När mjölken inte räcker till

[Dorro]

Sv: När mjölken inte räcker till

Precis sådär var det för mig också. Sonen var relativt stor - 3985 g när han föddes, då vi åkte hem från BB efter tre dagar så vägde han 3610g. Två dagar efter hemkomsten var det dags för andra läkarbesöket - då hade han gått ner 5 g till!

Till saken hör att han hade väldigt dålig sugteknik i början. Tog inget bra grepp och då han väl fick grepp blev han så ivrig att han slet bort huvudet igen... På BB var de väldigt hjälpsamma och skulle ha honom att suga medelst amningsnappar, slitande och dragande i mina bröstvårtor och allmänt spjärn från sonen. Väl hemma då jag i lugn och ro i princip hade honom vid bröstet hela tiden så kom det igång både med teknik och produktion. Brösten blev plötsligt sprängfulla och jättehårda och han fick återigen svårt att suga... Räddningen blev att först pumpa ur lite ur de spända brösten och sedan lägga till honom. Då var det lättare för honom att ta tag och suga själv.

Vi fick gå på lite extra vägningar. Han började gå upp som han skulle och allt var frid och fröjd. Då fick jag mjölkstockning! Med god hjälp av en ivrigt sugande son fick jag bukt med den efter bara någon dag. Dock hade produktionen sjunkit lite, vilket jag inte märkt, ovan som man är. Detta visade sig vid vägningen och jag fick order om att ge lite ersättning. Dock hade produktionen kommit igång igen vid det laget och jag har haft den stora förmånen att kunna amma honom helt, utan någon ersättning. Han är idag 4½ månad!

Så hav lite tålamod, amma på i lugn och ro. Drick mycket vatten. Ät regelbundet och om du gillar öl, ta ett glas till maten, det skadar säkerligen inte... (Min BVC-tant sade att det främjade produktionen med lättöl och hon har jobbat länge så jag väljer att tro på henne...) Nötter och havregryn ska tydligen också vara bra för produktionen. MEN! Komplettera med ersättning om det behövs! Du mår bara dåligt och känner dig otillräcklig om bäbisen är hungrig! Amma först båda brösten och bjud sedan lite ersättning också. Om bäbisen är hungrig så äter den ersättningen, om inte så räcker det med det du kan ge!

Stressa inte upp dig! Jag förstår att du vill amma, det ville jag med. Hoppas det går lika bra för dig som det gjorde för mig!

 

[Golden_Heart]

Sv: När mjölken inte räcker till

Drick mycket vätska samt pumpa med handpump eller maskin pump. Samtidigt som du pumpar masserar du brösten! Det kan hjälpa till! Det har det gjort för mig när jag märkt att det börjar sina! Oro o stress orsakar också att mjölken kan sina eller vara mindre. Läsk brukar öka min mjölkproduktion samt nyponsoppa eller andra liknande soppor flera gånger dagligen. Lycka till!!

 

[Madick]

Sv: När mjölken inte räcker till

Min första fick jag först inte igång amningen med. Låg kvar på BB 5 dygn (lyxen att bo i mindre stad) och till slut klev en BM fram och sa "Ditt barn svälter, vi måste lösa det här". Vi testade med amningsnapp och plötsligt blev det ett helt annat tag. Visst tog det flera veckor innan vikten hade tagit sig, vid 4v ålder var var det första gången det gick mer än 4 timmar mellan amningarna, då fick jag mjölkstockning istället... suck.

Dock tog det sig, jag pumpade massor och ammade fullt i 7 månader. Varannan timma var det inte snack om i början, snarare en kort paus varannan timma...

 

[svea]

Sv: När mjölken inte räcker till

*KL*

UNT har haft en rätt bra liten artikelserie just om känslorna kring amning, kanske kan vara läsvärd?

http://www2.unt.se/avd/1,,MC=48-AV_ID=851744,00.html

 

[ameo]

Sv: När mjölken inte räcker till

Jag försökte med oxytoxin sprayen. Det rann till, men jag fick inte ut det iaf.

