Sv: Monster till Unghäst.
Mickan!
Känner igen mig i en del av det du skriver. Tiara har haft en riktig Hitlerjugendperiod nu i våras.
Från att ha varit som en sävlig gammal ardenner i alla situationer och miljöer gick hon till att helt köra över sin matte i stallet och fara runt, sparka och stegra i skogen som ett torrt skinn på speed.
Först blev jag lite glad över "gnistan" som hon visade och tänkte att NU blir hon mer lik mamma Terrie, till att gradvis känna obehag inför skogspromenader och annan hantering.
Till slut hade jag ont i magen och föreställde mig scenarion med sparkar i huvudet, överkörd häst på stora vägen och annat läskigt. Stallet slutade vara skoj.
Fick hjälp av en tjej i stallet som är lika cool som Buddha och som har både läst och tränat en del för Hempfling.
Hon avrådde mig från att låta Tiara utföra sina dominansgrejer, varav en till exempel var att oinbjuden börja klia sig på mig. Pang, med sin skalle mot min axel så man flög som en vante, liksom.
Hon påtalade även hur mitt kroppspråk var, vilka signaler jag sände ut, och vikten av konsekvens. Som nån tidigare sa, man blir alltför lätt hemmablind...
För Thengans del kanske det kan vara så att det kan vara en jobbig period för henne just nu, hon kanske växer som ogräs eller bara måste få tid att smälta all ny kunskap. Utvecklingskurvan kan ju inte alltid peka uppåt, ibland blir det bakslag, men det går över...
Stort lycka till och hoppas det inte blev för mycket svammel!!
Kram från Mjölby!