Misshandel!

[Elshacera]

Sv: Misshandel!

Det är skillnad på hur tjejer och killar med bokstavsdiagnoser reagerar, därför kan det vara svårt att upptäcka tjejer med ex adhd i skolan.
Javisst är det, men det är INGEN ursäkt för skolan.
De är allmänt känt att det finns skillnader.

En av vanligaste och mest välkända skillnaden är
Killar agerar utåt
Flickor agerar/vänder inåt
Vill du som skola få och ta till dig denna information så finns den att få.
Man kan bara enkelt slå på nätet eller läsa en bok i ämnet.
Överallt finns denna info samt som det på många ställen står
Den vanliga skolan ar svårt att förstå sig på dessa elever.
Skolan måste LÄRA sig lyssna på föräldrarna även om det innebär en kostnad att sätta in extrapersonal.



Under denna tid då vi försökt få hjälp av skolan har vi pratat med många föräldrar som varit i liknande situation.
Sammantaget vill INTE skolan se problemen eller så skyller man på hemmen.

Visst det finns undantag har stött på ett, där lyssnade skolan snabbt på föräldrarna resursperson sattes in snabbt.

MEN DETTA VILL JAG HÄVDA HÖR TILL UNDANTAGEN.
mvh El

 

[break_a_leg]

Sv: Misshandel!

Skulle skolorna sätta in assistenter till alla barn som inte är diagnosticerade med som man "tror" har en bokstavsdiagnos skulle de överskrida sin budget med mycket pengar.

Det finns faktiskt ett stort antal föräldrar som VÄGRAR låta sina barn genomgå de undersökningar som skolan propsar på - vem är "felet" då?

 

[bliss]

Sv: Misshandel!

*kl*

Jag tror det bästa hade varit att det lades lite mer krut på lärarutbildningen, samt fortbildning för lärare, att kunna anpassa pedagogiken till att passa fler barn. Och det är förvånande och pinsamt att en övervägande majoritet av lektioner och föreläsningar på spec. ped-utb (i min stad iaf) läggs på läs- och skriv-. Det neuropsykiatriska området snuddas det bara vid och någon fördjupning härvid är allt annat än obligatoriskt. Och då pratar vi blivande spec.pedagoger!

Och hur ser skolans tradition med handledning ut? Den är visserligen på G, men det är fortfarande av sorten, vi tar in "nån" som får observera och jobba lite med NN = fixa situationen. Denna "någon" utan personalhandledande kunskaper förväntas lämna instruktioner till lärarlaget och bli hörd. Jag skulle tippa på att det är 50/50, i bästa fall, om dessa instruktioner hur man jobbar med NN hamnar i en dammig pärm eller kommer att utgöra grunden för ett levande dokument för en intresserad personalgrupp. Nej, fram för lite bra handledning inom skolan som hjälper hela personalgruppen att utveckla sin gemensamma kompetens . Och det betyder inte att alla måste kunna allt, men i dagens skola förväntar jag mig att man kan möta dessa vanligt förekommande barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Så jäkla hokus-pokus är det inte så man måste sitta och vänta på att den där "experten" ska komma hit och lösa situationen.

Skamligt ofta tycker jag att parollen "En skola för alla" faller platt till marken.

 

[break_a_leg]

Sv: Misshandel!

Då har du nog läst i en annan stad än vad jag själv gjorde...

 

[bliss]

Sv: Misshandel!

Jag pluggar inte till spec.ped
Men utbildningen på lärarhögskolan där min vän läser ser ut så. Hennes "specialintresse" är också neuropsyk. funktionshinder och det är sorgligt många på utbildningen som viker undan det fältet, för det inte "intresserar" eller är för att "det får nån annan ta"
Det borde inte vara möjligt på en sådan utbildning.

 

[break_a_leg]

Sv: Misshandel!

"Vanliga" lärare är dåligt förberedda på att undervisa elever med funktionshinder, de har helt enkelt inte speciellt speciellt många poäng spec.ped i sin utbildning. Hade de varit mer intresserade så hade de säkerligen valt en annan inriktnig på sin utbildning.

Men i inläggen ovan ser vi ju konsekvenserna av "en skola för alla" och ibland inkludering in absurdum. Men allt är inte skolornas fel, det finns massor av föräldrar som vägrar se till sina barns bästa och låta barnen utredas också.

 

[bliss]

Sv: Misshandel!