Glädjedödare där...
(jag ska prova i alla fall)

om du vill att det ska funka nästa gång testa amma en gång i timmen. råmjölk är typ genomskinlig och det kommer bara pyttelite, mjölken som kommer sedan kan mycket väl vara hälften fett utan att vara råmjölk. alla kan inte pumpa och det är ingen bra indikation på hur mycket mjölk man har. Om barnet inte verkar nöjt, amma på andra bröstet. Är det fortfarande inte nöjt, underhåll det i en timme och gör om proceduren. Efter ett par dagar har mjölkproduktionen trappats upp och man har ofta för mycket mjölk.

Ta inte illa upp, jag tror att du gjorde ditt bästa förra gången. Detta är bara tips om du verkligen vill försöka igen (så som du indikerade i ditt inlägg)

Det är faktiskt just såna inlägg som skuldbelägger mamman och tror hon gjort fel. Det finns faktiskt kvinnor som inte kan amma, ibland får man liksom acceptera det.

Jag har själv gett amning ärliga försök med samtliga TRE barn och misslyckats alla gångerna. Jag ÄR trögmjölkad, så barnen orkar inte suga ur mjölken ur mina bröst, trots att där finns MASSOR med mjölk.
Men vet du, jag är ingen dålig mamma för det!
Jag tror att näst intill alla mammor försöker göra det som är bäst för barnet och fungerar amning är det ju jättebra, men funkar det inte så finns det bra lösningar ändå. Amning är inte livsviktigt i vårt samhälle.

 

[mul]

Sv: När mjölken inte räcker till

Glädjedödare där...
(jag ska prova i alla fall)


Jag tror att näst intill alla mammor försöker göra det som är bäst för barnet och fungerar amning är det ju jättebra, men funkar det inte så finns det bra lösningar ändå. Amning är inte livsviktigt i vårt samhälle.

Ja, jag tycker absolut att du ska prova oxytoxinet. Det tog inte många minuter förrän man kände att det rann till. Det blev väl något bättre att få ut det, men inte tillräckligt för mig. Jag fick en decimeters hårda kakor i brösten som satt fast. Det kan ju vara så att jag gjorde fel när jag mjölkade med. För sonen var inte någon ide att ens försöka lägga intill. Han blev som en mask och skitilsken..

Amningen är inte livsnödvändigt, strular det så blir det en plåga för både barnet och mamma.. Då är det bättre att flaska. Jag vet flera som blivit tvungna att flaska, det enda som känns tråkigt är ju alla kilon som man gärna vill bli av med. Även om man nästan får inbankat i huvudet på BB att bara MÅSTE amma..

Jag har en 3åring som sitter alldeles frisk och pigg och kollar på Lilla Röda traktorn för 7011 gången.. Han har varit mindre sjuk än sina jämnåriga som faktisk blivit ammade..

 

[Sar]

Sv: När mjölken inte räcker till

Mina barn ville amma med ca 3 h mellanrum och jag brukade pumpa en gång däremellan för att öka produktionen (jag fick tvillingar och förlöstes med kejsarsnitt efter en lång förlossning).
Det viktigaste är att barnet blir mätt så jag tycker det är självklart att erbjuda ersättning (eller urpumpad bröstmjölk från mellanpumpningen) efter färdig amning om barnet fortfarande är hungrigt.

Att låta barnet vara hungrigt och onöjt för att öka sin produktion för att till varje pris helamma är inget jag ställer upp på.

Drick mycket vätska, se till att du har lugn och ro omkring dig och försök släppa prestigen i helamning. Du är lika bra mamma vare sig du ammar eller ej!
Jag har hört att lusernte ska vara bra men kolla gärna källa på detta!

Jag läste i en neonatalbok (minns dock ej vilken) att 30 ml bröstmjölk per dag ger barnet allt det "nyttiga" från amning. 30 ml är ingen stor mängd mjölk.

Jag blev rätt fanatisk i frågan om pumpning (gick upp var 3:e timme per natt trots att barnen sov minst 6 h i rad vid 3 mån. ålder) och så här efteråt känns det egentligen helt vansinnigt. Jag hade antagligen orkat vara en ännu bättre mamma om jag gått sova hela nätter!

För oss var amningsnapp en räddare i nöden då våra flickor var för små och svaga för att orka suga utan. Det gick bra att ta bort dem sedan.

Många kramar och peppingar från mig, koncentrera dig på att barnet ska bli mätt och nöjt i första hand, det är det absolut viktigaste!

 

[vindvissla]

Sv: När mjölken inte räcker till

Det är faktiskt just såna inlägg som skuldbelägger mamman och tror hon gjort fel. Det finns faktiskt kvinnor som inte kan amma, ibland får man liksom acceptera det.

