Morrande hund!

[angiepangie]

Vi har en 3-årig hanhund som är okastrerad i min familj.
Han är normalt ett riktigt charmtroll som har den perfekta balansen mellan att vara lugn och mysig och lekfull och aktiv.
Han är helt enkelt vanligtvis en bra och go familjhund och allt vad det innebär.

Han har alltid varit väldigt "pratig" av sig, och gjort ifrån sig ljud, småmorrat (om man ens kan kalla det för det) när man lekt, "pratat" när han varit exalterad osv.
Men det senaste året har detta eskalerat, han har börjat riktigt morra och inte nu bara när han är exalterad utan också när han vill vara ifred. Han vaktar sina ben, sin mat osv. Han har dagar då han bestämmer sig för att en viss person inte får gå i närheten av honom och då räcker det att han ser denna person för att han ska morra.
När han morrar börjar han ofta lite smått, men det går snabbt över i ett rent aggressivt morrande som får många att backa undan.

När han morrar på detta sätt så gör han ingenting, har aldrig bitit någon eller så även när han hamnar i en trängd situation men det känns helt enkelt inte bra.

Han får mat och aktivering på fysiskt och psykiskt dagligen.

Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer, förutom att jag är desperat efter råd.

(Kanske bör nämna att jag vill kastrera honom, men mina föräldrar som äger honom vägrar gå med på detta av anledningar jag inte kan förstå)

Finns det NÅGON som har någon form av idé, tips osv?

 

[Alexandra_W]

Sv: Morrande hund!

Första åtgärden tycker jag är att utesluta att han har ont/inte mår bra. Smärta och/eller inte må bra kan utlösa eller öka aggresivt beteende, och ibland vara väldigt 'irrelevant'.

Sen om det är 'grönt ljus' så, kan man ta itu med att försöka förändra/kontrollera beteendet.

 

[Liiindus]

Sv: Morrande hund!

jag vill bara börja med att säga att jag har en kastrerad hane som vart en helt annan hund efter det. Han vart mycket mer trygg i dig själv och mycket bättre självförtroende.. Min kompis har hans helbror som inte är kastrerad och han är helt annorlunda, han vaktar, är hanhundsaggresiv och osäker.. Säg till dina föräldrar att prata med en veterinär om vad ni ska göra, dom föredrara kastrering, det kanske är lättare att höra det av någon annan kunnig.. Morrningarna kommer ofta av en osäkerhet och att dom kanske inte riktigt vet vad som gäller, testar gränser... han kan även ha ont men som det låter så beteer han sig ''dåligt'' väldigt dominant, vaktar osv.. Det du måste göra är att vara en riktigt bestämd ledare, att när han morrar att du går fram till honom och talar om att det är fel, det värsta du kan göra är att backa och visa att du är rädd... Ta tag i nackskinnet och lägg ner honom på golvet tills han ligger stilla och slappnar av, träna att ta av han ben och mat osv.. Morrar han så lägger du ner honom igen och fortsätter... Vet inte hur du är i hunduppfostran om du tycker att det låter hemskt eller inte med det är det verkligen inte, hundarna mår bara bra över att man är lite hårdare än man tror utan att vara elak, tänk påhur vargarna gör med deras ''yngre''.. Hundarna behöver veta med bestämda regler vad som är okej och inte okej... Att morra är inte okej!! Sen beror det självklart lite på vad det är för ras osv... Skriv gärna vad det är för ras

 

[Alexandra_W]

Sv: Morrande hund!

Och innan man gör något av det anser jag FORTFARANDE att man ska kolla upp om hunden har ont.
En hund som ur smärta morrar gör det för att säga 'lämna mig ifred'. TS hund svarar heller inte upp om den provoceras/trängs, vilket för mig tyder än mer på att det hunden förmedlar är 'lämna mig ifred'.

Att ta tag i en sån hund i nackskinnet och banna den är rent grymt. Dessutom att vakta föda är ett beteende som normalt mellan hund och hund gör att hunden får vara ifred. Dvs det är inte ett beteende som hunden förväntar sig ska leda till att husse/matte blir arga. En sån reaktion riskerar att ÖKA aggressionen.

 

[nybörjare]

Sv: Morrande hund!

