När allt vänds upp och ner...

[Lovisaleonora]

Han bytte bort passet i kväll men har gjort sig mega tillgänglig om vi ska träffas och prata....?

Och han låter precis som vanligt, som att ingenting någonsin har hänt. Skrattar och skojar om allt och livet....

Det känns så konstigt....

Ska jag vara tråkig och krass är min gissning att nästa steg blir att berätta för dig att du är tråkig, stel och tjurig som inte genast ilar till mötes och gärna börjar från början genom snack, stackars-dig-allt-är-som-vanligt. Jag är rätt övertygad om att han kommer lägga skulden på dig genom något liknande drag.

 

[Fan of Bill]

Det går ganska bra nu. Jag reser mig igen, som alltid
Jag äter, motionerar igen (tack för påminnelsen @Mia_R ) och skriver av mig i mitt block om jag behöver. Jag har också flera fina vänner som hör av sig och än har inte öronen trillat av på dom
Visst har jag nån dålig dag här och där men jag tror det mest är hormonerna som spökar lite och känslan av att sakna någon vid min sida.

Men jag saknar inte han.

Jag har väl analyserat det mesta vid det här laget och kan se ett mönster i hans beteende och att han faktiskt redan från början utnyttjade mina känslor ganska skarpt för sin egen bekräftelse. Vi har smsat vid två tillfällen, mest för att jag ville stämma av innan vi träffas på jobbet i morgon kväll och för att jag tänkte berätta om missfallet för att jag tyckte var mest schysst ändå men även om just den delen gällande jobbet är ganska lugn så märker jag att han försöker manipulera mig och han är och förblir en rövhatt så jag har ännu inget sagt .

Jag har tydligt talat om att jag inte saknar honom, inte vill ha honom tillbaka och att jag går vidare. Att han inte är tillräckligt mogen eller erfaren att kunna ge mig det jag behöver i ett förhållande och att oavsett hur han väljer att leva sitt liv och vad som händer i det så har han ett val om hur han väljer att behandla andra människor och att jag inte behöver ha en partner som medvetet sårar mig, ljuger för mig och utnyttjar mina känslor i ett försök att få bekräftelse. Att ett sånt beteende aldrig är okej och att jag förtjänar bättre.
Jag skrev också att han nog borde börja med att älska sig själv innan han försökte sig på att älska en annan människa och att jag är glad att allt hände nu, att alla hans mörka sidor kom fram nu och inte om ett år eller ännu längre fram.....

Det kändes så skönt att sätta ner foten. Att säga nej tack jag vill faktiskt inte ha dig, och verkligen mena det!
Sen verkar det tyvärr som att det fick till viss del motsatt effekt för plötsligt ville han träffas och han befinner sig exakt på den vägen jag åker vid en viss tid på jobbet, han är i närheten av byggnaden när jag jobbar ofta och jag vill fortfarande att han ska hålla sig undan så om han fortsätter får jag nog säga ifrån att han ska lämna mig ifred när jag jobbar och han är ledig....

Jag har fått tid hos min kurator denna vecka. Jag känner att det faktiskt inte skadar att gå dit några gånger och få ur sig allt eller nåt. Samtidigt känns det bra att vardagen är tillbaka, jag klarade hela förra veckan på jobbet så det känns också bra. Livet går vidare och han finns mindre och mindre i mina tankar och jag tror det blir ännu bättre bara jag får morgondagens möte med honom på jobbet avklarat med för vi har ju inte setts på riktigt sen det där med kuratorn.
Mardrömmarna fortsätter dock komma men det är nog bara mitt undermedvetna som löser det olösta just nu. Annars gör jag mitt bästa för att planera en ny framtid med nya drömmar just nu

 

[Nyponblomman]

Han vet verkligen hur han ska skapa kaos....

En vän till oss båda och kollega har han i dag gjort allt för att vi ska vända oss mot varandra för han gillar inte att vi pratar privat....
Vi pratade och han fick mig lite ur balans, han var som han är, charmig, gullig och lugn men ändå kände jag att något inte stämde, han sådde det ena fröet efter det andra och samma sak hos vår vän.
Så det tog lite hus i helvete kan man säga till slut och jag är helt säker på att han spelade in våra samtal.....
Jag har i alla fall sagt ifrån, att oavsett så har vi inget mer att prata om nu och så lade jag på luren. Det var ganska skönt på ett sätt att jag såg hur han försökte manipulera mig ännu en gång och att han åter igen ljög och betedde sig som en rövhatt.
Vår vän orkar inte heller med honom nu utan tar avstånd och känner att han börjar gå överstyr gällande både det ena och det andra nu. Hans "sanningar" om vad som sagt och gjorts är nästan skrämmande hur han kan vrida allt. Hans sanningar om mig är helt förvridna och han har tagit väldigt illa vid sig av mitt enligt honom otroligt elaka meddelande förra helgen om att jag inte vill ha honom och att jag går vidare.

