lite ovan leder honom kommer de att kasta grimskaftet i diket och gå hem när han kör sina trix....
GÖR andra hästar så?
Undrar Kokopelli Mana
K
Kokopelli
Min hovslagare påstår att "den där kunde ha blivit en otäck en om han haft nån osäker ägare". Koko har kanske potential som problem? Tur att jag har en klok hovslagare som kan tala om ett och annat och tur att jag har ett sto också som är totalt genombeskedlig annars kunde jag ju tro att det är mig det är fel på.
Jag inbillar mig iallafall att jag inte är helt bränd.
Kokopelli Mana
K
Kokopelli
Re: jag FATTAR nu ändå mindre?
Kokopelli blev kasterad på hösten som tvååring. Enligt mig ca ett halvår för sent för han var verkligen pissjobbig den våren. Men den ena stenen tog tid på sig och ville inte komma ner varför det dröjde. Det kan ju ha uppstått en maktkamp där som fortfarande består på nåt plan? För då var det jobbigt ett tag även om vi tog oss igenom.
Det faktum att han inte heller hade möjlighet att gå med andra hingstar kan kanske också vara ett minus? Jag får ibland för mig att vi missade nåt där på vägen?
Fast det hjälper ju inte att gräma sig över nu. Det funkar ju för oss men vissa grejer önskar jag vore mer, vad ska man säga? Mer lätta att förutse. Att det vore ett jämnare flöde på energin. Att lagt kort ligger.
Det är en toppenhäst men det är inte självklart att han är likadan från ena dagen till nästa. Rätt som det är sprätter han iväg i rock´n´roll sprutt och det är ju ganska mycket sprätt i en sån där klump....
Kokopelli Mana
Kokopelli blev kasterad på hösten som tvååring. Enligt mig ca ett halvår för sent för han var verkligen pissjobbig den våren. Men den ena stenen tog tid på sig och ville inte komma ner varför det dröjde. Det kan ju ha uppstått en maktkamp där som fortfarande består på nåt plan? För då var det jobbigt ett tag även om vi tog oss igenom.
Det faktum att han inte heller hade möjlighet att gå med andra hingstar kan kanske också vara ett minus? Jag får ibland för mig att vi missade nåt där på vägen?
Fast det hjälper ju inte att gräma sig över nu. Det funkar ju för oss men vissa grejer önskar jag vore mer, vad ska man säga? Mer lätta att förutse. Att det vore ett jämnare flöde på energin. Att lagt kort ligger.
Det är en toppenhäst men det är inte självklart att han är likadan från ena dagen till nästa. Rätt som det är sprätter han iväg i rock´n´roll sprutt och det är ju ganska mycket sprätt i en sån där klump....
Kokopelli Mana
Re: jag FATTAR nu ändå mindre?
Det är så sablars svårt det där.
Jag har prövat alla metoder, jag har gullat jag har slått hårt länge och mkt, jag har viskat jag har skrikit jag har dominerats och dominerat.
Jag känner mig snart som expert :smirk: på att ha prövat metoder.
Det finns hästar som man inte passar ihop med. Så är det bara. Det finns tröghjärnor och Einsteinhästar och en massa däremellan.
Jag vill ha hästar som hela tiden studerar mig och undrar vad jag vill, som nästan slår knut på sig själv av önskan att vara till lags. På de hästarna funkar små fina signaler och jag älskar att umgås med dem. Jag kan "kuva" dem genom att spänna ryggmusklerna, få de att somna genom att slappna av ryggmusklerna få dem lugna genom att sänka min tyngdpunkt.
De hästarna trivs bra med mig och jag med dem.
Sen finns det hästar som knappat noterar att man är där. För att "kuva" dem krävs en rak höger eller en join up eller 3 månaders intensiva Parellilekar.Gör man ett misstag så är det tre nya månader som gäller.Såna hästar är pisstråkiga att umgås med. Hur kul är det att alltid behöva kräva eller be om upppmärksamhet vad man än ska göra och att behöva tvinga igenom saker?
För att få igenom samma sak på dessa hästtyper så krävs det så himla olika saker. Tycker man att det är kul att kämpa med en häst i evigheter på ett gåpååigt sätt så väljer man en arrogant typ.
Vill man ha en typ som tyder minsta signal så väljer man en sån häst.
Probblemet som du har är att du har en häst av typ 2 och du är kanske mer än människa som vill använda metoder som passar typ 1?
Man kan aldrig ändra grunden i en häst, den är som den är, även om man kan ändra dens beteende en aning, snabba upp dens nervsystem lite grann.