*KL*

Jag håller med Alexandra_W. Kolla upp så den inte har ont någon stans. En hund som plötsligt får ett annat beteende mår troligen inte bra. Sen när saken är utredd o det konstaterats att han inte har ont så ta tag i problemet. Skulle skynda mej på att beställa tid hos vetten för har han inte ont så kan problemet blir stoooort om inget görs snabbt.

Om man tillrättavisar en hund som har ont kan den bli mkt aggresiv o rent ut sagt farlig.

 

[angiepangie]

Sv: Morrande hund!

Första åtgärden tycker jag är att utesluta att han har ont/inte mår bra. Smärta och/eller inte må bra kan utlösa eller öka aggresivt beteende, och ibland vara väldigt 'irrelevant'.

Sen om det är 'grönt ljus' så, kan man ta itu med att försöka förändra/kontrollera beteendet.

jag glömde skriva med i början att han har varit hos veterinären flera gånger och kollat upp allt från mage till hörsel till ben och höfter, men han är helt grön.

 

[angiepangie]

Sv: Morrande hund!

jag vill bara börja med att säga att jag har en kastrerad hane som vart en helt annan hund efter det. Han vart mycket mer trygg i dig själv och mycket bättre självförtroende.. Min kompis har hans helbror som inte är kastrerad och han är helt annorlunda, han vaktar, är hanhundsaggresiv och osäker.. Säg till dina föräldrar att prata med en veterinär om vad ni ska göra, dom föredrara kastrering, det kanske är lättare att höra det av någon annan kunnig.. Morrningarna kommer ofta av en osäkerhet och att dom kanske inte riktigt vet vad som gäller, testar gränser... han kan även ha ont men som det låter så beteer han sig ''dåligt'' väldigt dominant, vaktar osv.. Det du måste göra är att vara en riktigt bestämd ledare, att när han morrar att du går fram till honom och talar om att det är fel, det värsta du kan göra är att backa och visa att du är rädd... Ta tag i nackskinnet och lägg ner honom på golvet tills han ligger stilla och slappnar av, träna att ta av han ben och mat osv.. Morrar han så lägger du ner honom igen och fortsätter... Vet inte hur du är i hunduppfostran om du tycker att det låter hemskt eller inte med det är det verkligen inte, hundarna mår bara bra över att man är lite hårdare än man tror utan att vara elak, tänk påhur vargarna gör med deras ''yngre''.. Hundarna behöver veta med bestämda regler vad som är okej och inte okej... Att morra är inte okej!! Sen beror det självklart lite på vad det är för ras osv... Skriv gärna vad det är för ras

Mina föräldrar har pratat med veterinär som rekommenderade kastrering, men hur jag än vrider och vänder på det så får jag dom inte att ändra åsikt då de inte anser att vi har ett problem.
Saken är den att han blir bara värre när man tar till "fysiska åtgärder", och för mig krävs det ganska mycket för att jag ska trycka ner honom så. Därmed inte sagt att det är fel då jag vet att det kan behövas på vissa hundar ibland men just min svarar inte alls bra på det. Jag tar som regel alltid undan ben mat osv när han visar vakttendenser.

Han är labrador/malinois 75/25% så han är ju en ganska aktiv hund med vaktinstinkter av naturen.

 

[angiepangie]

Sv: Morrande hund!

Och innan man gör något av det anser jag FORTFARANDE att man ska kolla upp om hunden har ont.
En hund som ur smärta morrar gör det för att säga 'lämna mig ifred'. TS hund svarar heller inte upp om den provoceras/trängs, vilket för mig tyder än mer på att det hunden förmedlar är 'lämna mig ifred'.

Att ta tag i en sån hund i nackskinnet och banna den är rent grymt. Dessutom att vakta föda är ett beteende som normalt mellan hund och hund gör att hunden får vara ifred. Dvs det är inte ett beteende som hunden förväntar sig ska leda till att husse/matte blir arga. En sån reaktion riskerar att ÖKA aggressionen.

Som jag skrev innan så har han (enligt veterinärer och vad jag kan se och uppfatta) inte ont någonstans. Jag behöver aldrig gå så långt att trycka ner honom på golvet utan brukar räcka att säga till.
Däremot så delar vi inte uppfattning om att det ska vara okej att en hund vaktar sin mat. SJÄLVFALLET ska den få vara ifred när den äter, men man ska ju inte behöva vara orolig för att något ska hända OM någon/något råkar komma i närheten.

 

[angiepangie]

Sv: Morrande hund!