Jag är så glad att den här dagen snart är över. Haft ont i magen hela dagen och är helt slut nu. Vännen och jag pratar och det känns skönt att han inte lyckades med sin grej om att splittra oss.

Jag börjar verkligen undra hur blind jag var som föll för honom från första början ?!

 

[Nyponblomman]

Jag träffade honom i går. Behövde stämma av innan jobbet efter ett samtal med vår gruppchef och efter allt kaos häromdagen. Just den delen gick bra och vi är överens om jobbet men resten blev skit..... Han försökte totalt köra över mig och såra mig genom dom mest bisarra "sanningar" han skapat men stället för att bli tyst svarade jag upp och sa ifrån för att han inte skulle lyckas bryta ner mig igen..... Det var inte populärt. Han vill heller inte riktigt lyssna på att jag inte vill ha honom tillbaka. Han ställde sig till sist och skrek på mig mitt på en parkering bland massa folk och barn men då åkte jag därifrån.

Han verkar bli mer och mer oberäknelig, han har gjort sig osams med flera vänner, han vågar inte se folk i ögonen och beter sig allmänt konstigt. Han försäger sig även om det ena och det andra utan att ens ha koll på vad han sagt tidigare. Och jag känner en viss oro för att han faktiskt ska explodera på jobbet.... Men i så fall är det hans förlust.... Jag tänker enbart vara en trevlig kollega oavsett på jobbet.

Det var på ett sätt skönt att träffa honom för jag kände verkligen ingenting alls för honom längre. Inte minsta lilla, inga känslor alls.
Och jag vill inte träffa honom mer nu. På jobbet fixar jag men vad bekommer resten så är vi klara anser jag även om han vill att vi ska vara "vänner".

Men jag är i en sån röra.... Jag mådde bättre i början av veckan, det kändes bra, hoppfullt men nu känns allt bara bortblåst och även om jag vet att det han säger inte är sant och att han medvetet säger och förvrider saker för att såra mig så gör det en aningen ont.

I natt var mardrömmarna tillbaka och jag blir så uppgiven
Jag har massor "måsten" att tag i men orkar inte riktigt ta mig för någonting just nu. Jag behöver komma tillbaka på banan igen men att vakna varje natt/morgon av mardrömmarna och genast ha han i mitt huvud förstör mig totalt. Inte nog med att han förvrider allt han säger till vardags, det känns som att han förvrider mig även på natten i sömnen men där vet jag åtminstone att det han säger och gör inte är sant och aldrig har hänt.

Hur fan får man ut nån ur sitt huvud, sitt liv och reser sig igen? Jag är så trött på den här skiten!

 

[Vallmo]

Jag träffade honom i går. Behövde stämma av innan jobbet efter ett samtal med vår gruppchef och efter allt kaos häromdagen. Just den delen gick bra och vi är överens om jobbet men resten blev skit..... Han försökte totalt köra över mig och såra mig genom dom mest bisarra "sanningar" han skapat men stället för att bli tyst svarade jag upp och sa ifrån för att han inte skulle lyckas bryta ner mig igen..... Det var inte populärt. Han vill heller inte riktigt lyssna på att jag inte vill ha honom tillbaka. Han ställde sig till sist och skrek på mig mitt på en parkering bland massa folk och barn men då åkte jag därifrån.

Han verkar bli mer och mer oberäknelig, han har gjort sig osams med flera vänner, han vågar inte se folk i ögonen och beter sig allmänt konstigt. Han försäger sig även om det ena och det andra utan att ens ha koll på vad han sagt tidigare. Och jag känner en viss oro för att han faktiskt ska explodera på jobbet.... Men i så fall är det hans förlust.... Jag tänker enbart vara en trevlig kollega oavsett på jobbet.

Det var på ett sätt skönt att träffa honom för jag kände verkligen ingenting alls för honom längre. Inte minsta lilla, inga känslor alls.
Och jag vill inte träffa honom mer nu. På jobbet fixar jag men vad bekommer resten så är vi klara anser jag även om han vill att vi ska vara "vänner".

