Men det här kändes ju lite olustigt

Mirre

Trådstartare
Just nu lägger jag mini och funderar över några barns märkliga beteende i lekparken idag. Var där med ett par kompisar och deras barn. Kom tre st när vi var där, den äldsta var väl i de yngre tonåren ungefär, något äldre kanske, vi kan kalla honom X. Våra barn stod i ett litet hus som finns där, X gick dit och stod verkligen och lutade sig in och kollade vad barnen gjorde. Men sade inte ett ljud, stod bara och tittade.

Barnen pös ut därifrån nästan direkt, då gick han fram till kompisens yngsta och stod och klappade honom på huvudet, sedan till min yngsta och försökte killa honom på ryggen. Jag röt ifrån direkt dock att han skulle låta bli honom. Kan ju tillägga att min mini och deras yngsta är 2 år bara båda två.
Sade till mini att komma till mig, men kom på sedan att jag kanske inte skulle sagt hans namn högt.

Våra barn höll sig vid oss sedan, men ingen av dem som kom dit släppte våra barn med blicken. Speciellt inte den äldsta, han gick verkligen och satte sig i närheten av barnen hela tiden.
Vi gick dock hem därifrån väldigt snabbt sedan.
 
Vad var olustigt, jag förstar inte riktigt?
Vi har tex tva grannar (bröder) som älskar barn och gärna leker och tar hand om dom, lite osäkra är dom förstas hur dom ska vara när dom inte känner barnet. Aldrig att jag skulle tänka ngt "misstänkt" om dom.

Tycker synd om alla killar som far misstänka blickar pa sig för att dom tycker barn.
 
Va? Jag hade eventuellt reagerat om det varit en full gammal gubbe/tant. Men andra barn? De kanske tyckte ni har jättegulliga barn och har kanske alltid önskat sig en egen lillebror?
 
Jag hade faktiskt också tyckt att det var obehagligt/olustigt. Den dag då jag skaffar barn vill inte jag att främlingar ska komma fram och klappa det på huvudet eller försöka ta på det på annat vis (klia på ryggen, magen etc.). Spelar ingen roll om det är en vuxen eller en tonåring. Hade det varit ett annat barn, alltså ett yngre sådant i kanske 5-7-årsåldern hade det varit en annan femma. Men en tonåring? Njah.. Det hade jag funnit högst suspekt.
TS, jag förstår din reaktion helt och hållet och hade agerat på samma sätt! Better safe than sorry.
 
Fast alltså, man kan ju välja hur man reagerar. Hade jag befunnit mig i TS situation hade jag med största sannolikhet gått fram och lekt med mitt barn och visat de äldre barnen att jag var i närheten utan att göra en så stor grej av det. Frågade min man och han skulle göra detsamma. Nog att jag inte har träffat särskilt många tonåringar som intresserar sig för små barn, men det känns ju lite väl att behandla de som potentiella barnmisshandlare bara för att de intresserar sig av små.

Att ryta åt någon för att han rör vid mitt barn och att sedan oroa sig för att jag har sagt mitt barns namn i närheten av personen? Det känns däremot som konstigt beteende för mig.
 
Mjah, jag hade nog inte oroat mig över det faktum att jag använt namnet, där har du en bra poäng! Däremot hade jag nog, med stor sannolikhet, precis som TS valt att ryta. Men å andra sidan ryter jag när folk rör mina saker.. så det krävs inte mycket för att framkalla en sådan reaktion hos mig. Mitt är mitt, ge fan i att pilla på det! Helt enkelt.
 
Verkade de 3 som kom vara kompisar/syskon?
Vad gjorde 2 andra barnen medans de äldre barnet var hos era små?
Tänkte att om det var syskon så kunde det äldsta barnet kanske vara ett handikappat barn (?)

När dottern gick på förskolan så lekte hon en del med en flicka som hade en handikappad bror (äldre, då var han ungefär i ålder som TS beskriver) som blev överförtjust när vi kom och hade lillebror med oss. Ville gärna klappa, pussa på kinderna & krama den lille.
Ungefär som de flesta blir när de ser en kattunge/valp/kanin etc.
 
Vad är olustigt med att unga grabbar gillar småbarn? Det har hänt flera gånger att tonårsgrabbar vill gulla med mina småttingar. En del vill bara prata gulligull med dem, medan andra gärna vill klappa dem eller leka med dem. Senast förra veckan kom det en 11-12-åring marscherande rakt fram till mig när jag höll min 8-månaders i famnen och började klappa och prata med henne.

Vissa märker man av är gränslösa och de beter sig kanske inte alltid helt socialt accepterat men då får man ju hjälpa dem på traven.
 
Tanken slog dig aldrig att killen kanske har en funktionsnedsättning som bidrog till agerandet? Personligen tycker jag att du överreagerar, det hade varit en helt annan grej om killen hade tagit era barn på könet eller gjort andra väldigt olämpliga närmanden, men klappa på huvudet och klia ryggen är väl inte något farligt? Varför frågade du bara inte X varför han gjorde som han gjorde istället för att agera utifrån antagandet att han var ett pervo?
 
