Sv: mor & dotter får barn samtidigt.
Glad kanske man inte behöver vara om ens dotter skaffar barn vid 17 års ålder. Kanske inte så kul att bli gravid då heller. Men att säga "så länge man bor hemma går man inte och blir gravid" är väl som att säga typ att så länge man är pank tappar man inte bort sin mobil. Shit happens :smirk:
Ofta får föräldrarna ta ett stort ansvar för barnet såklart, men många klarar av det själva också. Beror nog mkt på vad man har för förhållande till pappan.
Att säga att en sjuttonåring inte har tillräckligt med livserfarenhet tycker jag också är fel. Många har hunnit vara med om en hel del, och är tillräckligt mogna för att ta hand om ett barn när det väl kommer till kritan. Väldigt individuellt, många äldre personer borde inte heller ha barn.
Och att säga att det är oansvarigt att bli gravid när man är tonåring, herregud! Saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig. Preventivmedel är inte hundra %. Har du den inställningen tycker jag du borde prata med tex en barnmorska på en abortavdelning som är kunnig i ämnet. För endel personer räcker det med att vara lite lös i magen för att tex ett p-piller ska "rinna igenom" helt. Om man sedan har väldigt lätt för att bli gravid (vilket tex jag verkar ha) så är det inte mkt att göra åt saken.
Ibland upptäcker man det för sent, eller så tar man konsekvenserna och behåller barnet när man väl blivit gravid. Att göra en abort är ofta ett helvete.
Är så otroligt trött på folk som resonerar som du. Generaliserar som tusan och drar alla över en kam.
Visst, man förlorar en stor del av sin uppväxt (eller inte uppväxt, men student och tonårstid), kan inte parta med polarna varje helg osv. Utbildning kan bli jättesvårt och så lever man på bidrag eller liknande redan vid den åldern. Men det kan vara värt det också.
Självklart tycker jag också att det är lämpligare att vänta till senare i livet, jag har ju själv gjort en abort för att jag kände att det inte var rätt mot varken mig eller barnet som det var då (missbruk, djup depression osv)
Däremot var aborten helt sjukt tung, blev jag gravid igen skulle jag nog inte klara av att gå igenom samma sak en gång till.
Det jag vill komma fram till är att det är bättre att vänta för det mesta, varför ha så bråttom att skaffa barn. Men ibland går saker inte som man tänkt sig, och då får man göra det bästa av saken.
Att som förälder så flippa ur och börja prata om hur oansvarigt det är gör knappast någonting bättre. Det är nog tungt nog som det är. man får göra det bästa av situationen och stötta till 100% istället, om man själv är en bra förälder.
Glad kanske man inte behöver vara om ens dotter skaffar barn vid 17 års ålder. Kanske inte så kul att bli gravid då heller. Men att säga "så länge man bor hemma går man inte och blir gravid" är väl som att säga typ att så länge man är pank tappar man inte bort sin mobil. Shit happens :smirk:
Ofta får föräldrarna ta ett stort ansvar för barnet såklart, men många klarar av det själva också. Beror nog mkt på vad man har för förhållande till pappan.
Att säga att en sjuttonåring inte har tillräckligt med livserfarenhet tycker jag också är fel. Många har hunnit vara med om en hel del, och är tillräckligt mogna för att ta hand om ett barn när det väl kommer till kritan. Väldigt individuellt, många äldre personer borde inte heller ha barn.
Och att säga att det är oansvarigt att bli gravid när man är tonåring, herregud! Saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig. Preventivmedel är inte hundra %. Har du den inställningen tycker jag du borde prata med tex en barnmorska på en abortavdelning som är kunnig i ämnet. För endel personer räcker det med att vara lite lös i magen för att tex ett p-piller ska "rinna igenom" helt. Om man sedan har väldigt lätt för att bli gravid (vilket tex jag verkar ha) så är det inte mkt att göra åt saken.
Ibland upptäcker man det för sent, eller så tar man konsekvenserna och behåller barnet när man väl blivit gravid. Att göra en abort är ofta ett helvete.
Är så otroligt trött på folk som resonerar som du. Generaliserar som tusan och drar alla över en kam.
Visst, man förlorar en stor del av sin uppväxt (eller inte uppväxt, men student och tonårstid), kan inte parta med polarna varje helg osv. Utbildning kan bli jättesvårt och så lever man på bidrag eller liknande redan vid den åldern. Men det kan vara värt det också.
Självklart tycker jag också att det är lämpligare att vänta till senare i livet, jag har ju själv gjort en abort för att jag kände att det inte var rätt mot varken mig eller barnet som det var då (missbruk, djup depression osv)
Däremot var aborten helt sjukt tung, blev jag gravid igen skulle jag nog inte klara av att gå igenom samma sak en gång till.
Det jag vill komma fram till är att det är bättre att vänta för det mesta, varför ha så bråttom att skaffa barn. Men ibland går saker inte som man tänkt sig, och då får man göra det bästa av saken.
Att som förälder så flippa ur och börja prata om hur oansvarigt det är gör knappast någonting bättre. Det är nog tungt nog som det är. man får göra det bästa av situationen och stötta till 100% istället, om man själv är en bra förälder.
