Mera dejting

[mandalaki]

Jodu.
Det skulle bli en del skrivande...

Jamen du berättar ju så bra ...

Men men, vi får vänta på dina memoarer alltså: "Dejter jag glömt" av CillaW.

 

[Petruska]

Jamen du berättar ju så bra ...

Men men, vi får vänta på dina memoarer alltså: "Dejter jag glömt" av CillaW.

"Dejter som gav mig minnen jag aldrig blev kvitt."

 

[hestmannen]

Dåligt skämt, tog bort.

 

[CillaW]

Jamen du berättar ju så bra ...

Men men, vi får vänta på dina memoarer alltså: "Dejter jag glömt" av CillaW.

"Dejter som gav mig minnen jag aldrig blev kvitt."

Eller dejter jag förträngt.

Denna handlar om J, en himla trevlig karl som jag känt i säkert tio år. Vi har gemensamma vänner och har träffats några gånger om året. Alltid trivts i varandras sällskap. Han ser bra ut och är enligt vår gemensamma vän A synnerligen väluppfostrad men aningen blyg.

Vi hamnade på samma fest en sommar, som vanligt. Ingen av oss kände några andra särskilt bra, förutom värdparet. Lite maskeradbetonat var det också. Som halvskotte var J klädd i kilt, en säker Cillamagnet. Vi hade det väldigt trevligt men som sagt, de andra kände varann sen typ dagis och det var svårt att ta sig in i alla grupper som pratade, åt, dansade och blandade drinkar.
J följde mig till bilen när jag skulle köra hem och till min stora förvåning stod vi plötsligt och pussades! Vet fortfarande inte hur det gick till men jag hade absolut inget emot det.
J hörde av sig kort därefter och tyckte att vi skulle ses igen, snart. Jaaaaa, äntligen!
Han tyckte att jag skulle komma till hans stad och så skulle vi äta middag. Jag såg framför mig en mysig restaurang och en artig J och sen kanske sova över...?
En vecka innan vår dejt säger han att det nog är bäst om vi träffas hemma hos mig. Hmmmm. Ok. Ingen mysig restaurang utan jag får i stället handla mat till en god middag. Vin också. Vi skojar om att jag gillar whisky och choklad och han verkar mer än hinta att han ska ta med sig endera eller båda. Halvskotte osv.
Han får min adress och en vägbeskrivning som alltid funkar.

Jag städar huset. Jag planerar och handlar mat och vin. Jag gör min världsberömda chokladmousse till efterrätt. Det går åt en hel del tid och pengar i stället för att kanske ha blivit bjuden på restaurang av J (som enligt A är en väluppfostrad man).
Nåväl. Dagen kommer. Jag fixar det sista, badar, byter om, är ganska presentabel. Moussen i kylen, maten i ugnen, beräknad att bli klar sådär en halvtimme efter J:s ankomst.

När maten är gott och väl klar ringer J. Han har struntat i min vägbeskrivning och i stället lagt in min adress i sin gps. Nu är det så att det bara dräller av byar med samma namn på min i hela Skåne, och skriver man inte rätt så hamnar man utanför Vinslöv. Där bor jag inte.
Jag dirigerar in J på rätt spår mot de djupa skogarna och sedan anländer han, ca 1 1/2 timme försenad. Tomhänt!
Vin vill han inte ha, för han kan inte sova över (damn) eftersom han ska jobba dagen efter (som är en söndag).

Maten är fortfarande ätbar. J slevar upp på tallriken, äter mekaniskt utan att kommentera maten som jag verkligen ansträngt mig med (och jag är bra på att laga mat, ännu bättre på efterrätter). Han äter fort och pratar samtidigt. Hela tiden. Om sitt jobb. Om ett ex. Om sin mamma. Om sin mammas katt. Han lyssnar inte ens på mig, än mindre frågar han mig något om mig själv och när jag säger något om mig själv säger han bara jaså och fortsätter prata om något av ämnena ovan.
Han kommenterar inte ens min chokladmousse! Det finns de som har friat till mig efter att ha ätit den!

Nåja. Något ska jag väl ha ut av detta, tänker jag och baxar in J i min säng. När han fattat vad jag vill är han inte nödbedd men det är över v-ä-l-d-i-g-t snabbt. Väldigt. Jag talar sekunder här.
Gör han något för mig? Säger han något om det snabba förloppet? Något om att det kanske var.... lite trevligt?
Ni gissade rätt. Nej.

Och sen åkte han.

Sen dess har jag fått ett mail i halvåret, och även varit på middag hos honom (synnerligen märkligt, men jag fick i alla fall möjlighet att delge honom min uppfattning om dejten vi hade).
Han hör av sig i bland men jag kan inte för mitt liv begripa varför. Han kan ju omöjligen vara intresserad.

 

[Lotheb]

Eller dejter jag förträngt.

Denna handlar om J, en himla trevlig karl som jag känt i säkert tio år. Vi har gemensamma vänner och har träffats några gånger om året. Alltid trivts i varandras sällskap. Han ser bra ut och är enligt vår gemensamma vän A synnerligen väluppfostrad men aningen blyg.

Vi hamnade på samma fest en sommar, som vanligt. Ingen av oss kände några andra särskilt bra, förutom värdparet. Lite maskeradbetonat var det också. Som halvskotte var J klädd i kilt, en säker Cillamagnet. Vi hade det väldigt trevligt men som sagt, de andra kände varann sen typ dagis och det var svårt att ta sig in i alla grupper som pratade, åt, dansade och blandade drinkar.
J följde mig till bilen när jag skulle köra hem och till min stora förvåning stod vi plötsligt och pussades! Vet fortfarande inte hur det gick till men jag hade absolut inget emot det.
J hörde av sig kort därefter och tyckte att vi skulle ses igen, snart. Jaaaaa, äntligen!
Han tyckte att jag skulle komma till hans stad och så skulle vi äta middag. Jag såg framför mig en mysig restaurang och en artig J och sen kanske sova över...?
En vecka innan vår dejt säger han att det nog är bäst om vi träffas hemma hos mig. Hmmmm. Ok. Ingen mysig restaurang utan jag får i stället handla mat till en god middag. Vin också. Vi skojar om att jag gillar whisky och choklad och han verkar mer än hinta att han ska ta med sig endera eller båda. Halvskotte osv.
Han får min adress och en vägbeskrivning som alltid funkar.

Jag städar huset. Jag planerar och handlar mat och vin. Jag gör min världsberömda chokladmousse till efterrätt. Det går åt en hel del tid och pengar i stället för att kanske ha blivit bjuden på restaurang av J (som enligt A är en väluppfostrad man).
Nåväl. Dagen kommer. Jag fixar det sista, badar, byter om, är ganska presentabel. Moussen i kylen, maten i ugnen, beräknad att bli klar sådär en halvtimme efter J:s ankomst.

När maten är gott och väl klar ringer J. Han har struntat i min vägbeskrivning och i stället lagt in min adress i sin gps. Nu är det så att det bara dräller av byar med samma namn på min i hela Skåne, och skriver man inte rätt så hamnar man utanför Vinslöv. Där bor jag inte.
Jag dirigerar in J på rätt spår mot de djupa skogarna och sedan anländer han, ca 1 1/2 timme försenad. Tomhänt!
Vin vill han inte ha, för han kan inte sova över (damn) eftersom han ska jobba dagen efter (som är en söndag).

Maten är fortfarande ätbar. J slevar upp på tallriken, äter mekaniskt utan att kommentera maten som jag verkligen ansträngt mig med (och jag är bra på att laga mat, ännu bättre på efterrätter). Han äter fort och pratar samtidigt. Hela tiden. Om sitt jobb. Om ett ex. Om sin mamma. Om sin mammas katt. Han lyssnar inte ens på mig, än mindre frågar han mig något om mig själv och när jag säger något om mig själv säger han bara jaså och fortsätter prata om något av ämnena ovan.
Han kommenterar inte ens min chokladmousse! Det finns de som har friat till mig efter att ha ätit den!

Nåja. Något ska jag väl ha ut av detta, tänker jag och baxar in J i min säng. När han fattat vad jag vill är han inte nödbedd men det är över v-ä-l-d-i-g-t snabbt. Väldigt. Jag talar sekunder här.
Gör han något för mig? Säger han något om det snabba förloppet? Något om att det kanske var.... lite trevligt?
Ni gissade rätt. Nej.

Och sen åkte han.

Sen dess har jag fått ett mail i halvåret, och även varit på middag hos honom (synnerligen märkligt, men jag fick i alla fall möjlighet att delge honom min uppfattning om dejten vi hade).
Han hör av sig i bland men jag kan inte för mitt liv begripa varför. Han kan ju omöjligen vara intresserad.

Låter inget vidare. Mind not in the game. Passar ju ganska bra i http://www.bukefalos.com/threads/misslyckat-sex-traden.991238 med hehe.

 

[honung]

Han kan ju omöjligen vara intresserad.

Självupptagna Egon! Nog har de flesta av oss sett såna passera revy i våra liv? Ser ofta bra ut, lite passionerat vackra men ursäkta mig - egoistiska och lite - blåsta. Man slarvar inte bort tillfällen och möjligheter som oss så där lättvindligt annars. Och inte heller sån chokladmousse. Såna män(niskor) finns bara till för att fylla upp arkivmappen "övriga" i våra liv.