Hästar som du nämner som är snälla men inte lydiga är hästar som stänger av, hästar som inte bryr sig så mkt och som kanske har en vänlig skäl, en godmodig häst helt enkelt.
Hästar är olika personligheter precis osm vi.
Jag kräver disciplin av mina hästar, avskyr uppstudsigheter och ignoration. De ska lyda i alla lägen utan gnat. Då har jag två val, antingen försöka tjata ihjäl mig på tröghjärnor eller välja en häst som naturen lyssnar alltid.
Jag har valt det sista alternativet då jag mår illa av att behöva driva igenom saker. Det är roliga att smeka än att slå, typ.
Förstår du var jag vill komma? Man får helt enkelt välja läge. Antingen har man en ignorant häst och accepterar att den är det eller så får man vara sträng och bergfast alltid.
Kan beätta lite om hur jag uppfostrar min nya 3-åriga pålle, en helt opåverkad häst, otroligt ranghög och oerhört vaken och uppmärksam nyss tagen från sin hingstflock.
Jag vill göra allting rätt med honom, aldrig behöva vara hård och aldrig förlora hans uppmärksamhet.
Han går att röra vid men han är misstänksam. Jag har skrivit en tråd om honom, att han slog ner mig och föste ut mig ur hagen.
Jag stoppad in honom i vallackflocken och lät dem uppfostra honom så att strån och stickor flög. Dock hade han fortfarande trotsögon när han såg mig trots att hans självförtroende ruckats en aning av vallackerna.
Efter några dagar så gick jag in i hagen och ställer mig stor och stolt och blänger på honom tills han backar typ 1mm och sen igonorerar jag honom totalt. Dominerar vallackerna lite för att låta honom se att det är jag som flyttar på hästar och inte tvärtom.
Han har studerat mig noga och uppmärksamt och jag har behandlat honom som något som katten släpat in, total ignoration. Emelanåt så har jag lugnt och metodiskt gått och tagit platsen han står på och ställt mig där och sett stolt ut och blängt bort honom ytterligare.
Så höll jag på tills ögonen var otrotsiga och han sänkte huvudet bara jag tänkte på honom.
Då började jag gå efter honom i hagen, lugnt och säkert, var han än går går jag springer han så går jag ändå lugnt. Var gång han stannat så har jag stannat och lugnt vänt sidan till även om han var 50 meter bort.Så fort han tittade bort så börjar jag gå igen.
Han kom ganska fort på att om han bara uppmärksammade mig så så fick han vara i fred, det gick fortare och fortare att få hans totala uppmärksamhet, nu har jag den så fort jag bara visar mig därute. Han studerade mig med nyfikna ögon som ibland glimmade till av trots som dock snabbt försvinner när jag spännde ryggen eller blängde på honom.
Nästa steg var att få honom att känna förtroende för människor. Jag tog hjälp av den bästa hästmänniska jag vet och hon lärde honom att ligga avslappnat och sova bredvid en vilt babbblande och rörlig människa (tog 30 minuter och var det mest fantastiska jag nånsin sett).
Nästa dag jag gick in i hagen så kom han direkt bort till mig, ställde sig bredvid och vilade ett bakben och hängde med huvudet och somnade, totalt förtrendefullt. Jag strök honom lite på bogen innan jag drog mig tillbaka.
Det jag nyss beskrivt är total och hård dominans och kuvning av en känslig och uppmärksam häst, men en häst av Kokopellis typ hade uppfattat det som en mild smekning och nått att ignorera?
Hoppas mitt bladder gav dig nått.
Det är så sablars svårt det där.
Jag har prövat alla metoder, jag har gullat jag har slått hårt länge och mkt, jag har viskat jag har skrikit jag har dominerats och dominerat.
Jag känner mig snart som expert :smirk: på att ha prövat metoder.
Det finns hästar som man inte passar ihop med. Så är det bara. Det finns tröghjärnor och Einsteinhästar och en massa däremellan.
Jag vill ha hästar som hela tiden studerar mig och undrar vad jag vill, som nästan slår knut på sig själv av önskan att vara till lags. På de hästarna funkar små fina signaler och jag älskar att umgås med dem. Jag kan "kuva" dem genom att spänna ryggmusklerna, få de att somna genom att slappna av ryggmusklerna få dem lugna genom att sänka min tyngdpunkt.
De hästarna trivs bra med mig och jag med dem.