Jag försökte med oxytoxin sprayen. Det rann till, men jag fick inte ut det iaf. Jag hade den där feta råmjölken under 14dagar, när man ställde det i kylskåpet så var iaf hälften fett. Sen när den "riktiga" mjölken började komma, det var då problemen började.. Det tog över en timme att pumpa ur några ml. Max åt var 4:e timme och det tog över en timme att pumpa, sen ska man hinna sova mellan med..

Jag hoppas att det blir bättre denna gång.

Ameo det var inte menat som en diss eller ett försök att få någon att känna sig som en dålig mamma. Jag tycker att man ska få mata med vad man vill så länge barn och mamma mår bra. Men får man inte ge tips? Hon ville ju prova igen med nästa barn och att "bara hoppas det går bättre" av sig själv om man bara ammar var 4:e timme är dömt att misslyckas. Tycker du inte?
Och att ha råmjölk i 14 dagar är ett rent kunskapsfel. Och för att man kan pumpa betyder det inte att man inte har någon mjölk.

/vill bara försvara amningen lite

 

[ameo]

Sv: När mjölken inte räcker till

Jag förstår att det inte var menat som en diss, men för oss som har misslyckats så talar du indirekt om att vi har gjort på fel sätt eller inte försökt tillräckligt bra.
Man får ge tips, men man måste också veta förutsättningarna.
Det är inte alla barn som ens kan tänka sig att amma en gång i timmen - för att ta ett exempel. Min äldsta dotter ammade förvisso inte, men kvällarna undantaget så åt hon aldrig med kortare intervaller än 4 timmar.
Får man inte barnet att ligga nöjt vid bröstet ens så spelar det liksom ingen roll hur ofta eller hur länge man försöker, det slutar ändå bara med ett missnöjt barn och en förtvivlad mamma för att det inte fungerar.
Och är man trögmjölkad så hjälper det liksom inte hur ofta man ammar, det kan finnas massor med mjölk som barnet helt enkelt inte klarar av att suga ut ur bröstet.
(min "trea" sög som en liten sugpropp och jag trodde i 3-4 dagar att jag faktiskt äntligen skulle lyckas med amningen - ända tills jag insåg att han blev tröttare och tröttare och det berodde helt enkelt på att han inte hade fått i sig tillräckligt med mat just pga att jag var/är trögmjölkad. Och notera då att jag har kunnat pumpa ur stora mängder mjölk, vanligen drygt 200 ml/sida vid varje tillfälle - 6-8 ggr/dygn = ungefär dubbelt så mycket som åtgången de 2-3 första månaderna....)

Min uppfattning är att man måste nästan ha misslyckats med amning själv för att förstå hur känsligt detta ämne faktiskt är. Det är lätt att vara krass som utomstående och komma med handfasta tips och råd, men amningsproblem kommer oftast när man är relativt nyförlöst och hormonstormarna i kroppen gör att man är många gånger känsligare än vanligt. Man blir helt enkelt knäckt när man inte får det att fungera, trots alla välmenade tips och råd och trots att man kanske söker amningshjälpen också.
Alla kan inte... Och hormonstormarna och känsligheten gör det ju inte direkt enklare att hantera.

Ja, jag förstår att du vill försvara amningen, men detta handlar ju inte ett dugg om att inte vilja amma utan att det helt enkelt inte fungerar, kanske av rent fysiska skäl.

 

[Rina]

Sv: När mjölken inte räcker till

Min son hadde svårt för att suga trotts massor av mjölk. Jag lyckades dock fortsätta amma honom just på grund av att jag hadde så mycket mjölk, hadde jag haft minder eller normalproduktion hadde det förmodligen inte gått. Efterfrågan och produktion i all ära det är inte så lätt. Då måste man börja överväga vad som är bäst och det är att barnet får i sig det de behöver. mitt råd är att fortsätta amma om du vill men ge resten som ersättning. Att amma en stund för närhetens skull när barnet inte är allt för hungrit kanske kan fungera. Vi lever i en värld med låg infektionsrisk så barnet klarar sig bra på ersättning. Bröstmjölken ger ju ändå bara skydd så länge man ammar och en kort tid efter. Det är skillnad om vi hadde bott i ett land med sämre förutsättningar, många barnsjukdommar och utan tillgång till rent vatten. Det är bra att vi främjar ammning men inte till vilket pris som helst. Så vitig är inte bröstmjölken i ett land med tillgång till rent vatten.