Men jag är i en sån röra.... Jag mådde bättre i början av veckan, det kändes bra, hoppfullt men nu känns allt bara bortblåst och även om jag vet att det han säger inte är sant och att han medvetet säger och förvrider saker för att såra mig så gör det en aningen ont.

I natt var mardrömmarna tillbaka och jag blir så uppgiven
Jag har massor "måsten" att tag i men orkar inte riktigt ta mig för någonting just nu. Jag behöver komma tillbaka på banan igen men att vakna varje natt/morgon av mardrömmarna och genast ha han i mitt huvud förstör mig totalt. Inte nog med att han förvrider allt han säger till vardags, det känns som att han förvrider mig även på natten i sömnen men där vet jag åtminstone att det han säger och gör inte är sant och aldrig har hänt.

Hur fan får man ut nån ur sitt huvud, sitt liv och reser sig igen? Jag är så trött på den här skiten!

Jag tänker bara, vilken tur att du inte väntar barn med honom.
Då skulle du mer eller mindre vara tvingad att ha med honom att göra i 18 år.

Det låter som han håller på att tappa greppet helt.
Du däremot verkar klara av det här finfint.
Du har rest dig och gått vidare och du framstår som den mest förnuftiga här.
Fortsätt bara som du gör nu.
Det kommer gå bra och du kommer greja det.

 

[monster1]

Jag träffade honom i går. Behövde stämma av innan jobbet efter ett samtal med vår gruppchef och efter allt kaos häromdagen. Just den delen gick bra och vi är överens om jobbet men resten blev skit..... Han försökte totalt köra över mig och såra mig genom dom mest bisarra "sanningar" han skapat men stället för att bli tyst svarade jag upp och sa ifrån för att han inte skulle lyckas bryta ner mig igen..... Det var inte populärt. Han vill heller inte riktigt lyssna på att jag inte vill ha honom tillbaka. Han ställde sig till sist och skrek på mig mitt på en parkering bland massa folk och barn men då åkte jag därifrån.

Han verkar bli mer och mer oberäknelig, han har gjort sig osams med flera vänner, han vågar inte se folk i ögonen och beter sig allmänt konstigt. Han försäger sig även om det ena och det andra utan att ens ha koll på vad han sagt tidigare. Och jag känner en viss oro för att han faktiskt ska explodera på jobbet.... Men i så fall är det hans förlust.... Jag tänker enbart vara en trevlig kollega oavsett på jobbet.

Det var på ett sätt skönt att träffa honom för jag kände verkligen ingenting alls för honom längre. Inte minsta lilla, inga känslor alls.
Och jag vill inte träffa honom mer nu. På jobbet fixar jag men vad bekommer resten så är vi klara anser jag även om han vill att vi ska vara "vänner".

Men jag är i en sån röra.... Jag mådde bättre i början av veckan, det kändes bra, hoppfullt men nu känns allt bara bortblåst och även om jag vet att det han säger inte är sant och att han medvetet säger och förvrider saker för att såra mig så gör det en aningen ont.

I natt var mardrömmarna tillbaka och jag blir så uppgiven
Jag har massor "måsten" att tag i men orkar inte riktigt ta mig för någonting just nu. Jag behöver komma tillbaka på banan igen men att vakna varje natt/morgon av mardrömmarna och genast ha han i mitt huvud förstör mig totalt. Inte nog med att han förvrider allt han säger till vardags, det känns som att han förvrider mig även på natten i sömnen men där vet jag åtminstone att det han säger och gör inte är sant och aldrig har hänt.

Hur fan får man ut nån ur sitt huvud, sitt liv och reser sig igen? Jag är så trött på den här skiten!

Distansera dig och försök ha så lite kontakt som möjligt, engagera dig inte ens i när andra pratar om honom. Liksom flytta honom ut ur ditt medvetande. Han är en parantes i ditt liv som bara ska lösas upp och försvinna helt med tiden.

 

[Nyponblomman]

Jag ska försöka hålla distansen. Jag varken känner något för honom eller vill ha honom så det är jäkligt jobbigt att han lixom hänger kvar. Kanske är det att han håller på att balla ur totalt som gör att jag har svårt att släppa taget för det gör att jag inte alls vet var jag har honom och vad han säger och gör. Å andra sidan borde jag ju inte bry mig men har aldrig gillat när folk "snackar skit" bakom ryggen på en.

Jag är mitt i allt glad att jag fick missfall och inte sitter fast med denna idioten för resten av mitt liv. Jag vill inte ens tänka tanken hur det hade gått om vi skulle ha haft ett barn ihop.

