Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Samma här. Det bästa jag haft.Jag tog p-sprutor i massor av år.
Mycket behändigt.
Fast alltså evolutionen tar ingen hänsyn till om du dör av cancer när du är 40. Ur ett evolutionärt perspektiv är du fortfarande en vinnare om du hunnit producera några avkommor innan dess.Jag diskuterar saker som påstås hela tiden i pressen
Att det är gynnsamt att hoppa över cykler av ägglossning, pga cancerrisk kan man skriva utan att snurra in sig i att det är naturligt att vara gravid större delen av livet. Räcker bra med att skriva att sannolikt är systemet evolutionärt mest funktionellt för att vara gravid några gånger.
Exakt det funderar jag också på och jag har googlat på det då jag är i det skedet.Jag är en av dem som har "snäll" mens. Blöder väldigt lite, har inte mer ont än att Ipren hjälper osv. Jag ammade i nästan 2 år och det dröjde ytterligare någon månad innan mensen så sakteliga kom igång. Idealt typ. Men jag HATAR det. Framförallt för att min PMS har komplicerat alla mina relationer, fått mig att bete mig illa mot mina djur, kastar in mig i depression och sen känns det också djupt orättvist.
Jag använder preventivmedel för att fungera. En barnmorska jag träffade tyckte att jag skulle äta antidepp istället för det var ju så natuuurligt med mens. Men alltså fuck that. Det finns inget naturligt i mitt liv i övrigt, varför skulle jag vilja behålla det värsta?
Enda funderingen; Min nuvarande hormonspiral är drygt 1,5 år för gammal men gör fortfarande sitt jobb. Men hur vet jag när jag hamnar i klimakteriet? Fortsätter man med spiral då? Jag är 44 år men mamma, mormor och ffa mormors mor var fertila i hög ålder. Mormors mor ska ha passerat 50 när hon fick sitt sista, min mormor måste ha varit minst 45 när hon fick en "sladdis". Så jag antar att det dröjer lite, men hur vet man?
Alltså mor min har haft mens då och då de senaste typ tio åren och hon är absolut i klimakteriet, jag tror hon skulle protestera att det rörde sig om något slags "förklimakterie" vid sådär vid 67år.Exakt det funderar jag också på och jag har googlat på det då jag är i det skedet.
Det som ofta står är att man räknar med att man kommit in i klimakteriet när man inte haft mens på ett år. Ofta har man något år innan oregelbunden mens.
Eller så kan man ju göra en undersökning hos gynekologen. Jag har sett att det också finns en tester man kan ta men har ingen aning om hur tillförlitliga de är.
Intressant, hon har alltså fortfarande mens ibland vid 67 år?Alltså mor min har haft mens då och då de senaste typ tio åren och hon är absolut i klimakteriet, jag tror hon skulle protestera att det rörde sig om något slags "förklimakterie" vid sådär vid 67år.
Mjao, nu är det väl förhoppningsvis slut. Jag fick sista laddningen tamponger ifjol.Intressant, hon har alltså fortfarande mens ibland vid 67 år?
När jag googlade det och pratade med gynekolog så menade de att det är väldigt ovanligt att ha mens efter 60. Men kroppar är ju olika
Mjao, nu är det väl förhoppningsvis slut. Jag fick sista laddningen tamponger ifjol.
Jag tänkte mest på påståendet att man "kommit in i klimakteriet när man inte haft mens på ett år". Det hade varit extremt sent för henne i så fall, och för min mormor också för den delen som även hon hade både tydliga klimakteriebesvär och mens samtidigt.
Samma här. Det bästa jag haft.
Minipiller = blöda konstant. Uppehåll nån vecka eller för att fortsätta blöda i veckor.
P-stav funkar tills det närmar sig byte. Då blöder jag som en gris. Dessutom tar det ett tag innan det stabiliserar sig och slutar.
Spiral kommer inte i närheten av min kropp. Har sett alldeles för många som blivit riktigt dåliga av dom.
Jag har precis varit hos gyn för att kolla det där. Har spiral så ingen mens. Har massor av symtom på klimakteriet. Massor. Gyn gjorde vaginalt ul som visade på mycket ägg kvar och blodprov som visade normala östrogennivåer. Så inget klimakterie. Trots alla symtom (sömnsvårigheter, nattliga svettningar, humörsvängningar, ångest mm) som jag nu måste söka VC för att få hjälp med. VC som skickade mig till gyn... Jag känner mig uppgiven.Jag är en av dem som har "snäll" mens. Blöder väldigt lite, har inte mer ont än att Ipren hjälper osv. Jag ammade i nästan 2 år och det dröjde ytterligare någon månad innan mensen så sakteliga kom igång. Idealt typ. Men jag HATAR det. Framförallt för att min PMS har komplicerat alla mina relationer, fått mig att bete mig illa mot mina djur, kastar in mig i depression och sen känns det också djupt orättvist.
Jag använder preventivmedel för att fungera. En barnmorska jag träffade tyckte att jag skulle äta antidepp istället för det var ju så natuuurligt med mens. Men alltså fuck that. Det finns inget naturligt i mitt liv i övrigt, varför skulle jag vilja behålla det värsta?