Ja visst finns det dessa föräldrar du beskriver som in i det längsta blundar för sanningen, eller hårdnackat driver linjen "en skola för alla" på ett sätt som gör att deras barn kommer att befinna sig i ett ständigt kaos.

Jag är absolut för specialskolor, har själv jobbat under flera år på en, men att kunna basic om dessa funktionshinder tycker jag borde ingå i lärarutbildningen.

Det som är tråkigt på många skolor är att det är vattentäta skott mellan klassrummen. Det finns ingen positiv, kunskapssökande och kompetenshöjande pedagogisk diskussion i en del lärarlag utan det viktigaste är att framstå som kompetent i de andras ögon. Detta även på den specialskola jag har arbetat. Tyvärr är min erfarenhet att skolan ofta är en stängd värld, också mellan klassrum, och ett stort antal lärare jag mött säger detsamma om sin egen verksamhet. Och vissa av dessa entusiastiska lärare känner en stor hopplöshet över att det är så.

Jag kan t ex jämföra mina erfarenheter från skola med mina erfarenheter från institution/behandling/boende. De senare har (ofta) en annan handledningstradition, en annan syn på samverkan och att arbeta tvärfackligt och den (soc/)pedagogiska/terapeutiska dialogen personal emellan ser annorlunda ut. Ifrågasättandet och olika infallsvinklar är inspirerande och leder framåt och uppfattas inte i samma utsträckning som kritik som när man försöker föra samma dialog med lärare.

 

[Elshacera]

Sv: Misshandel!

Alla barn i behov av extra stöd och hjälp skall få detta enligt skollagen.
Om detta sedan är ett bokstavsbarn, dyselexi eller annat handikapp så skall skolan se till att ge detta om behovet finns.
Så svar ja finns behovet skall det ges.
Extra stöd kan vara resurs, anpassad undervisning, annat undervisningsmaterial m.m

Det är INTE meningen att föräldrar under skoltid skall behöva ta ledigt för att barnet skall kunna vara i skolan.

Enligt lagen övertar skolan ansvaret under skoltid, här ingår numera även sk egenvård.

Egenvård kan bla vara att hjälpa till att ge exempelvis insulinspruta, medicin etc under skoltid.

Vill inte någon lärare åtaga sig detta är det skolans skyldighet att ordna detta.
Hur de beter sig är deras problem
INTE FÖRÄLDERNS

Vill du ha mer info kan jag skicka dig via e-mail papper från skolverket angående detta.
Tilläggas skall att det inte är många rektorer som känner till detta.
Men man får reda på mycket om man bara kontaktar skolverket.


mvh El

 

[break_a_leg]

Sv: Misshandel!

Jag kan de flesta lagar och förordningar i skolans värld rätt bra precis som jag kan vad som står i LSS så jag behöver ingen påminnelse. Men jag är rätt trött på att det i de flesta trådar som handlar om förskola/skola blir så att det utmynnar i "det är skolans fel".

 

[mizz]

Sv: Misshandel!

Jag kan de flesta lagar och förordningar i skolans värld rätt bra precis som jag kan vad som står i LSS så jag behöver ingen påminnelse. Men jag är rätt trött på att det i de flesta trådar som handlar om förskola/skola blir så att det utmynnar i "det är skolans fel".

Jag skulle vilja säga att det är skolans fel när de väljer att inte se problemen eller göra ngt åt det.


Själv har vi fått hjälp av skolan om det behövts, men bara på skolans villkor inte barnets. Nu har jag fått helt underbara lärare i sonens klass så det fixar sig ändå. Men sedan är det bara högstadiet kvar. Ska man verkligen behöva tänka så?

 

[BeastieBabe]

Sv: Misshandel!

i viss mån skillnad ja, det är överlag fler tjejer som är inåtvända och killar är utåtvända, men det finns även tjejer som är utåtvända och killar som är inåtvända.. jag tror att mörkertalet för inåtvända killar är större än vad man tror.. en kille som gör lumpen har inga problem med att skaffa ett jobb och vips syns det inte.. en tjej som har lite problem får inget jobb.. lumpen är liksom ett gratispass till jobb... tro mig jag har en lillebror, han har sämre betyg än mig i tekniska ämnen men har gjort lumpen, jag har tagit 30 HP.. men det är han som får varenda jobb han pekar på och jag får inget..

om en förälder vägrar barnet en utredning bör skolan agera med att förflytta barnet till specialskola..
ex, ett barn visar onormalt beteende och aggressioner, lärare och rektor vill göra utredning, förälder vägrar, då skall barnet förflyttas.. vill föräldern utreda är det inget problem.. men svårigheten ligger i rektorns och skolans agerande om att inse problemet och följa lagarna om att dom ska göra något åt det..

förresten, vad anser du att man bör göra åt situationen? luta sig tillbaka? eller bör man göra något? berätta vad du hade gjort om du var läraren, eller om du var rektorn, eller kanske förälderna..