Sen finns det hästar som knappat noterar att man är där. För att "kuva" dem krävs en rak höger eller en join up eller 3 månaders intensiva Parellilekar.Gör man ett misstag så är det tre nya månader som gäller.Såna hästar är pisstråkiga att umgås med. Hur kul är det att alltid behöva kräva eller be om upppmärksamhet vad man än ska göra och att behöva tvinga igenom saker?
För att få igenom samma sak på dessa hästtyper så krävs det så himla olika saker. Tycker man att det är kul att kämpa med en häst i evigheter på ett gåpååigt sätt så väljer man en arrogant typ.
Vill man ha en typ som tyder minsta signal så väljer man en sån häst.
Probblemet som du har är att du har en häst av typ 2 och du är kanske mer än människa som vill använda metoder som passar typ 1?
Man kan aldrig ändra grunden i en häst, den är som den är, även om man kan ändra dens beteende en aning, snabba upp dens nervsystem lite grann.
Hästar som du nämner som är snälla men inte lydiga är hästar som stänger av, hästar som inte bryr sig så mkt och som kanske har en vänlig skäl, en godmodig häst helt enkelt.
Hästar är olika personligheter precis osm vi.
Jag kräver disciplin av mina hästar, avskyr uppstudsigheter och ignoration. De ska lyda i alla lägen utan gnat. Då har jag två val, antingen försöka tjata ihjäl mig på tröghjärnor eller välja en häst som naturen lyssnar alltid.
Jag har valt det sista alternativet då jag mår illa av att behöva driva igenom saker. Det är roliga att smeka än att slå, typ.
Förstår du var jag vill komma? Man får helt enkelt välja läge. Antingen har man en ignorant häst och accepterar att den är det eller så får man vara sträng och bergfast alltid.
Kan beätta lite om hur jag uppfostrar min nya 3-åriga pålle, en helt opåverkad häst, otroligt ranghög och oerhört vaken och uppmärksam nyss tagen från sin hingstflock.
Jag vill göra allting rätt med honom, aldrig behöva vara hård och aldrig förlora hans uppmärksamhet.
Han går att röra vid men han är misstänksam. Jag har skrivit en tråd om honom, att han slog ner mig och föste ut mig ur hagen.
Jag stoppad in honom i vallackflocken och lät dem uppfostra honom så att strån och stickor flög. Dock hade han fortfarande trotsögon när han såg mig trots att hans självförtroende ruckats en aning av vallackerna.
Efter några dagar så gick jag in i hagen och ställer mig stor och stolt och blänger på honom tills han backar typ 1mm och sen igonorerar jag honom totalt. Dominerar vallackerna lite för att låta honom se att det är jag som flyttar på hästar och inte tvärtom.
Han har studerat mig noga och uppmärksamt och jag har behandlat honom som något som katten släpat in, total ignoration. Emelanåt så har jag lugnt och metodiskt gått och tagit platsen han står på och ställt mig där och sett stolt ut och blängt bort honom ytterligare.
Så höll jag på tills ögonen var otrotsiga och han sänkte huvudet bara jag tänkte på honom.
Då började jag gå efter honom i hagen, lugnt och säkert, var han än går går jag springer han så går jag ändå lugnt. Var gång han stannat så har jag stannat och lugnt vänt sidan till även om han var 50 meter bort.Så fort han tittade bort så börjar jag gå igen.
Han kom ganska fort på att om han bara uppmärksammade mig så så fick han vara i fred, det gick fortare och fortare att få hans totala uppmärksamhet, nu har jag den så fort jag bara visar mig därute. Han studerade mig med nyfikna ögon som ibland glimmade till av trots som dock snabbt försvinner när jag spännde ryggen eller blängde på honom.
Nästa steg var att få honom att känna förtroende för människor. Jag tog hjälp av den bästa hästmänniska jag vet och hon lärde honom att ligga avslappnat och sova bredvid en vilt babbblande och rörlig människa (tog 30 minuter och var det mest fantastiska jag nånsin sett).
Nästa dag jag gick in i hagen så kom han direkt bort till mig, ställde sig bredvid och vilade ett bakben och hängde med huvudet och somnade, totalt förtrendefullt. Jag strök honom lite på bogen innan jag drog mig tillbaka.
Det jag nyss beskrivt är total och hård dominans och kuvning av en känslig och uppmärksam häst, men en häst av Kokopellis typ hade uppfattat det som en mild smekning och nått att ignorera?
Hoppas mitt bladder gav dig nått.
Re: jag FATTAR nu ändå mindre?
Går inte riktigt att beskriva men det kräver total kontroll av alla muskler i din kropp, total fokus och sen är det bara att få hästen att härma (inte svårt med denna häst).