 

[Jeffery]

Knullbarheten fanns, men en av er hade inte vett att förvalta den.
Alternativt hade han fått förhinder, och istället skickat sin vanartiga tvillingbror.

Hur som helst, en historia att berätta på fårfällen framför vinterbrasan.

 

[mandalaki]

Eller dejter jag förträngt.

Denna handlar om J, en himla trevlig karl som jag känt i säkert tio år. Vi har gemensamma vänner och har träffats några gånger om året. Alltid trivts i varandras sällskap. Han ser bra ut och är enligt vår gemensamma vän A synnerligen väluppfostrad men aningen blyg.

Vi hamnade på samma fest en sommar, som vanligt. Ingen av oss kände några andra särskilt bra, förutom värdparet. Lite maskeradbetonat var det också. Som halvskotte var J klädd i kilt, en säker Cillamagnet. Vi hade det väldigt trevligt men som sagt, de andra kände varann sen typ dagis och det var svårt att ta sig in i alla grupper som pratade, åt, dansade och blandade drinkar.
J följde mig till bilen när jag skulle köra hem och till min stora förvåning stod vi plötsligt och pussades! Vet fortfarande inte hur det gick till men jag hade absolut inget emot det.
J hörde av sig kort därefter och tyckte att vi skulle ses igen, snart. Jaaaaa, äntligen!
Han tyckte att jag skulle komma till hans stad och så skulle vi äta middag. Jag såg framför mig en mysig restaurang och en artig J och sen kanske sova över...?
En vecka innan vår dejt säger han att det nog är bäst om vi träffas hemma hos mig. Hmmmm. Ok. Ingen mysig restaurang utan jag får i stället handla mat till en god middag. Vin också. Vi skojar om att jag gillar whisky och choklad och han verkar mer än hinta att han ska ta med sig endera eller båda. Halvskotte osv.
Han får min adress och en vägbeskrivning som alltid funkar.

Jag städar huset. Jag planerar och handlar mat och vin. Jag gör min världsberömda chokladmousse till efterrätt. Det går åt en hel del tid och pengar i stället för att kanske ha blivit bjuden på restaurang av J (som enligt A är en väluppfostrad man).
Nåväl. Dagen kommer. Jag fixar det sista, badar, byter om, är ganska presentabel. Moussen i kylen, maten i ugnen, beräknad att bli klar sådär en halvtimme efter J:s ankomst.

När maten är gott och väl klar ringer J. Han har struntat i min vägbeskrivning och i stället lagt in min adress i sin gps. Nu är det så att det bara dräller av byar med samma namn på min i hela Skåne, och skriver man inte rätt så hamnar man utanför Vinslöv. Där bor jag inte.
Jag dirigerar in J på rätt spår mot de djupa skogarna och sedan anländer han, ca 1 1/2 timme försenad. Tomhänt!
Vin vill han inte ha, för han kan inte sova över (damn) eftersom han ska jobba dagen efter (som är en söndag).

Maten är fortfarande ätbar. J slevar upp på tallriken, äter mekaniskt utan att kommentera maten som jag verkligen ansträngt mig med (och jag är bra på att laga mat, ännu bättre på efterrätter). Han äter fort och pratar samtidigt. Hela tiden. Om sitt jobb. Om ett ex. Om sin mamma. Om sin mammas katt. Han lyssnar inte ens på mig, än mindre frågar han mig något om mig själv och när jag säger något om mig själv säger han bara jaså och fortsätter prata om något av ämnena ovan.
Han kommenterar inte ens min chokladmousse! Det finns de som har friat till mig efter att ha ätit den!

Nåja. Något ska jag väl ha ut av detta, tänker jag och baxar in J i min säng. När han fattat vad jag vill är han inte nödbedd men det är över v-ä-l-d-i-g-t snabbt. Väldigt. Jag talar sekunder här.
Gör han något för mig? Säger han något om det snabba förloppet? Något om att det kanske var.... lite trevligt?
Ni gissade rätt. Nej.

Och sen åkte han.

Sen dess har jag fått ett mail i halvåret, och även varit på middag hos honom (synnerligen märkligt, men jag fick i alla fall möjlighet att delge honom min uppfattning om dejten vi hade).
Han hör av sig i bland men jag kan inte för mitt liv begripa varför. Han kan ju omöjligen vara intresserad.

Men gud vilken monumental besvikelse! Imponerande att du lyckades hålla kvar den sexuella nyfikenheten på honom efter en sådan kväll. Men sedan tog det sekunder ...

Tack Cilla!

 

[Petruska]

Fantastisk dejt, verkligen!

Jag skulle offra en tå för att få höra honom berätta om det. Hur sjutton tänkte han där?

 

[mandalaki]

Fantastisk dejt, verkligen!

Jag skulle offra en tå för att få höra honom berätta om det. Hur sjutton tänkte han där?