*KL*

Jag håller med Alexandra_W. Kolla upp så den inte har ont någon stans. En hund som plötsligt får ett annat beteende mår troligen inte bra. Sen när saken är utredd o det konstaterats att han inte har ont så ta tag i problemet. Skulle skynda mej på att beställa tid hos vetten för har han inte ont så kan problemet blir stoooort om inget görs snabbt.

Om man tillrättavisar en hund som har ont kan den bli mkt aggresiv o rent ut sagt farlig.

Han är redan kollad hos veterinären flera gånger, bara jag som var glömsk nog att inte skriva med det :P

 

[Alexandra_W]

Sv: Morrande hund!

Då borde det vara beteendet, men jag vill ändå vara lite envis och säga att man kan inte vara helt säker ändå.

Jag har ju en 4½ år gammal hane som i december började få förändrat beteende. Ökad aggression, betedde sig som han var mörkrädd, blev åksjuk i bilen, och flera gånger betedde sig om han inte visuellt kände igen folk, och visade aggression och gjorde utfall tills han kom så nära att han insåg 'jaha var det bara du'.

Blev intolerant mot barn och började morra mot barn även när de var på avstånd, och mest skrämmande var att han vid ett tillfälle när jag klev in i bilen, efter att ha stängt bakdörren efter honom, öppnat förardörren och klivit in - betedde sig som någon främmande satt i bilen. Jag var GLAD för gallret. Reagerade inte på min röst, inte förrän jag stack in handen. Bilincidenten var i andra halvan av februari.

Hade då flera gånger varit hos vet, inge tecken på smärta alls, blod- och urinprover u.a., sköldkörtelprov u.a., prov för fästingsjukdomar u.a. Efter bilincidenten satte vi honom på metacam för att HELT utesluta smärta som orsak. Fanns som sagt inga tecken på smärta, så vi var säkra på det inte var det.

MEN, han blev bättre av metacam. Så sökte till Ultuna, ännu en veterinär kollade, tog prover etc. Hittade ingenting, kunde inte palpera/sträcka/böja fram smärta, men det är en tålig hund. Pratades om ev hjärntumör, och jag själv var inne på om hans syn kunde vara kajko? Sattes på metacam igen för att dubbelkolla. Samma sak, inga beteendestörningar på metacam. Fick då tid hos otroped.

Och otropedens specialkompetens och 'magiska fingrar' hittade gåtans lösning. Hunden hade SKITONT. Ett under att han inte ätit upp barn till frukost och huggit husfolk. Han hade ont i alla fyra benen plus ryggen. Carpus (framknän) var inflammerade BF, samma sak med armbågarna. Bak så inflammation i båda bakknäna och haserna. Ont i ryggen, sekundära muskelproblem i ländrygg och bakdel. Det enda som gick att se var att när otropeden tittat hur han rörde sig, ur alla vinklar i säkert en halvtimme, så såg man att han precis i slutet av svävningsfasen vinklade in lårbenet/bakknäet lite, och att han valde gå upp i trav istället för att öka skritten.

Så, just iom att det är ett beteende som kommit och eskalerat, skulle få mig att verkligen utesluta smärta innan jag började mer 'handfast korrigera' det. Det KAN absolut vara ett icke-smärtutlöst beteende, det började i 'rätt' ålder för att kunna hänga ihop med psykiska könsmognasstadiet, och den sista mognadsfasen. Men som sagt, verkligen HELT uteslut smärta först.

Är det en tålig hund eller en pipig hund rent generellt?

 

[Alexandra_W]

Sv: Morrande hund!

Som jag skrev innan så har han (enligt veterinärer och vad jag kan se och uppfatta) inte ont någonstans. Jag behöver aldrig gå så långt att trycka ner honom på golvet utan brukar räcka att säga till.
Däremot så delar vi inte uppfattning om att det ska vara okej att en hund vaktar sin mat. SJÄLVFALLET ska den få vara ifred när den äter, men man ska ju inte behöva vara orolig för att något ska hända OM någon/något råkar komma i närheten.

Åh, jag anser INTE det är okej. Det är totalt förbjudet att vakta mat mot människor i det här huset, alltid varit och kommer alltid att vara.

Däremot, just för att få 'skit för det' är det sista de förväntar sig, och riskerar att skapa mer mataggression, så löser jag det INTE med att 'ta tag' i hunden eller banna hunden. Att vakta mat mot husfolk är en osäkerhetshandling i min värld, hunden litar inte på att man inte tar maten.