Enda funderingen; Min nuvarande hormonspiral är drygt 1,5 år för gammal men gör fortfarande sitt jobb. Men hur vet jag när jag hamnar i klimakteriet? Fortsätter man med spiral då? Jag är 44 år men mamma, mormor och ffa mormors mor var fertila i hög ålder. Mormors mor ska ha passerat 50 när hon fick sitt sista, min mormor måste ha varit minst 45 när hon fick en "sladdis". Så jag antar att det dröjer lite, men hur vet man?
Nu är jag inte läkare men jag sökte vård akut och blev inlagd pga blödning a la vattenfall som aldrig stannade av. Mitt normalfall var att det lugnade sig efter ett par timmar eller så men inte den gången. Jag fick med mig recept för något dundermedel som jag skulle ta om jag hann få mens fler gånger innan livmodern plockades bort (pga riktigt eländiga blödningar). Märkligt att du inte fick något sådant utskrivet för det där ska man ju inte behöva leva med.Jag hatar att ha mens. Det är bara besvärligt, hålla koll på vart toaletter finns och vara orolig för läckage.
Jag blödde mycket innan jag fick barn, helt galet mycket. Fick rådet att ta tranexamsyra flera gånger per dygn, jag minns inte hur många det var men det var typ fem sex gånger per dygn. Fungerade inte alls. Blödde igenom kopp och binda på två timmar ungefär. Jävligt besvärligt när jag jobbade som lantbrevbärare...
Satte in hormonspiral och det blev ännu värre.
Efter barn har det blivit bättre. Men jag tycker det är konstigt att det inte fanns något att göra innan barn.
Jag fick bara höra att det är normaltNu är jag inte läkare men jag sökte vård akut och blev inlagd pga blödning a la vattenfall som aldrig stannade av. Mitt normalfall var att det lugnade sig efter ett par timmar eller så men inte den gången. Jag fick med mig recept för något dundermedel som jag skulle ta om jag hann få mens fler gånger innan livmodern plockades bort (pga riktigt eländiga blödningar). Märkligt att du inte fick något sådant utskrivet för det där ska man ju inte behöva leva med.
Det kan ju vara förklimakteriet. Det kan komma upp till 10 år innan klimakteriet.Jag har precis varit hos gyn för att kolla det där. Har spiral så ingen mens. Har massor av symtom på klimakteriet. Massor. Gyn gjorde vaginalt ul som visade på mycket ägg kvar och blodprov som visade normala östrogennivåer. Så inget klimakterie. Trots alla symtom (sömnsvårigheter, nattliga svettningar, humörsvängningar, ångest mm) som jag nu måste söka VC för att få hjälp med. VC som skickade mig till gyn... Jag känner mig uppgiven.
Jo men jag får ingen hjälp av gyn och vet inte om jag orkar slåss med vc igen.Det kan ju vara förklimakteriet. Det kan komma upp till 10 år innan klimakteriet.
Håller med. För mig var nog den perioden besvärligare än klimakteriet på många sätt!Det kan ju vara förklimakteriet. Det kan komma upp till 10 år innan klimakteriet.
Jag får erkänna att främsta, och ofta enda anledningen jag har haft preventivmedel (Nuvaring för min del) har varit för att slippa mensen, framförallt jobbiga menssmärtor. Jag har aldrig funderar på att det skälet inte skulle vara skäl nog? Just slippa jobbiga menssmärtor var anledningen att jag började med preventivmedel när jag var 22 och det var jag helt ärlig med med den gynekolog jag då träffade. Fick absolut ingen kommentar om det utan det var bara självklart, och så har det varit hela tiden.Det blir rätt mycket en fråga om hur mycket man har av antingen vilja att slippa eller behov att åtgärda besvär.
Alla former av åtgärder med tillhörande eventuella risker/biverkningar vägs ju mot det - både av individen själv och av vården. Och då blir så klart utfallet av den bedömningen olika för olika individer.
Det jag framför allt tycker är positivt är att man kan prata om just målet att slippa mensen som ett legitimt skäl för att få medel utskrivet.
Jag har aktivt förtigit frågan om huruvida jag hade behov av ett preventivmedel om graviditetsskydd när jag behövt förnya min spiral, bara för att uppnå min dolda avsikt att ha den primärt som åtgärd mot mensbesvären. Jättebra att inte behöva tänka så längre.
Va? Jag har ju bytt spiral hos barnmorska flera ggr. Alltid för att minska mens och därmed migrän. Har inte haft en partner på över 10 år.Flera har skrivit kring vad man anger för orsak till att man vill ha t.ex p-piller.
Barnmorskor har bara förskrivningsrätt på preventivmedel i födslokonteollerande syfte. De får alltså inte skriva ut preventivmedel i något annat syfte, då behöver man istället gå till läkare.
Vilket i så fall talar för det jag säger snarare än emot.Fast alltså evolutionen tar ingen hänsyn till om du dör av cancer när du är 40. Ur ett evolutionärt perspektiv är du fortfarande en vinnare om du hunnit producera några avkommor innan dess.
“By analysing bioarchaeological remains and using computer simulations, we were able to reach several important conclusions about Europe’s Neolithic fertility increase,” explains Stefanovic. “This includes our finding that the average Neolithic woman bore between 8 and 10 children.”
“Not only is this one of the earliest known indicators of an increase in fertility, it also implies that Neolithic females experienced more physiological stress than their Mesolithic female ancestors,” notes Stefanovic.