Sidekick
Trådstartare
Jo men så är det. Han litar bara på mig, ingen annan.
Det är bara jag som kan rida på honom, alla andra är han dum mot.
Folk till höger och vänster som pratar om deras hästar som om de vore en trogen gammal hund som bara lyssnar på och är snäll mot sin matte.
Jag har hört det massor från folk som kommer och tittar på stallplats, och när jag konfronterar deras påstående om deras häst blir de nästan lite förvånade över att man inte är imponerad över deras otroliga 'band mellan dem' utan istället säger man att det problemet går att jobba bort.
''Vilket problem?'' är det någon som har sagt.
I många fall tror jag också att det inte ens är sant, men av någon anledning anses det bra, tufft, speciellt att ha en häst som inte alla kan rida eller hantera. Varför?
Min häst ska kunna ridas och hanteras av alla, jag vill kunna skicka ut en kompis på honom i skogen utan att vara orolig.
Jag vill kunna be min systerdotter att hämta honom i hagen och inte ens behöva oroa mig för att han ska vara dum.
Varför vill inte vissa människor det?
Sen vet jag att det finns vissa hästar som verkligen är enmanshästar, min valack var det. Därför lät jag flera olika rida och hantera honom, och nu är han i Tyskland på träning bl.a för att lära sig att man uppför sig oavsett vem som står brevid eller sitter på, utan någon inverkan från matte.
Att en häst är en enmanshäst bör inte ses som en positiv egenskap, tycker jag.
Vad tycker ni?
Det är bara jag som kan rida på honom, alla andra är han dum mot.
Folk till höger och vänster som pratar om deras hästar som om de vore en trogen gammal hund som bara lyssnar på och är snäll mot sin matte.
Jag har hört det massor från folk som kommer och tittar på stallplats, och när jag konfronterar deras påstående om deras häst blir de nästan lite förvånade över att man inte är imponerad över deras otroliga 'band mellan dem' utan istället säger man att det problemet går att jobba bort.
''Vilket problem?'' är det någon som har sagt.
I många fall tror jag också att det inte ens är sant, men av någon anledning anses det bra, tufft, speciellt att ha en häst som inte alla kan rida eller hantera. Varför?
Min häst ska kunna ridas och hanteras av alla, jag vill kunna skicka ut en kompis på honom i skogen utan att vara orolig.
Jag vill kunna be min systerdotter att hämta honom i hagen och inte ens behöva oroa mig för att han ska vara dum.
Varför vill inte vissa människor det?
Sen vet jag att det finns vissa hästar som verkligen är enmanshästar, min valack var det. Därför lät jag flera olika rida och hantera honom, och nu är han i Tyskland på träning bl.a för att lära sig att man uppför sig oavsett vem som står brevid eller sitter på, utan någon inverkan från matte.
Att en häst är en enmanshäst bör inte ses som en positiv egenskap, tycker jag.
Vad tycker ni?