Så jag tolererar INTE mataggression mot folk - aldrig någonsin. Just pga anledningen du nämner. Men jag löser det inte med bannor. Däremot ser jag till att lösa det, jag accepterar inte ens minsta tendens till det ( t ex att stelna till när man närmar sig, det är 'för mycket')

 

[Liiindus]

Sv: Morrande hund!

Och innan man gör något av det anser jag FORTFARANDE att man ska kolla upp om hunden har ont.
En hund som ur smärta morrar gör det för att säga 'lämna mig ifred'. TS hund svarar heller inte upp om den provoceras/trängs, vilket för mig tyder än mer på att det hunden förmedlar är 'lämna mig ifred'.

Att ta tag i en sån hund i nackskinnet och banna den är rent grymt. Dessutom att vakta föda är ett beteende som normalt mellan hund och hund gör att hunden får vara ifred. Dvs det är inte ett beteende som hunden förväntar sig ska leda till att husse/matte blir arga. En sån reaktion riskerar att ÖKA aggressionen.

Jag menade aldrig att banna hunden utan att agera ledare på en hög nivå!! Jag tycker inte det är grymt att ta tag i hunden när den gör något som är fel, att morra och försöka ta över sin ledare är inte okej om det är så fallet är.. Om två hundar ''bråkar'' om mat tex så vinner alltid den starkaste hunden, så är det bara! i sådana fall så måste ägaren vara den starkaste ''hunden''.. Sen finns det vissa andra saker som det kan bero på och självklart så ska man kolla upp hunden innan man bestraffar och om det är något fel agera utfrån det...

 

[Alexandra_W]

Sv: Morrande hund!

Jag menade aldrig att banna hunden utan att agera ledare på en hög nivå!! Jag tycker inte det är grymt att ta tag i hunden när den gör något som är fel, att morra och försöka ta över sin ledare är inte okej om det är så fallet är.. Om två hundar ''bråkar'' om mat tex så vinner alltid den starkaste hunden, så är det bara! i sådana fall så måste ägaren vara den starkaste ''hunden''.. Sen finns det vissa andra saker som det kan bero på och självklart så ska man kolla upp hunden innan man bestraffar och om det är något fel agera utfrån det...

Fast själva grejen är att bråk om mat mellan flockledare och ranglägre sällan förekommer. Däremot kan dte vara en del gnabb och tjafs mellan individer som ligger nära varandra längre ner på rangskalan. Men en ranglåg hund som försvarar SIN mat genom att morra, lämnas i flockar ifred. Det är en av de extremt så tillfällen då en ranglägre faktiskt får ha en åsikt som respekteras.

Och om då hunden talar korrekt hundspråk, och förväntar sig att 'mottagaren' begriper och pratar korrekt hundspråk tillbaka, och den inte gör det utan något helt motsägelsefullt, det är då det blir slagsmål.

Så, visst förekommer det, men det har fallerat i signalsystemet i det läget, och jag anser det är onödigt sätta den pressen på en hund när det finns andra metoder, spec om man inte kan vara helt säker på att det finns smärta eller liknande bakom.

 

[eldione]

Sv: Morrande hund!

Så jag tolererar INTE mataggression mot folk - aldrig någonsin. Just pga anledningen du nämner. Men jag löser det inte med bannor. Däremot ser jag till att lösa det, jag accepterar inte ens minsta tendens till det ( t ex att stelna till när man närmar sig, det är 'för mycket')

Men hur löser du det då? Exempel?

 

[Alexandra_W]

Sv: Morrande hund!

Exempel är att idka byteshandel, gå förbi skålen t ex när hunden äter och släppa ner en godisbit, att gå förbi och bara klappa, att gå förbi och göra ingenting. Dvs få hunden att sluta se det som att 'jag kommer bli av med min mat!' när någon närmar sig. När man fått det kan man ta saker kors och tvärs, för hunden är inte orolig att 'bli av' med det. Och även om de BLIR av med det, så är det ingen big deal då.

Detta alltså för en hund med konstaterad mataggression mot människor. En hund utan det gör jag inte mer än tar skålen, tittar på den och 'berömmer' den, och ger tillbaka den med. När jag vet att jag kan är jag sällan där och 'donar', men däremot kollar jag med ojämna mellanrum att jag fortfarande kan ta vad det har (och att övrigt 'husfolk' kan det).