Fantastiskt var det, jag tror jag är kär i henne (tränaren alltså :-))
Går inte riktigt att beskriva men det kräver total kontroll av alla muskler i din kropp, total fokus och sen är det bara att få hästen att härma (inte svårt med denna häst).
Fantastiskt var det, jag tror jag är kär i henne (tränaren alltså :-))
Re: jag FATTAR nu ändå mindre?
Det finns absolut olika typer av hästar. Det är avlarnas ansvar att sortera ut dem som är "tämjningsbara" för vanligt folk.
Min Svarten är stark, tuff, stöddig, envis och smart och det av födsel och hög rang. Det är aldrig några små bokstäver inblandade när man pratar med honom och man får alltid se till att inte bli lurad av hans tricks. Han kommer att fortsätta testa mig tills han dör även om det blir mer och mer med glimt i ögat. Så är han valack också - en sådan hingst vill man INTE hantera.
Föräldrarna till Djurjourens häst var tex båda uppmärksamma, lyhörda och snälla typ "vad vill min människa nu?" att tämja från sitt vilda flockliv. Helt klart går sådana egenskaper i arv även om de starkt påverkas av uppväxtmiljön förstås. Djurjourens häst hade betett sig helt annorlunda bara en månad tidigare då han inte kommit på att han var stark nog att börja ta rangstrider. Det händer mycket med en hingst på våren när han är tre eller fyra år
Det är alltid tuffare att fostra en flockledare men i allmänhet har dessa så mkt mer "power and brains" att det också är roligare
De allra svåraste är de där som just inte varit självklara flockledare utan är vana att hela tiden behöva slåss för rangen.
Det finns absolut olika typer av hästar. Det är avlarnas ansvar att sortera ut dem som är "tämjningsbara" för vanligt folk.
Min Svarten är stark, tuff, stöddig, envis och smart och det av födsel och hög rang. Det är aldrig några små bokstäver inblandade när man pratar med honom och man får alltid se till att inte bli lurad av hans tricks. Han kommer att fortsätta testa mig tills han dör även om det blir mer och mer med glimt i ögat. Så är han valack också
- en sådan hingst vill man INTE hantera.Föräldrarna till Djurjourens häst var tex båda uppmärksamma, lyhörda och snälla typ "vad vill min människa nu?" att tämja från sitt vilda flockliv. Helt klart går sådana egenskaper i arv även om de starkt påverkas av uppväxtmiljön förstås. Djurjourens häst hade betett sig helt annorlunda bara en månad tidigare då han inte kommit på att han var stark nog att börja ta rangstrider. Det händer mycket med en hingst på våren när han är tre eller fyra år
Det är alltid tuffare att fostra en flockledare men i allmänhet har dessa så mkt mer "power and brains" att det också är roligare
De allra svåraste är de där som just inte varit självklara flockledare utan är vana att hela tiden behöva slåss för rangen.
Re: jag FATTAR nu ändå mindre?
Han är härlig.Tränaren som du träffat var grymt imponerad av honom. Hon hade aldrig träffat en häst uppfödd i fångenskap men som ändå har alla naturliga instinkter kvar och hon undrade hur det var möjligt att få dem så.
Du skulle sett när de två hade sin lägg dig ner lektion, hon rörde aldrig vid honom ändå lydde han henne som en hund och hagen var en hektar stor så han hade inte behövt vara hos henne om han inte velat.
Hon är lika kär i honom som i Askur :-)
Jag är rätt kär jag med. Silket steg han har , jag riktigt känner mig själv sittandes däreuppe på honom. Och vänner börjar vi bli dessutom.
Mår Askemannan bra?
Han är härlig.Tränaren som du träffat
var grymt imponerad av honom. Hon hade aldrig träffat en häst uppfödd i fångenskap men som ändå har alla naturliga instinkter kvar och hon undrade hur det var möjligt att få dem så. Du skulle sett när de två hade sin lägg dig ner lektion, hon rörde aldrig vid honom ändå lydde han henne som en hund och hagen var en hektar stor så han hade inte behövt vara hos henne om han inte velat.
Hon är lika kär i honom som i Askur :-)
Jag är rätt kär jag med
. Silket steg han har , jag riktigt känner mig själv sittandes däreuppe på honom. Och vänner börjar vi bli dessutom.Mår Askemannan bra?
Re: jag FATTAR nu ändå mindre?