Tack ni som stöttar, det är guld värt

 

[Nyponblomman]

Jag tog ångestdämpande i natt och fick äntligen sova. Han var heller inte det första jag tänkte på när jag vaknade. Det var helt underbart!

Jag mötte chefen i dag och det gick bra, även att byta av kvällen med honom gick bra.
Han såg väldigt sliten och trött ut, jag har nog aldrig sett honom så förr men jag mår bättre nu och jag klarade av bytet med ett leende på läpparna

Jag hoppas det kommer kännas lika bra efter bytet i morgon med .....

Och så kom ett tillfälle, så nu är alla hans saker som han som han vägrade hämta här bara aska..... Det var en skön brinnande terapi kan jag lova. Att äntligen få bort honom här hemma och slippa se skiten.

 

[Nyponblomman]

Bytet dagen efter gick ganska bra med. Däremot märkte jag att han ville prata med mig om något men då babblade jag på om jobbet i stället tills jag gick hem för kvällen.

Sista dagarna har känns helt okej. Jag har haft svårt att sova men rider och springer varje dag i ur och skur och det hjälper mot ångesten. Jobbar på att komma i håg att äta men det är lättare sagt än gjort ibland men ett måste för kilona bara rasar av mig.

Men så började ena kollegan i dag fiska och fråga. Jag avstyrde samtalet ganska snabbt men nu sitter jag här på jobbet, och mår ganska kasst inför bytet i kväll och i morgon bitti (3 timmar gemensamt jobb/frukostfika då , bara han och jag). Är trött av all sömnbrist och känner mig ganska arg på honom. Jag vet inte riktigt hur jag ska orka hålla garden mot honom just nu.

 

[Vallmo]

Bytet dagen efter gick ganska bra med. Däremot märkte jag att han ville prata med mig om något men då babblade jag på om jobbet i stället tills jag gick hem för kvällen.

Sista dagarna har känns helt okej. Jag har haft svårt att sova men rider och springer varje dag i ur och skur och det hjälper mot ångesten. Jobbar på att komma i håg att äta men det är lättare sagt än gjort ibland men ett måste för kilona bara rasar av mig.

Men så började ena kollegan i dag fiska och fråga. Jag avstyrde samtalet ganska snabbt men nu sitter jag här på jobbet, och mår ganska kasst inför bytet i kväll och i morgon bitti (3 timmar gemensamt jobb/frukostfika då , bara han och jag). Är trött av all sömnbrist och känner mig ganska arg på honom. Jag vet inte riktigt hur jag ska orka hålla garden mot honom just nu.

Det låter ändå som du hanterar allt väldigt bra.
Bra att du tar hand om dig själv med ridning och motion.
Bra också att du stod emot kollegans fiskande. Jag har själv varit i liknande situation, alltså där kollegor fiskar efter massa saker de inte har att göra med. Jag har nästan alltid sagt för mycket och sen ångrat mig jättemycket. Lätt gjort, så bra att du stod på dig.

Angående jobbet, du får stålsätta dig och bara försöka låta det rinna av dig.
En Fd kollega till mig sa alltid "tänk gås" och viftade ut med armarna.

Du kommer klara det!
Du har redan gått igenom den värsta biten.
Tänk att han säkert också är nervös. Försök tänka bort att han skulle ha något slags överläge, för det har han inte.
Du har återtagit makten över ditt liv.

 

[Nyponblomman]

Det låter ändå som du hanterar allt väldigt bra.
Bra att du tar hand om dig själv med ridning och motion.
Bra också att du stod emot kollegans fiskande. Jag har själv varit i liknande situation, alltså där kollegor fiskar efter massa saker de inte har att göra med. Jag har nästan alltid sagt för mycket och sen ångrat mig jättemycket. Lätt gjort, så bra att du stod på dig.

Angående jobbet, du får stålsätta dig och bara försöka låta det rinna av dig.
En Fd kollega till mig sa alltid "tänk gås" och viftade ut med armarna.

Du kommer klara det!
Du har redan gått igenom den värsta biten.
Tänk att han säkert också är nervös. Försök tänka bort att han skulle ha något slags överläge, för det har han inte.
Du har återtagit makten över ditt liv.

