När båda föräldrarna jobbar obekväma arbetstider.

[Shaggy]

Rent krasst tycker jag att har man skaffat barn är det bara att gilla läget.
Att skaffa barn och sedan skyffla över ansvaret för pass och omsorg på samhället eller släkt och vänner tycker jag är rent ut sagt oförskämd.
Vill man ha/skaffar barn så är det erat val som föräldrar och samhället samt släkt och vänner skal inte behöva belastas med barnpass på "obekväm" tid som ni rimligen bör ha förutsätt skulle bli ett problem redan innan ni gick till sängs.
Betala vad det kostar för barpass på "obekväm" tid eller byt till arbetstider/jobb som passar in i samhällets erbjudanden.

Varför ska samhället ta ansvar för barnen alls? Det är väl bättre att vi återgår till att bara den ena föräldern (pappan) arbetar och så står mamma hemma vid spisen och bakar bullar hela dagarna. Det har säkert vårt samhälle råd med och kvinnor kommer älska att bli helt beroende av sin man .

 

[Lingon]

Fundera på hur du vill ha det Sofie.S. Säg att ni lyckas pussla ihop era scheman så att det funkar med barnen och barnomsorgen. Kommer ni då att träffas tillräckligt? Är det så ni vill ha det? Kan nån av er byta jobb så att den bara jobbar dagtid?

Går det inte så får man ju göra det bästa av det men jag tycker att det låter väldigt jobbigt.

 

[ameo]

Visst är det så men om alla som vill ha/har barn skulle byta till arbeten som finns på enbart kontorstider så skulle inte vårt samhälle gå runt längre.

Nu var det ingen som sa att alla skulle byta till arbeten som finns enbart på dagtid. Men i de familjer där båda föräldrarna jobbar på obekväm arbetstid, där det kanske är mer eller mindre omöjligt att pussla med scheman, så kan jag nog anse att det är bättre att den ena av dem försöker hitta en annan tjänst, hos samma eller någon annan arbetsgivare, så att deras arbetstider blir mer kompatibla.

Även om kommunen skulle vara skyldig att ordna nattlig barnomsorg, så är det stor skillnad mellan att ha rätt eller att få rätt.

 

[em-pirre]

Jag vågar påstå att kvaliteten på skiftesvården sällan eller aldrig är lika bra (tillräckligt bra) som den vård som ges för barn som enbart behöver dagvård. Det är oftast en fråga om pengar här.
- jobar personalen treskifte innebär det att det är olika personer på plats varje dag. Också barngruppen är annorlunda från dag till dag.
- det är svårt eller ibland omöjligt att få till en jämn och rättvis pedagogisk verksamhet eftersom folk går om varandra hela tiden.
- många barn (dock långt ifrån alla) blir väldigt oroliga av att inte ha någon regelbundenhet i sitt liv.

Jag menar att man absolut borde ha rätt till att jobba med det man vill och att ha rätt till barnomsorg för sott barn även om man jobbar skiftesarbete. Dock hade jag själv försökt byta arbetsuppgifter under ett par år för att underlätta för barnet.

Jag har bekanta som båda två jobbar dygn. De jobbar varannat dygn helt enkelt. Barnen slipper skiftesvård, men det fortfarande inte så lyckat.

 

[Sol]

Rent krasst tycker jag att har man skaffat barn är det bara att gilla läget.
Att skaffa barn och sedan skyffla över ansvaret för pass och omsorg på samhället eller släkt och vänner tycker jag är rent ut sagt oförskämd.
Vill man ha/skaffar barn så är det erat val som föräldrar och samhället samt släkt och vänner skal inte behöva belastas med barnpass på "obekväm" tid som ni rimligen bör ha förutsätt skulle bli ett problem redan innan ni gick till sängs.
Betala vad det kostar för barpass på "obekväm" tid eller byt till arbetstider/jobb som passar in i samhällets erbjudanden.

Eller så anpassar vi samhället efter människorna som bor här istället för att tvinga in folk i en mall anpassat efter ett utdött samhälle.

Idag är det många som arbetar på obekväm tid, många mår bättre av att arbeta de tiderna också istället för att arbeta 8 till 17. Livsmedelsbutiker, restauranger, sjukvård, äldreomsorg, djursjukvård, kollektivtrafik mm. håller igång nästan dygnet runt året runt. Många människor arbetar inom dessa branscher. Varför ska inte de ha tillgång till samma service som alla andra?

 

[Sol]

Men i de familjer där båda föräldrarna jobbar på obekväm arbetstid, där det kanske är mer eller mindre omöjligt att pussla med scheman, så kan jag nog anse att det är bättre att den ena av dem försöker hitta en annan tjänst, hos samma eller någon annan arbetsgivare, så att deras arbetstider blir mer kompatibla.