 

[angiepangie]

Sv: Morrande hund!

Åh, jag anser INTE det är okej. Det är totalt förbjudet att vakta mat mot människor i det här huset, alltid varit och kommer alltid att vara.

Däremot, just för att få 'skit för det' är det sista de förväntar sig, och riskerar att skapa mer mataggression, så löser jag det INTE med att 'ta tag' i hunden eller banna hunden. Att vakta mat mot husfolk är en osäkerhetshandling i min värld, hunden litar inte på att man inte tar maten.

Så jag tolererar INTE mataggression mot folk - aldrig någonsin. Just pga anledningen du nämner. Men jag löser det inte med bannor. Däremot ser jag till att lösa det, jag accepterar inte ens minsta tendens till det ( t ex att stelna till när man närmar sig, det är 'för mycket')

Då ber jag om ursäkt för att jag missuppfattade dig.
Vi delar åsikt i detta fallet och jag har aldrig någonsin "tagit tag" i honom när han vaktat mat. Däremot har jag hållt i skålen, bestämt när han får äta osv för att visa att det är JAG som bestämmer när han får mat och att det inte hjälper att morra för jag kontrollerar det ändå. Detta har han svarat ganska bra på hittills men inga större framsteg har gjorts, men detta kan ju bero på att det inte pågått så länge och att jag och mina föräldrar ser på saker på oerhört olika sätt.

 

[angiepangie]

Sv: Morrande hund!

Då borde det vara beteendet, men jag vill ändå vara lite envis och säga att man kan inte vara helt säker ändå.

Jag har ju en 4½ år gammal hane som i december började få förändrat beteende. Ökad aggression, betedde sig som han var mörkrädd, blev åksjuk i bilen, och flera gånger betedde sig om han inte visuellt kände igen folk, och visade aggression och gjorde utfall tills han kom så nära att han insåg 'jaha var det bara du'.

Blev intolerant mot barn och började morra mot barn även när de var på avstånd, och mest skrämmande var att han vid ett tillfälle när jag klev in i bilen, efter att ha stängt bakdörren efter honom, öppnat förardörren och klivit in - betedde sig som någon främmande satt i bilen. Jag var GLAD för gallret. Reagerade inte på min röst, inte förrän jag stack in handen. Bilincidenten var i andra halvan av februari.

Hade då flera gånger varit hos vet, inge tecken på smärta alls, blod- och urinprover u.a., sköldkörtelprov u.a., prov för fästingsjukdomar u.a. Efter bilincidenten satte vi honom på metacam för att HELT utesluta smärta som orsak. Fanns som sagt inga tecken på smärta, så vi var säkra på det inte var det.

MEN, han blev bättre av metacam. Så sökte till Ultuna, ännu en veterinär kollade, tog prover etc. Hittade ingenting, kunde inte palpera/sträcka/böja fram smärta, men det är en tålig hund. Pratades om ev hjärntumör, och jag själv var inne på om hans syn kunde vara kajko? Sattes på metacam igen för att dubbelkolla. Samma sak, inga beteendestörningar på metacam. Fick då tid hos otroped.

Och otropedens specialkompetens och 'magiska fingrar' hittade gåtans lösning. Hunden hade SKITONT. Ett under att han inte ätit upp barn till frukost och huggit husfolk. Han hade ont i alla fyra benen plus ryggen. Carpus (framknän) var inflammerade BF, samma sak med armbågarna. Bak så inflammation i båda bakknäna och haserna. Ont i ryggen, sekundära muskelproblem i ländrygg och bakdel. Det enda som gick att se var att när otropeden tittat hur han rörde sig, ur alla vinklar i säkert en halvtimme, så såg man att han precis i slutet av svävningsfasen vinklade in lårbenet/bakknäet lite, och att han valde gå upp i trav istället för att öka skritten.

Så, just iom att det är ett beteende som kommit och eskalerat, skulle få mig att verkligen utesluta smärta innan jag började mer 'handfast korrigera' det. Det KAN absolut vara ett icke-smärtutlöst beteende, det började i 'rätt' ålder för att kunna hänga ihop med psykiska könsmognasstadiet, och den sista mognadsfasen. Men som sagt, verkligen HELT uteslut smärta först.

Är det en tålig hund eller en pipig hund rent generellt?