Askeman är i sitt esse för nu börjar alla stona brunsta 
Djurjouren, du skulle se Lyngeys och Askurs bebis från i år. Stooor med Askurhals och SITTER ner, 5 cm högre på manken än rumpan. Ännu läckrare än din och Moniqs måste jag erkänna. Ska försöka lista ut något sätt jag ska kunna behålla honom på
Att få flockfostrade hästar är ju inte så svårt. Tillräckligt stora hagar med staket och läge som håller människor ute, en tuff fölfostrande hingst och sedan vilt liv med många kompisar tills det är dags att "skörda" dem
Men den där selektionen på "kommunicerbarhet och problemfrihet" man som avlare måste göra är också nödvändig och går inte att läsa ut i några siffror.
Askeman är i sitt esse för nu börjar alla stona brunsta
Djurjouren, du skulle se Lyngeys och Askurs bebis från i år. Stooor med Askurhals och SITTER ner, 5 cm högre på manken än rumpan. Ännu läckrare än din och Moniqs måste jag erkänna. Ska försöka lista ut något sätt jag ska kunna behålla honom på
Att få flockfostrade hästar är ju inte så svårt. Tillräckligt stora hagar med staket och läge som håller människor ute, en tuff fölfostrande hingst och sedan vilt liv med många kompisar tills det är dags att "skörda" dem
Men den där selektionen på "kommunicerbarhet och problemfrihet" man som avlare måste göra är också nödvändig och går inte att läsa ut i några siffror.
Re: jag FATTAR nu ändå mindre?
Hehe. eller så kan jag boka honom redan nu
Hehe. eller så kan jag boka honom redan nu
säger som ovanstående.
Skulle va supertrist med en häst som lyder blint på ALLT och som aldrig hittade på nå bus eller nåt. Visst min valack e också väldigt lugn snäll och foglig, men han kan bralla till och flumma sig ibalnd han med
och han visar väldigt tydligt vilket humör han e på.
Spec om man rider. Det är vilda protester i form av ökningar i eget bestämt tempo och gångart så matte tappar takt och balans totalt men e aldrig några problem att sakta av.
Skulle va supertrist med en häst som lyder blint på ALLT och som aldrig hittade på nå bus eller nåt. Visst min valack e också väldigt lugn snäll och foglig, men han kan bralla till och flumma sig ibalnd han med
och han visar väldigt tydligt vilket humör han e på.
Spec om man rider.
Det är vilda protester i form av ökningar i eget bestämt tempo och gångart så matte tappar takt och balans totalt men e aldrig några problem att sakta av.Liknande trådar
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Hästar kan bli lejonmat på djurpark
- Hästnyheter Det är ett värdigt slut för en häst, men en får väl ha förståelse för att några tycker det är hemskt.
- Skjøldur
- Svar: 21
- Visningar: 504
- Hästnyheter
-
Två ryttare får stöd av SOK- Hästnyheter Jättekul att två fälttävlansryttare får det stödet! Blir klart med förbryllad över övriga val. I hoppningen så är det Peder F, Henrik...
- Ceta
- Svar: 1
- Visningar: 29
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Feber i slutet av antibiotikabehandling?- Kropp & Själ Ja hon fick all info av mig. Hon menade på att det kanske är öronen som spökar ännu men tyckte inte det behövde kollas upp ännu. Vet att...
- Kristall10
- Svar: 7
- Visningar: 415
- Allmänt
Hund, Katt, Andra Djur
-
Intressanta uppfostringsmetoder?- Hundträning Jag tänker att man oftast lär sig rida tex på ridskola över instruktörs övervakning eller iallafall under oftast nån slags ordnade...
- Bulldoozer
- Svar: 165
- Visningar: 9 445
- Hund
-
Valp 2025- Övr. Hund Jag tror att du kollar på fel typ av sheltie om du inte hittar några med tävlingsresultat? Det är ändå en vanlig ras att träna agility...
- Malibu_Stacy
- Svar: 120
- Visningar: 12 765
- Hund
Hästrelaterat
-
Är det en vettig lösning att ha en sadel där man byter koppjärn om man vill kunna lägga samma sadel på flera hästar?- Utrustning Tycker många av de ”bättre” sadlarna i de vanligste bomvidderna ligger bra på de flesta skapligt modernt byggda halvblod. Equipe...
- MiniLi
- Svar: 21
- Visningar: 588
- Utrustning
-
Hur säger man lättast ifrån utan att det skall bli bråk?
- Hästmänniskan Det där med hagmockning är ju så olika hur man gör. Nu verkar ju dessa personer vara väldigt otrevliga överlag, men jag kan ändå förstå...
- MiniLi
- Svar: 107
- Visningar: 7 234
- Hästmänniska