Det kan man ju tycka, men även om en av dem (eller båda) söker en annan tjänst måste barnomsorgen fortfarande lösas tills det dyker upp en ny tjänst.

 

[stjarnhimmel]

Eller så anpassar vi samhället efter människorna som bor här istället för att tvinga in folk i en mall anpassat efter ett utdött samhälle.

Idag är det många som arbetar på obekväm tid, många mår bättre av att arbeta de tiderna också istället för att arbeta 8 till 17. Livsmedelsbutiker, restauranger, sjukvård, äldreomsorg, djursjukvård, kollektivtrafik mm. håller igång nästan dygnet runt året runt. Många människor arbetar inom dessa branscher. Varför ska inte de ha tillgång till samma service som alla andra?

Det där är en intressant fråga. Idag vill många människor att butiker och annan service ska vara öppet när de är lediga dvs ej kontorstider. Samtidigt ska dessa personer som jobbar där inte ha behov av barnomsorg?
Jag tycker det är intressant att detta inte är en större fråga med tanke på alla som tex jobbar inom vården.

 

[ameo]

Det kan man ju tycka, men även om en av dem (eller båda) söker en annan tjänst måste barnomsorgen fortfarande lösas tills det dyker upp en ny tjänst.

Det har väl inte direkt kommit som någon överraskning att båda jobbar obekväma arbetstider, att försöka byta tjänst kan man börja med långt innan det är dags att börja arbeta igen.

 

[Sofie.S]

Det är verkligen inte optimalt att båda föräldrarna måste jobba på obekväm arbetstid.
Går det inte att byta tjänst på något sätt, så att de obekväma timmarna minskar?
En vän till mig (som var mer eller mindre ensamstående förälder med en oengagerad far till barnet) jobbade på schema, alla möjliga tider. Hennes föräldrar tog barnet alla nätter hon jobbade och jag vill minnas att hon gick ner i arbetstid genom att plocka bort de helgtimmar hon var schemalagd.
Jag vet att det finns föräldrar som inte har möjlighet att välja, men jag personligen hade gjort allt som stått i min makt för att slippa ha barnen i barnomsorg på nätterna.

Jag har bett om förflyttning men fått nej. Går jag ner i tid så måste jag fortfarande jobba lika många dagar men färre timmar. Tex från att jobba 7-16:30 får jag istället jobba 7-13:30. Något bättre men inte optimalt..

 

[Sofie.S]

Rent krasst tycker jag att har man skaffat barn är det bara att gilla läget.
Att skaffa barn och sedan skyffla över ansvaret för pass och omsorg på samhället eller släkt och vänner tycker jag är rent ut sagt oförskämd.
Vill man ha/skaffar barn så är det erat val som föräldrar och samhället samt släkt och vänner skal inte behöva belastas med barnpass på "obekväm" tid som ni rimligen bör ha förutsätt skulle bli ett problem redan innan ni gick till sängs.
Betala vad det kostar för barpass på "obekväm" tid eller byt till arbetstider/jobb som passar in i samhällets erbjudanden.

Vem ska ta hand om dig när du blir sjuk då hade du tänkt?

 

[Sofie.S]

Det kan ju faktiskt vara så att minst en av föräldrarna kan behöva byta jobb (tjänst eller arbetsgivare) en period medan barnen är små. Nog sjutton måste man ju kunna inse att livet inte kan gå vidare exakt som tidigare när barnen kommit! Alla jobb passar inte i alla perioder i livet.
(jag skulle garanterat kunna få heltidsanställning som nattarbetande lastbilschaufför - det jobb jag haft i 8 somrar - om jag ville, men jag har insett att det inte fungerar så länge jag har hemmaboende barn. Och jag fattar inte hur andra föräldrar löser det i samma situation, möjligen är det huvudsakligen barnlösa eller föräldrar med utflugna barn som har de jobben... )

En tillsvidare tjänst är en enorm trygghet när man dessutom bor i ett litet samhälle med få lediga tjänster.
Men ja, jag har ju insett innan jag ens börjat jobba, att det här inte kommer att fungera. Därför har jag sökt till skola..

 

[Sol]

Det har väl inte direkt kommit som någon överraskning att båda jobbar obekväma arbetstider, att försöka byta tjänst kan man börja med långt innan det är dags att börja arbeta igen.

Vilket inte betyder att man kommer få en tjänst i tid. Det är inte alltid så himla lätt att fixa nytt jobb. Har man dessutom en trygg anställning kanske man begränsas lite av att man inte gärna vill kasta bort den till ett sämre alternativ.

 

[Lingon]

Eller så anpassar vi samhället efter människorna som bor här istället för att tvinga in folk i en mall anpassat efter ett utdött samhälle.