 

[break_a_leg]

Sv: Misshandel!

Du kan inte flytta barn till annan skola utan att föräldern godkänner detta...

 

[oz_joj]

Sv: Misshandel!

Om arbetsgivaren fortsätter ignorera problemet är detta antagligen vad som kommer hända, ja. Mycket tragiskt givetvis men lärarna måste se till sin egen säkerhet. Händer det tillräckligt många gånger blandas antagligen facket in eftersom det handlar om en arbetsmiljöfråga och med tiden kommer arbetsgivaren tvingas hantera problemet. Givetvis bör det inte behöva gå så långt, men gör inte arbetsgivaren något finns inte så många alternativ.

Jag tror faktiskt att problemet ibland är att vi lärare står ut med för mycket och tar för mycket stryk (om än inte alltid i bildlig mening). Vi vet att vi oftast är bästa alternativet och vad händer om vi försvinner. Vikarie, kollegor belastas, etc etc. Vi vet att vi kan vara den enda tryggheten för ett trasigt barn och vi kämpar, sliter, går på knäna och trixar lite till för vad händer om vi är ännu en av dem som sviker, som försvinner, glider bort från det sargade barnet? OM vi hade stått ut mindre, OM vi hade skrikit högre, OM vi hade varit som franska bönder kanske vi hade haft de där extra resurserna. Jag tror faktsikt att vi ibland binder ris åt oss själva genom att stå ut så mycket men det handlar om barn och då är det svårt att vara "illojal" eller att "svika".

 

[oz_joj]

Sv: Misshandel!

Men väntar man tillräckligt länge så faller kostnaden på någon annan instans.

Ja, det är ibland så cynsikt att det är skrämmande. Vilka offras? Jo, barnen.

 

[oz_joj]

Sv: Misshandel!

"Vanliga" lärare är dåligt förberedda på att undervisa elever med funktionshinder, de har helt enkelt inte speciellt speciellt många poäng spec.ped i sin utbildning. Hade de varit mer intresserade så hade de säkerligen valt en annan inriktnig på sin utbildning.

eller så kanske det inte gick. när och där jag läste ingick det i lektionerna men gick inte att välja till mer än det man fick i grundutbildningen. glad att jag fått en del extra via internutbildning såsom studiedagar.

 

[oz_joj]

Sv: Misshandel!

vilka hemska skolor du haft oturen att arbeta på. eller så har jag haft tur och hamnat på ganska motsatta. dvs öppna skolor där samarbete är a och o, skulle aldrig kunna tänka mig att byta arbete till en skola där var och en sköter sitt utan att vilja samarbeta. tycker dock att det som ofta begränsar är kringresurserna, tex har vi inte alltid haft specialpedagog, kurator på de skolor jag arbetat på. eller det jag efterlyst länge: proffessionell handledning av arbetslaget.

jobbade en sommar som boendestöd åt psykiskt sjuka människor som klarade eget boende om det fick stöd. Personalen (undantaget feriearbetare) fick regelbunden handledning av någon utomstående och jag var så avundsjuk.

Lärare förväntas klara allt, helst ensam och så billigt som möjligt, dvs inga dyra kurser och hela tiden läggs bara fler och fler arbetsuppgifter till.

Vi behöver också råd, hjälp, etc.

 

[oz_joj]

Sv: Misshandel!

om en förälder vägrar barnet en utredning bör skolan agera med att förflytta barnet till specialskola..
ex, ett barn visar onormalt beteende och aggressioner, lärare och rektor vill göra utredning, förälder vägrar, då skall barnet förflyttas.. vill föräldern utreda är det inget problem.. men svårigheten ligger i rektorns och skolans agerande om att inse problemet och följa lagarna om att dom ska göra något åt det..

Kanske jag borde veta men jag är inte rektor. FÅR skolan förflytta ett barn på de grunderna?

 

[break_a_leg]

Sv: Misshandel!

Nej, man får inte flytta barnet utan föräldrars tillåtelse - det vet jag med säkerhet!