Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

[chrysler]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Vet du, jag tycker det låter som att din omgivning verkar trycka ner dig å göra dig liten, säga åt dig vad du ska göra å inte göra.
Det är ju dom de är fel på å inte dig!
Du har inte funderat på att byta vänskapskrets?
Det låter som om du umgås med ett gäng destruktiva å väldigt avundsjuka individer.
Jag hade blivit förbannad som 17 om jag hört liknande kommentarer, det är inte riktiga vänner du har att göra med.

 

[Mithra]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Först Grattis till din graviditet!
Jag är is amma situation som du, barn har inte legat högt på proriteringslistan tidigare, och när jag fick veta att jag var gravid var jag först både chockad och deprimerad, men nu ser jag fram emot det jättemycket.
Jag har tre hästar, två som rids, och ett årsföl kvar och har inte en tanke på att sälja dem!
det blivande barnet beräknas födas i början av maj, så jag tänkte ta lite hjälp av ett betessläpp då, de första månaderna. Det underlättar lite iallafall!
Sedan har jag turen att ha en man som vill hjälpa till, så mycket han kan, kanske inte like gärna med hästarna som med barnet , samt en jätteduktig tjej som hjälper till med hästarna vid behov.
Så inte ska du behöva sälja din häst. Se dig om efter en medryttare.
Lycka till!

 

[ameo]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

När jag fick mitt första barn så hade jag 11 hästar på gården och en man som jobbade på annan ort i veckorna... I princip bara avels- och unghästar, men ändå några stycken att mocka skit efter...
Jag insåg ganska snabbt att barnet tog mer tid än jag hade trott innan, MEN detta löste jag genom att bestämma mig för att sänka mina krav på mig själv gällande hästeriet, inte genom att ständigt ha dåligt samvete för att jag varken hann med barn eller häst på det sätt som jag skulle vilja. Jag fattade beslut att försöka minska något på hästantalet, inte ha dåligt samvete för att alla hästarna inte blev ryktade varje dag och bara ägna den tid jag verkligen HADE åt pyssel med hästarna. De klarar sig UTMÄRKT så länge de får mat, vatten, tak över huvudet och en puss på kinden då och då. Man måste inte rida 7 dagar i veckan, såvisa man inte aktivt tävlar. Och tävlingarna KAN man faktiskt lägga åt sidan medan barnet är litet - de är bara små en gång i livet...

Idag väntar jag vårt tredje barn (ettan blir 3 år i januari) och hästantalet är väl något mindre - 8 hästar hemma (och en utlånad), väntar 4 föl till sommaren...

En annan sak är att en lycklig mamma är en bra mamma! Man BEHÖVER faktiskt en stund då och då, helst varje dag, när man är SIG SJÄLV och inte "mamma". Egen tid, så att säja. Det är alldeles utmärkt att tillbringa denna egna tid hos hästen, oavsett om man ryktar en stund, mockar eller rider. Man får en "kick" av detta och tar med sig glädjen hem till barnet.

Som sagt, VILL man ha hästar som mamma så KAN man, men man kanske får sänka sina krav under en period.

I övrigt så sa även jag att jag ALDRIG skulle ha några "jävla ungar", fram till ungefär 25 års ålder. Sen växte barnlängtan fram från "OM jag skulle bli med barn och förhållandet och omständigheterna är bra så KANSKE jag skulle behålla", via "Om jag blir gravid så behåller jag oavsett omständigheter" till "jag VILL ha barn!!". Nu är jag 36 och håller på att försöka intala mig själv att det räcker med 3... (annars måste man ju köpa en större bil och bygga ut huset )

 

[Ewa]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

*skrattar* ja, klarar du allt det där så skall väl jag klara ett barn och en häst Då var du också i min ålder när du fick första! jag blir 33 nu i januari Alltid skönt att höra att jag inte är sist i världen!

 

[Silverkedjan]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Du är inte sist

Jag var 38 när Vidar kom, och blir 41½ när lillebror väntas dyka upp inom kort.

 

[javill]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Ska du ha en till din lyckost! Grattis!

*avis på alla gravida*

Passar på att gratta trådskaparen också och du ska se att det ordnar sig med hästen. Försök ordna en vettig medryttare och se till att du kan njuta av bebben.

 

[Ewa]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

ojsan Grattis!