 

[TinyWiny]

Sv: När mjölken inte räcker till

Endel är "bra" på att vara gravida, endel är "bra" på att föda barn och endel är "bra" på att amma, precis som med allt annat här i världen.
Det handlar inte om att vara bra eller dålig, det handlar om kroppens förutsättningar.

Du hade en tuff period när du fick veta att ditt barn inte kunde födas vaginalt och den stressen är inte lätt att bara kasta av sig för att barnet är fött, stressen finns ju redan i kroppen.

Tänk efter vad du hade gjort i en annan situation som stressat dej lika mycket som den här, för att komma igenom stressen och släppa den måste du få lugn och ro.
Du måste få äta, dricka och sova tillräckligt och du måste få tid att hitta lugnet inom dej själv igen.

Känn efter själv vad du vill göra och hur du vill göra, inom dej finns det något, lyssna på det. Men för att hitta det måste du våga lyssna på dej själv och verkligen våga känna efter.

Stress är amningens värsta fiende, näst efter dåligt med mat, vätska och sömn.

När min dotter föddes (för tidigt) med akutsnitt var jag helt inne på att kunna amma henne lika enkelt som med sonen, jag "gick färdigt" graviditeten med hjälp av bärsele. Att alltid ha henne nära hjälpte mycket, hon var inte gammal när jag ammade henne i bärselen.
Det var mitt sätt att komma nära och det som kändes bäst för mej, trots att alla "som kunde" sa att det var helt förkastligt att bära ett så litet barn i bärsele då (hon är född -92 och då fick man absolut inte ha barn i bärsele innan de var två månader, de menade att det skadade ryggen, hur det är nu vet jag inte men jag vet att min dotter aldrig har haft problem med sin rygg.)

Det viktiga är att lyssna på sig själv, att våga stänga ute omvärlden och dess krav och bara vara med sitt barn.
Det tar lika lång tid att lära känna sin bebis som det tar att lära känna vilken annan människa som helst, fördelen är att man kan få vara nära hur mycket man vill, om man vill.

Så mitt råd är att äta gott, drick det du är sugen på, sov när bebis sover och stäng ute omvärlden. Låt dej uppfyllas av hur otroligt det är att just du fick detta underbara barn, låt dej svepas med av förälskelsen och njut av ditt barn.

 

[vindvissla]

Sv: När mjölken inte räcker till

jag vet att du har pumpat till tre barn och jag tror inte det är många som hade orkat med det. men jättebra att det har funkat för er. När jag satt med mina spruckna infekterade bröst som gjorde så ont dygnet runt att jag inte kunde ha en vanlig tröja på mig eller ens bära mitt barn mot kroppen så sa sjuksköterskan till mig att jag skulle fundera på att sluta amma. Jag grät hejdlöst i flera timmar. Men visst, det är säkert ett jättekänsligt ämne för de som faktiskt inte kunde, precis som det där med barnlöshet. Jag hoppas såklart att det löser sig på bästa sätt för både TS och mul. Och kanske lite enklare start för mig själv om det blir en tvåa också.

 

[mul]

Sv: När mjölken inte räcker till

VI hölls i tre dygn och "ammade" varannan timme på BB. Det fick komma in två och hjälpa till att hålla honom och försöka få honom att hamna rätt. Men han blev slöare och slöare, på 3:e dygnet så insåg dom att det var bättre att jag pumpade ur och gav honom så han fick i sig nåt. Vi vägde innan och vägde efter "amningen", och bara "amningen" tog 1½timme.. Han gick ner för varje gång vi "ammat". Vi satt och åkte flera dagar efteråt med för att försöka få honom att ta bröstet, men det gick inte.

Om jag skulle amma varannan timme skulle det ha gjort att jag skulle få vila själv en halvtimme mellan..

Åt han ersättning så gick det 4timmar mellan matningarna och han var mätt och belåten och sov snällt då, vilket inte gjorde nåt eftersom mamma var klart seg efter att ha pumpat över en halvtimme, för att få ut 50ml och sen göra ersättning iaf, mata och sen försöka sova en stund dygnet runt i några veckor.