Låter som att det kanske är dags för mig att dubbelkolla honom för typ 6e gången just in case, det där gav mig nästan dåligt samvete :/
Han är väldigt tålig av sig faktiskt, enda gången han gnytt till är när han skar upp pulsådern i tassen på en glasbit gömd på botten i en sjö. Trampar man på honom t.ex. så låter han ju men absolut inte gnälligt utan snarare "hallå du står på mig bara så du vet".

Det som säger emot att det skulle vara något smärtutlösande är att det ändrar sig från dag till dag, ibland minut till minut. Han kan hoppa upp i knät och vilja kela för att i nästa sekund morra som bara den och vara rent ut sagt förbannad.

 

[Alexandra_W]

Sv: Morrande hund!

Kunde vara variationer inom samma dag här med, dock inte riktigt så snabba som hos dig, men min visade ju inte aggressvitet mot familjen. Alls. Ens när jag böjde och bände och klämde för att försöka se om jag fick fram ngn reaktion ngnstans.

Om ni inte hittar ngt, så diskutera med veterinären om att prova sätta på metacam/rimadyl rent diagnostiskt. Var ju så vi insåg att min hade ont ändå, även fast han dolde det väl. Men han blev bättre på metacam, så då var det bara att börja leta VAR det gjorde ont (och vi kunde för stunden släppa hjärntumör osv).

Många av symptomen hos min var sådana som pekade mot synstörningar (mörkrädd, inte känns igen folk visuellt etc) - så kändes jäkligt långsökt att han skulle ha ont, spec när vi inte kunde palpera fram ngn smärta, han lekte vilt (du kan få se busbilder) osv. JAG trodde inte heller han hade ont, faktiskt. Vi satte in metacam diagnostiskt bara för att verkligen vara HELT säkra på att det verkligen inte var smärta inför en remiss för vidare utredning. Jag blev mycket förvånad att det gjorde skillnad med metacamen. (Samtidigt var det skönt, ÄNTLIGEN hade vi ngt att gå på)

 

[stintans]

Sv: Morrande hund!

Hur ofta får han mat?

Jag har sett en del "oförklarliga vredesutbrott" på hundar med hög magsyreproduktion och glest mellan målen.
Flera (minst 5 som jag kommer på just nu) har blivit helt bra genom att justera fodergivan till 5 små mål/dygn. Vid risk för fetma kan man ge enbart kokt ris, rårivna morötter, en knäckbrödsskiva (utan något på) vid 1-2 av målen.
Bara en tanke..
Du återkommer också till att du och föräldrarna har olika åsikter. Kan det vara så att hunden blir förvirrad/stressad av olika regler eller olika hantering?

 

[angiepangie]

Sv: Morrande hund!

Kunde vara variationer inom samma dag här med, dock inte riktigt så snabba som hos dig, men min visade ju inte aggressvitet mot familjen. Alls. Ens när jag böjde och bände och klämde för att försöka se om jag fick fram ngn reaktion ngnstans.

Om ni inte hittar ngt, så diskutera med veterinären om att prova sätta på metacam/rimadyl rent diagnostiskt. Var ju så vi insåg att min hade ont ändå, även fast han dolde det väl. Men han blev bättre på metacam, så då var det bara att börja leta VAR det gjorde ont (och vi kunde för stunden släppa hjärntumör osv).

Många av symptomen hos min var sådana som pekade mot synstörningar (mörkrädd, inte känns igen folk visuellt etc) - så kändes jäkligt långsökt att han skulle ha ont, spec när vi inte kunde palpera fram ngn smärta, han lekte vilt (du kan få se busbilder) osv. JAG trodde inte heller han hade ont, faktiskt. Vi satte in metacam diagnostiskt bara för att verkligen vara HELT säkra på att det verkligen inte var smärta inför en remiss för vidare utredning. Jag blev mycket förvånad att det gjorde skillnad med metacamen. (Samtidigt var det skönt, ÄNTLIGEN hade vi ngt att gå på)

Jag får helt enkelt ta med honom till veterinären ännu en gång, tyvärr har jag inte koll på vilka tester dom kört på honom då jag inte varit med de gångerna han varit hos veterinären. Jag har bara fått höra att han genomgått alla tester de kunde komma på och ändå inte hittat något,men kanske blir lättare nu när jag fått lite tips på vad jag ska fråga efter.