Precis så tänkte jag också! Undrar hur hans historia skulle se ut. Förmodligen att de först hade väldigt bra samtal under middagen, sedan sex som hon njöt fantastiskt av och att de fortfarande hade kontakt för att hålla lågan brinnande

(Tycker dock inte att han förtjänar någon chokladmousse nästa gång, en Viennetta får räcka)

 

[CillaW]

Precis så tänkte jag också! Undrar hur hans historia skulle se ut. Förmodligen att de först hade väldigt bra samtal under middagen, sedan sex som hon njöt fantastiskt av och att de fortfarande hade kontakt för att hålla lågan brinnande

(Tycker dock inte att han förtjänar någon chokladmousse nästa gång, en Viennetta får räcka)

Så du menar att han förtjänar en nästa gång?

 

[TygerTyger]

Så du menar att han förtjänar en nästa gång?

Man kan, om man vill, se det som att dejtingtråden förtjänar en nästa gång. Om du orkar utsätta dig för det för att samla mer historier, menar jag.

 

[mandalaki]

Så du menar att han förtjänar en nästa gång?

Av rent pedagogiska skäl - kanske ja. Men DU förtjänar det inte. Du ska ha nån som har vett på att uppskatta din ... chokladmousse.

 

[CillaW]

Låter inget vidare. Mind not in the game. Passar ju ganska bra i http://www.bukefalos.com/threads/misslyckat-sex-traden.991238 med hehe.

Hur tänkte du där?
Själva sexet var ju en försvinnande liten del av dejten.

 

[Lotheb]

Hur tänkte du där?
Själva sexet var ju en försvinnande liten del av dejten.

Själva sexbiten låter misslyckat där av länkningen. Övrigt vad du berättar såverkade han inte vara i nuet utan någon annanstans.
Trist att det blev så. Bättre lycka nästa gång!

 

[CillaW]

Själva sexbiten låter misslyckat där av länkningen. Övrigt vad du berättar såverkade han inte vara i nuet utan någon annanstans.
Trist att det blev så. Bättre lycka nästa gång!

Ska det också läggas i trådar om Misslyckade Middagsgäster eller Misslyckade Konversationer?

Och detta var ett antal år sen liksom stinkdejten. Jag har dejtat lite mer sen dess, nu dejtar jag inte alls sen över ett år. Singel och nöjd.

 

[sjoberga]

Av rent pedagogiska skäl - kanske ja. Men DU förtjänar det inte. Du ska ha nån som har vett på att uppskatta din ... chokladmousse.

Whisky och en riktigt bra chokladmousse kan vi nog skrapa ihop ett helt gäng som uppskattar. Det lät supergott.

Jag tycker närvaron innan dejten, missat hinten om lämplig present/komplettering verkar ungefär lika kass som på dejten.

Men det skulle lätt kunna bli en bestseller om dejting, det där.......

 

[CillaW]

Whisky och en riktigt bra chokladmousse kan vi nog skrapa ihop ett helt gäng som uppskattar. Det lät supergott.

Jag tycker närvaron innan dejten, missat hinten om lämplig present/komplettering verkar ungefär lika kass som på dejten.

Men det skulle lätt kunna bli en bestseller om dejting, det där.......

Det skulle det kunna bli. Vågar knappt säga att det finns fler än Stinky och denne.

Whisky får man ta med sig själv, med rosett på flaskan. Chokladmoussen är to die for.
Om jag nånsin får lust att dejta igen!

Nej, det är inte för att jag är besviken utan för att jag inte har lust att få in nån i mitt liv som vill ändra på det. Jag har varken tid, lust eller ork att anpassa mig eller få dåligt samvete.

 

[Lotheb]

Ska det också läggas i trådar om Misslyckade Middagsgäster eller Misslyckade Konversationer?

Och detta var ett antal år sen liksom stinkdejten. Jag har dejtat lite mer sen dess, nu dejtar jag inte alls sen över ett år. Singel och nöjd.

Men vad bitter man kan va. Mina smilys försökte visa på glimten i ögat. Och jag hade spenderat några timmar den kvällen asgarvat åt massa pinsamma roliga inlägg iden tråden.
Ber om ursäkt och drar mig tillbaka från denna tråden.

 

[Petruska]

Nej, det är inte för att jag är besviken utan för att jag inte har lust att få in nån i mitt liv som vill ändra på det. Jag har varken tid, lust eller ork att anpassa mig eller få dåligt samvete.

Nej, gode tid. Relationer (oavsett om vänner eller partners) ska göra livet lättare och roligare. Annars kan det vara. Arbetsuppgifter, ansvarsområden och behov av att kompromissa sig fram, består ju livet av i så hög grad ändå. Onödigt att dra in mer än nödvändigt av sådant på fritiden.