Det var dom på BB som sa att jag hade så seg råmjölk att det inte gick att få ut, men det gick ju inte bättre när den "riktiga" rann till. Då var det så mycket att det stockade sig för det..

Sorry TS att jag kidnappat din tråd!!

 

[mul]

Sv: När mjölken inte räcker till

Jag kände mig hur kass som helst.. Att man inte ens kan mata sitt eget barn..

Jag är flaskfödd, min sambo och nu sonen och vi är alla hur pigga som helst och har samma band till mamma. Men detta har jag inte insett förrän nu senare.. När man sitter där så känner man sig mer än misslyckad..

 

[Sar]

Sv: När mjölken inte räcker till

Jag förstår att det inte var menat som en diss, men för oss som har misslyckats så talar du indirekt om att vi har gjort på fel sätt eller inte försökt tillräckligt bra.
Man får ge tips, men man måste också veta förutsättningarna.
Det är inte alla barn som ens kan tänka sig att amma en gång i timmen - för att ta ett exempel. Min äldsta dotter ammade förvisso inte, men kvällarna undantaget så åt hon aldrig med kortare intervaller än 4 timmar.
Får man inte barnet att ligga nöjt vid bröstet ens så spelar det liksom ingen roll hur ofta eller hur länge man försöker, det slutar ändå bara med ett missnöjt barn och en förtvivlad mamma för att det inte fungerar.
Och är man trögmjölkad så hjälper det liksom inte hur ofta man ammar, det kan finnas massor med mjölk som barnet helt enkelt inte klarar av att suga ut ur bröstet.
(min "trea" sög som en liten sugpropp och jag trodde i 3-4 dagar att jag faktiskt äntligen skulle lyckas med amningen - ända tills jag insåg att han blev tröttare och tröttare och det berodde helt enkelt på att han inte hade fått i sig tillräckligt med mat just pga att jag var/är trögmjölkad. Och notera då att jag har kunnat pumpa ur stora mängder mjölk, vanligen drygt 200 ml/sida vid varje tillfälle - 6-8 ggr/dygn = ungefär dubbelt så mycket som åtgången de 2-3 första månaderna....)

Min uppfattning är att man måste nästan ha misslyckats med amning själv för att förstå hur känsligt detta ämne faktiskt är. Det är lätt att vara krass som utomstående och komma med handfasta tips och råd, men amningsproblem kommer oftast när man är relativt nyförlöst och hormonstormarna i kroppen gör att man är många gånger känsligare än vanligt. Man blir helt enkelt knäckt när man inte får det att fungera, trots alla välmenade tips och råd och trots att man kanske söker amningshjälpen också.
Alla kan inte... Och hormonstormarna och känsligheten gör det ju inte direkt enklare att hantera.

Ja, jag förstår att du vill försvara amningen, men detta handlar ju inte ett dugg om att inte vilja amma utan att det helt enkelt inte fungerar, kanske av rent fysiska skäl.

Vilket strålande inlägg, du har bra hand med att sätta ord på känslan!

/Sar

 

[Tora]

Sv: När mjölken inte räcker till

*knapplåpn*

Det är klart att det viktigaste är att barnet går upp i vikt och mår bra. Det jag hade velat ha från BVC är en plan för att eventuellt kunna helamma. Speciellt då jag klart och tydligt sagt att jag vill göra det.

Nu är det bara en ryckning med axlarna och ett pekande på kurvan som han skall följa.

Visst har jag vetat om att amningen kan krångla men inte att det är så vanligt som BVC gör gällande.

Är det bara att ringa till Amningshjälpen? Är det någon som har gjort det?

Nu när jag var på BVC så hade han gått upp 200g på 3 dagar sen jag började med ersättningen så nog behöver han extra tillägg. Men jag vill ju ha en plan för att eventuellt fasa ur tillägget. Nu är jag rädd att han skall amma sämre ocgh sämre.

Mvh

Tora

 

[Sol]

Sv: När mjölken inte räcker till

Jag har inte behövt Amningshjälpen men ja, det är bara att ringa.