Tack för dina kloka ord

Jag vet ju att han har gått och pratat en del om "hans sida (sanning) av saken" till en del kollegor och samtidigt som jag på ett sätt vill skrika ut vilket svin han är till allihopa och hur lömsk, manipulerande och elak han är bakom den gulliga fasaden och att han snackat skit om varenda en bakom deras rygg så vet jag ju att det är bättre i det långa loppet att vara tyst så jag försöker att inte säga för mycket men ibland är det svårt som i dag när jag är så himla slutkörd av sömnbristen.

Det där sista ska jag tänka på speciellt i kväll, att han säkert med är nervös och att han inte har nån makt över mig längre.... Jag vet inte hur jag ska få in gåsen i det hela just nu men det fick mig i alla fall att le

 

[Vallmo]

Tack för dina kloka ord

Jag vet ju att han har gått och pratat en del om "hans sida (sanning) av saken" till en del kollegor och samtidigt som jag på ett sätt vill skrika ut vilket svin han är till allihopa och hur lömsk, manipulerande och elak han är bakom den gulliga fasaden och att han snackat skit om varenda en bakom deras rygg så vet jag ju att det är bättre i det långa loppet att vara tyst så jag försöker att inte säga för mycket men ibland är det svårt som i dag när jag är så himla slutkörd av sömnbristen.

Det där sista ska jag tänka på speciellt i kväll, att han säkert med är nervös och att han inte har nån makt över mig längre.... Jag vet inte hur jag ska få in gåsen i det hela just nu men det fick mig i alla fall att le

Det värmer att kunna vara till hjälp.

Angående skitsnacket så tror jag att folk runt er har bättre koll än vad du kanske tror. De flesta människor kan tänka själva och lägga ihop en del. Jag tror inte att alla köper hans skitsnack rakt av.
Dessutom är det ju så att när han snackar sådär så säger det mer om honom själv än vad det gör om dig.

Jag håller tummarna för dig ikväll!

 

[athena_arabians]

@Nyponblomman: Blir det jobbigt får du tänka att du har ett gäng Bukefalister i ryggen som peppar! Håll allt professionellt och börjar han prata om er bryter du bara helt lugnt med att du vill hålla dig till jobbet, inget annat.

*pepp, pepp*

 

[Nyponblomman]

@Nyponblomman: Blir det jobbigt får du tänka att du har ett gäng Bukefalister i ryggen som peppar! Håll allt professionellt och börjar han prata om er bryter du bara helt lugnt med att du vill hålla dig till jobbet, inget annat.

*pepp, pepp*

heart

 

[tuaphua]

Heja dig!

 

[Ceta]

Tack för dina kloka ord

Jag vet ju att han har gått och pratat en del om "hans sida (sanning) av saken" till en del kollegor och samtidigt som jag på ett sätt vill skrika ut vilket svin han är till allihopa och hur lömsk, manipulerande och elak han är bakom den gulliga fasaden och att han snackat skit om varenda en bakom deras rygg så vet jag ju att det är bättre i det långa loppet att vara tyst så jag försöker att inte säga för mycket men ibland är det svårt som i dag när jag är så himla slutkörd av sömnbristen.

Det där sista ska jag tänka på speciellt i kväll, att han säkert med är nervös och att han inte har nån makt över mig längre.... Jag vet inte hur jag ska få in gåsen i det hela just nu men det fick mig i alla fall att le

Heja dig! Du är så stark, och kommer ta dig igenom detta Och precis som @athena_arabians skriver så har du oss i ryggen varje dag!

 

[Nyponblomman]

Det gick bra i kväll tror jag.... Han är nog lite nervös som ni sa men sen la han all sin energi på att försöka charma in sig igen.....Skoja, skratta och le och allt jag kunde tänka var vilken falsk, manipulerande jävla rövhatt som döljer sig under den charmiga fasaden......och när jag ska åka så säker han plötsligt "kör försiktigt på vägen hem så inget händer dig för det kan vara halt på en del ställen "


Varför? Helt plötsligt bry sig nu ?

 

[Nyponblomman]

Har varit ute och sprungit en sväng i skogen så nu känns det lite bättre.
Laddar om inför morgondagen och tänker på gåsen som strategi .....
Hoppas innerligt att jag lyckas sova i natt bara för just nu är jag klarvaken även om kroppen är helt slut ....

 

[tolksele]

Håller med de andra.

Sen vaddå halt? Det är väl knappt ens halt i norrland i augusti...

 

[Nyponblomman]

Håller med de andra.

Sen vaddå halt? Det är väl knappt ens halt i norrland i augusti...

Jag tänkte oxå på det
Jag svarade helt enkelt att det nog inte är någon fara...
Hela den grejen att han sa så kändes lixom så malplacerad