 

[chrysler]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Skönt å höra att alla inte skaffar barn när de är 20

 

[Cillavan]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Äsch! Gör som jag, skaffa fler hästar när du är gravid! :-)
Jag tror inte att man behöver sälja hästar, sluta med sin intressen osv MEN man bör nog sänka sina krav en hel del och låta mammaskapet ta tid. Det är inte säkert att man hinner med att motionera och träna hästen sex dagar i veckan eller så, men kan man bara acceptera det så går det utmärkt!
Jag tror att de som hela tiden tjatar om hur jobbigt det kommer att bli själva har haft det jobbigt och därför inte unnar andra att ha ett "lätt" liv med barn. En i stallet har hela tiden hållt på och sagt till mig: "vänta tills han börjar gå, då får du lite att göra, he, he". Nu är min son ett år och fyra månader och går utmärkt, men man kan i alla fall ha med honom i stallet och mocka medan han sitter i vagnen. Han tycker inte att det är lika roligt längre, ibland somnar han dock, men det går även om jag helst är själv i stallet nuförtiden. Men alldeles nyss tog jag med honom ner och fixade foder och sedan pysslade han i sadelkammaren medan jag smörjde alla mina träns och en sadel.

Allt går om man vill, men för egen del tycker jag inte att det är roligt med för många måsten, så jag drar ned på saker och ting. Det är inte toppenfint och städat hela tiden (läs väldigt sällan), jag ryktar inte i timmar och sadeln kan vara ganska skitig ofta, men vi överlever det och njuter av att ha både en härlig pojke och fina hästar!

 

[Cillavan]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Kan utöka informationen lite med att jag har två hästar som rids och ett föl och är gravid igen. Förra gången skickade jag hästarna på bete så jag var ledig den första månaden, och det var underbart skönt! Utnyttja sommaren på bästa sätt! Och sedan har jag haft med min son till stallet varje dag och mockat, ridit och tagit in hästar osv. Han har sovit i ridhuset medan jag ridit eller bredvid ridbanan. Det enda som är svårt är att rida ut, men det kan man ju göra när pappan håller ordning på ungen eller om man har barnkära människor i stallet som gärna gullar lite med bäbisen. Vi tog tom med honom på träning (dvs åkte med häst) då han var ett par månader gammal och han har också varit med på fölmönstring, clinic, hingstvisningar osv. Dock har jag haft barnvakt då jag tävlade i somras, det kändes som det var mycket att tänka på utan honom med (särskilt som min hingst är just hingst och måste hållas reda på!).

Jag har köpt hästar då jag börjat plugga och skaffat barn, tvärtom vad andra gör, men det går fint!

 

[Ewa]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Tack alla för era inlägg, jag känner mig faktiskt bättre i frågan, jag har definitivt inte inställningen att hästen MÅSTE ridas sju dagar i veckan, utan har alltid sagt att ingen häst dör av en dags extra vila här och där, ofta har han gått varannandags träning och mår utmärkt, han bygger nästan bättre muskler på det sättet, och speciellt petig med rykt har jag aldrig varit, hästens feta päls är det bästa skyddet mot regn och kyla ( Med det inte sagt att han skall vara SMUTSIG )

 

[Aningsfull]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Grattis!
Och här i Piteå har du också beviset på att hästeri och barn inte är nåt problem. I princip alla privathästägare i stallet har barn.
Och vi har ju en Eva här med som red hoppkurser igen bara någon månad efter förlossning. Så visst går det!

 

[Djurjouren]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Det är jobbigt svårt och nästan omöjligt att fixa, i början går det men när barnet blir 1-2-3 år så är det asjobbigt. Jag fixar det med hjälp av duktig hästflicka för själv hinner jag bara jobba och fixa hemmet. Hinner jag rida/köra 2 gånger i veckan är det en sällsam lyx....... Jag har kroniskt dåligt samvete och har precis beslutat mig för att inte ha det, det hjälper ju inte och gör mig bara ledsen :-(. Får ta de här åren till barnen vilket är trevligt det med, men visst saknar man hästeriet.

 

[Ewa]

Sv: Nä nu behöver jag litet moraliskt stöd/input!

Jag känner mig bra mycket bättre nu än för en vecka sedan, men det är fortfarande SKITjobbigt med allt snack runt ikring, jag pratade länge och väl med gubben min häromdagen och han kunde inte ens förstå vad jag var orolig för, jag skall juh förmodligen vara hemma med barnet länge och han älskar juh hästar, så varför skulle det inte gå? Han har nog rätt... underbara gubbstrutt...