Idag är det många som arbetar på obekväm tid, många mår bättre av att arbeta de tiderna också istället för att arbeta 8 till 17. Livsmedelsbutiker, restauranger, sjukvård, äldreomsorg, djursjukvård, kollektivtrafik mm. håller igång nästan dygnet runt året runt. Många människor arbetar inom dessa branscher. Varför ska inte de ha tillgång till samma service som alla andra?

Fast oavsett hur mycket vi anpassar samhället så är barn fortfarande barn och har de behov av sina föräldrar som barn har. Det är inget någon kan ändra på. Det är en sak att vara på förskola/fritids på dagtid när man är pigg och utvilad och en helt annan att bli omhändertagen av personal på kvällar och nätter när man är trött. När det gäller barn handlar det inte om vad vuxna anser sig ha rätt till utan vad barnen har rätt till.

 

[Lingon]

Jag har bett om förflyttning men fått nej. Går jag ner i tid så måste jag fortfarande jobba lika många dagar men färre timmar. Tex från att jobba 7-16:30 får jag istället jobba 7-13:30. Något bättre men inte optimalt..

Ur ett barnperspektiv är samma antal dagar men färre timmar rätt bra.

 

[ameo]

Jag har bett om förflyttning men fått nej. Går jag ner i tid så måste jag fortfarande jobba lika många dagar men färre timmar. Tex från att jobba 7-16:30 får jag istället jobba 7-13:30. Något bättre men inte optimalt..

Och barnets pappa?

 

[Sol]

Fast oavsett hur mycket vi anpassar samhället så är barn fortfarande barn och har de behov av sina föräldrar som barn har. Det är inget någon kan ändra på. Det är en sak att vara på förskola/fritids på dagtid när man är pigg och utvilad och en helt annan att bli omhändertagen av personal på kvällar och nätter när man är trött. När det gäller barn handlar det inte om vad vuxna anser sig ha rätt till utan vad barnen har rätt till.

Många barn är trötta när de lämnas över dagen också. Många kommer tidigt och är långt ifrån utvilade när de börjar dagen. Jag ser inte att de barnen nödvändigtvis är piggare och mer utvilade än barn som lämnas på eftermiddagen och ska sova där.

Mitt äldsta barn är och har alltid varit en kvällsmänniska. Hans prime time är på kvällen. Tidig morgon är ren pest för honom. Han mår illa och spyr tidigt på morgonen (som sin mamma). Han mår alltså fysiskt dåligt av tidig morgon och nej, det är ingen vanesak. Jag har varit sådan hela mitt liv. Pigga och utvilade är inte vad vi är när vi följer "8-17-dygnsrytmen". Yngsta är tvärtom, pigg som en lärka tidigt på morgonen och däckar tidigt på kvällen (inte sällan vid middagstid). Barn är olika precis som vuxna är olika.

Jag anser att barnomsorg ska finnas för alla yrkesverksamma, oavsett vilket tid på dygnet man arbetar. Om man sedan märker att ens barn inte mår bra i förskolan måste man självklart ändra på situationen, alldeles oavsett varför barnet inte mår bra i förskolan.

 

[Sofie.S]

Och barnets pappa?

Det är (tyvärr) väldig skillnad på våra inkomster, i dagsläget har vi inte råd att han går ner i tid, särskilt inte efter tre års sämre ekonomi.

 

[lil-sis]

Ur ett barnperspektiv är samma antal dagar men färre timmar rätt bra.

Hjälper ju inte mot problemet på helgerna.

 

[Petruska]

Fast oavsett hur mycket vi anpassar samhället så är barn fortfarande barn och har de behov av sina föräldrar som barn har. Det är inget någon kan ändra på. Det är en sak att vara på förskola/fritids på dagtid när man är pigg och utvilad och en helt annan att bli omhändertagen av personal på kvällar och nätter när man är trött. När det gäller barn handlar det inte om vad vuxna anser sig ha rätt till utan vad barnen har rätt till.

Nu ingår det ju i kommunernas skyldigheter att tillhandahålla barnomsorg. Det är meningslöst att tjafsa om det här.

Den förbannade idén om att barn är pigga och utvilade på morgonen är närmast ett hån mot oss som inte är det och som har barn som inte heller är det.

Mina barn hade lätt kunnat vara pigga på förskolan till framåt midnatt, men ingen av dem har NÅGONSIN vaknat av sig själv så att vi var redo till kl 8. Trötta, gråtande barn togs motvilligt till dagis. Glada barn som gärna vill stanna kvar längre hämtades på eftermiddagen.

 

[Alexandra_W]

De jag vet har kommunen efter påtryckningar hostat fram en lösning där en "barnvakt" (samma hela tiden) är med barnet i barnets bostad tills föräldrarna kommer hem. Det var dock inga önskescheman utan fasta. Kommunen har officiellt ingen barnomsorg på obekväm tid. Men föräldrarna fick en "barnvakt" som hämtade på dagis, var hemma med barnet på kvällen, sov över i bostaden med barnet etc utefter behov.