 

[lobell]

Sv: När mjölken inte räcker till

Jag har 4 barn. Den första fick jag pumpa ut mjölk till i 4 veckor, sen blev det mindre och mindre. Fick sen varva med mjölkersättning i 2 månader sen var mjölken slut.
Barn 2 samma sak fast där räckte bara mjölken i 3 veckor. Barn 3 i 1 vecka.
När jag väntade barn 4 sa barnmorskan att jag om jag ville kunde jag få en tablett så jag slapp mjölken helt och hållet, för fast jag inte kunde mata dem fick jag ont. Jag sa att jag skulle fundera på det. När jag fick barn 4 testade jag att amma. Det komm pyttelite så personalen kom med ersättning samma dag. De tyckte inte att det var nån ide att försöka då det bara skulle slutat med en ledsen bebis och frustrerad mamma.
Jag har ALDRIG haft dåligt samvete eller känt mej som en dålig mamma. Jag har istället varit en pigg och glad mamma som kunnat sova och låtit pappa vara med och dela på matning. Mina barn är alla friska och har följt sina kurvor..
Tror inte att mina barn känner sig mindre älskade heller

Sen att barn skulle få AD/HD av att inte få bröstmjölk är nog bland det dummaste jag hört

"Varför får man adhd?
Forskare är överens om att adhd beror på skador i hjärnan
som man föds med.
Man kan ärva det från sin släkt.
Men det kan hända att man får skadorna
när man ligger i mammans mage eller när man föds.

Hjärnan hos en person med adhd fungerar annorlunda.
Det handlar bland annat om
att en signalsubstans som kallas dopamin inte fungerar som den ska.
Signalsubstanserna skickar meddelanden mellan hjärnans nerver.

Ingen tror längre på att barn får adhd för
att föräldrarna har tagit hand om barnet på fel sätt när det växer upp."

http://www.lul.se/templates/page____4658.aspx

 

[Sar]

Sv: När mjölken inte räcker till

Att amma så mycket du orkar/kan, ev.pumpa ut emellan är väl de råden Bvc skulle ge. Be att få en tidsplan d.v.s. när (efter avslutad amning) är det läge att prova pumpa ut för att öka produktionen om barnet väljer långa mellanrum i amningen.

Visst kan du kontakta Amningshjälpen men vad jag läst/hört om deras råd så går de oftast ut på att amma så mycket som möjligt och inte ge ersättning och det tycker inte jag är schysst mot ett hungrigt barn som inte får nog mjölk.
Däremot är många väldigt duktiga på att lära ut amningsteknik för att barnet ska få bästa taget etc.

 

[Jegra]

Sv: När mjölken inte räcker till

Hur går det för dig Tora?

Jag känner igen mig nästan exakt i det du skriver! Matilda föddes med kejsarsnitt, vägde 4130gr, gick ner till 3740gr innan vi åkte hem (hon gick alltså ner nästan alla "sina" 10%). Mjölken tog fyra dagar på sig att rinna till och det som kom räckte inte utan hon fick tillägg redan från början. Lägg till såriga bröstvårtor... Jag kunde inte amma utan amningsnapp (som vi fortfarande använder).

De första 12 dagarna gick hon dock inte upp mer än 140gr - trots tillägg!

Jag gjorde som du, ammade och gav tillägg, men jag gjorde oftast så att jag gav försökte ge ersättning så lite som möjligt. På dagarna gjorde jag så att jag ammade henne så fort hon var hungrig, och det var inte långa stunder hon inte ville äta. Var det kris, eller att jag behövde åka iväg, så fick hon ersättning efter att jag ammat.

Det blev till slut så att hon fick ersättning i huvudsak på kvällen, och jag tror att det har bidragit till att hon sovit bra på nätterna. Då fick hon helt enkelt så mycket hon ville ha, och det gick ofta ner både 1 och 1½dl (efter att jag ammat) när hon var några veckor gammal. Var hon gjorde av all mjölk är för mig en gåta!

Iom att jag alltid ammade i första hand blev behovet av tillägg mindre och mindre. Idag är hon fyra månader och de senaste två månaderna har hon i huvudsak fått ersättning när jag inte varit hemma och amningen fungerar kanonbra.

Men det var tufft i början! Jag förstår dig om du har det svårt när han inte går upp i vikt så som det förväntas. Följ din magkänsla, om du verkligen vill helamma finns det all möjlighet i världen att det ska kunna fungera, men du kan också kombinera (eller sluta amma helt) om det behövs. Det finns ingen absolut regel, det är du och ditt barn som tillsammans ska hitta en fungerande matrutin.