Som ni säkert hört mig beklaga mig över så sover sonen inte särskilt bra. Han vaknar på nätterna (varje/varannan timme) och börjar veva runt, drar tag i allting som han får tag i och finns inget att greppa börjar han dra i sina fötter. Nappen vill han ha ena sekunden och andra sekunden spottar han ut eller drar ut den, för att nästa sekund leta efter den mer munnen. Då får man antingen lyfta upp honom och vanka honom till sömns eller rulla över honom på sidan och klappa på rumpan så han gungar till sömns. Får han för lite rörelse börjar han veva igen eller spänna ut sig som en banan, man måste nästintill ruska honom för att hans inre impulser ska släppa och han slappnar av i kroppen. Nattar man honom i vagnen måste man dra honom med fart över en grästuva så det hoppar lite, och slutar man för tidigt börjar han veva. Dra ut nappen och dra i åkpåsen och spänna ut sig. Det är inte ovanligt att man simultant måste hålla in vevande armar, vanka/gunga honom och stoppa in nappen som han spottar ut men ändå vill ha nästa sekund. Det kan bli världens träningspass det där..
Vi tar testat med snuttis i stället för napp men den vevar han bara runt med och proppar in i munnen. Testat utan napp och det går men tar mycket längre tid. Testat låta honom ligga själv en stund i stället för att vara där och vanka/klappa men då eskalerar det bara tills han blir klarvaken. Testat ge flaska direkt när han vaknar första gången och sen flera gånger för att se om det är hunger som spökar men det gör ingen skillnad. Testat natta om fram till kl. 3-4 på morgonen utan flaska men samma resultat.
Jag vet inte riktigt vad jag vill med tråden förutom att se om någon har liknande erfarenheter, eller kanske något råd att ge? Han är 6 månader så det är inga konstigheter med att han inte sover som en stock på nätterna, men kanske är det något vi kan testa för att se om det blir lite bättre i varje fall. Jag känner mig också lite ängslig över att han behöver så mycket rörelse, det blir ju inte så mysiga och ömma stunder tillsammans när man nattar utan mest frustration och ”ruskande”. Jag försöker ta det varsamt men det är som att det bara spritter i kroppen på honom som man måste distrahera honom ifrån. Någon annan som haft ett barn som behöver mycket gung/klapp/skaka vagn?
Vi tar testat med snuttis i stället för napp men den vevar han bara runt med och proppar in i munnen. Testat utan napp och det går men tar mycket längre tid. Testat låta honom ligga själv en stund i stället för att vara där och vanka/klappa men då eskalerar det bara tills han blir klarvaken. Testat ge flaska direkt när han vaknar första gången och sen flera gånger för att se om det är hunger som spökar men det gör ingen skillnad. Testat natta om fram till kl. 3-4 på morgonen utan flaska men samma resultat.
Jag vet inte riktigt vad jag vill med tråden förutom att se om någon har liknande erfarenheter, eller kanske något råd att ge? Han är 6 månader så det är inga konstigheter med att han inte sover som en stock på nätterna, men kanske är det något vi kan testa för att se om det blir lite bättre i varje fall. Jag känner mig också lite ängslig över att han behöver så mycket rörelse, det blir ju inte så mysiga och ömma stunder tillsammans när man nattar utan mest frustration och ”ruskande”. Jag försöker ta det varsamt men det är som att det bara spritter i kroppen på honom som man måste distrahera honom ifrån. Någon annan som haft ett barn som behöver mycket gung/klapp/skaka vagn?
).
Min son hade jag på armen på nätterna med fötterna mot min mage och en arm bakom rumpa/rygg så att han låg "fast" och inte kunde flaxa omkring. När jag behövde vända på mig tog jag med honom i svängen runt, det vaknade han inte av men nåde mig om jag försökte krångla ut armen och vända ryggen emot honom.