Jag vill inte heller att någon rör mitt barn, eftersom han så tydligt visar att han inte tycker om att bli klappad och myst med.
Inte ens med sina föräldrar (för mycket som sin far -.-).
Jag accepterar lite överdrivet gulll och mys när det kommer till min storebror som har en grav utvecklingsstörning men jag pratar ändå om att X inte tycker om sådant och säger att han ska ta det lugnt osv.
Så jag hade med sagt ifrån, då jag vet att min son inte tycker om sådant och han har rätten att säga ifrån även om det är svårt med ord ännu.
 
Verkade de 3 som kom vara kompisar/syskon?
Vad gjorde 2 andra barnen medans de äldre barnet var hos era små?
Tänkte att om det var syskon så kunde det äldsta barnet kanske vara ett handikappat barn (?)

När dottern gick på förskolan så lekte hon en del med en flicka som hade en handikappad bror (äldre, då var han ungefär i ålder som TS beskriver) som blev överförtjust när vi kom och hade lillebror med oss. Ville gärna klappa, pussa på kinderna & krama den lille.
Ungefär som de flesta blir när de ser en kattunge/valp/kanin etc.
Vid vår sommarstuga bor en flicka som ser helt normal ut men som har någon form av utvecklingsstörning efter syrebrist vid förlossningen. Hon leker hur bra som helst med min 2 åring och hon vill gärna gosa och klappa på min yngsta, 5 månader...
Skulle också fundera i de banorna som en del andra i tråden, att det kanske rör sig om någon med utvecklingsstörning?
I annat fall hade jag nog, som någon annan skrev, satt mig och lekt med mitt barn så att man hela tiden är nära och kan se vad som händer...
 
Fast alltså, man kan ju välja hur man reagerar. Hade jag befunnit mig i TS situation hade jag med största sannolikhet gått fram och lekt med mitt barn och visat de äldre barnen att jag var i närheten utan att göra en så stor grej av det.

Det här låter bättre än att "ryta i" över huvudet på ett par tvååringar som inte förstått annat än att en främmande person närmat sig dem. När mamma/tant ryter i skapar ju det olust i dem, de förstår inte varför.
 
Jag vill inte heller att någon rör mitt barn, eftersom han så tydligt visar att han inte tycker om att bli klappad och myst med.
Inte ens med sina föräldrar (för mycket som sin far -.-).
.

Fast där ser jag en skillnad. Jag säger ocksa ifran om ngn gör ngt mitt barn som jag märker att barnet inte gillar men da spelar det ingen roll om "ngn" är ett litet barn, större barn, ungdom eller vuxen.
 
Jag tycker att du lät din fantasi fara iväg alldeles för långt. De kanske brukar använda det lilla huset att tjuvröka i och bara väntade på att ni skulle gå? Allt tyder ju på att de inte alls ville något illa mot småttingarna. Tror du verkligen att några barn som på allvar var ute efter att skada mindre barn skulle göra det med dig ståendes bredvid?

Det blir särskilt sorgligt kan jag tycka när man fräser åt killar som visar mjuka och omtänksamma sidor.
 
Så ni menar att det är OK att vilt främmande människor kommer fram och klappar och kliar små barn de inte känner? Utan att ens försöka få kontakt genom att prata med dem?
 
Så ni menar att det är OK att vilt främmande människor kommer fram och klappar och kliar små barn de inte känner? Utan att ens försöka få kontakt genom att prata med dem?

Så länge jag är med och barnen inte tycker det är obehagligt förstår jag inte varför jag ska hålla mina barn undan andra barn.

Hade det varit en vuxen person som gjort detsamma hade jag presenterat mig och frågat om vilket barn hen är där med.
 
Ok & Ok, det kanske inte är helt hundra önskvärt nej, men man behöver nödvändigtvis inte fara ut som en bandhund om det bara gäller en klapp på huvudet. (hade personen försökt skada barnet hade det nog varit mer ok)
Man kan be personen låta bli/hålla lite avstånd.
Kolla av läget lite, skulle det nu vara en funktionsnedsatt person så är det inte ens säkert att denne/a vet om att det blivit fel, då finns det säkert andra sätt att få fram sin synpunkt.
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 437
Relationer Det gäller min bror. Varning för rörigt iinlägg Vi i familjen misstänker att han börjat droga eller har något annat "fuffens" för sig...
2 3
Svar
42
· Visningar
6 692
Senast: lil-sis
·
Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 035
Senast: alazzi
·
Hästhantering Hej, Jag köpte min första egna häst hösten 2019. Honom köpte jag eftersom han skulle vara/verkade vara så lugn och snäll i hanteringen...
2
Svar
21
· Visningar
5 267
Senast: Happimess
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden V
  • Promenadskor vinter
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp