A
AnonymousLover
De som har följt mig några år här vet hur mycket skit jag har haft och att jag fortfarande går igenom en hel del.
Hur som så ska jag ju nu då flytta ihop med min älskling om ett par månader.
Allt har funkat helt jättebra med hans ex fram till... nu.
Pja. Förutom en gång när han tänkte ta med sig barnen och åka hit och träffa mig och mina barn, för det gick hon inte med på. Nu klagar hon på att barnen ska flytta ihop med folk de inte känner, så hon vill inte ha vecka/vecka som de har haft i 5 år. Hon tycker att pappan ska ha barnen bara vartannat veckoslut. Eftersom han är väldigt engagerad i sina barn och mån om att ha dem hos sig så är det förstås mindre skoj.
Kul när argumenten liksom krockar också. Min situation har inte medgett att jag har åkt iväg så mycket med barnen (har suttit fast 100 mil från älsklingen med en massa djur, gård och jobb och väldigt skralt med pengar), och när han ville komma hit med barnen och hälsa på ,så gick hon som sagt inte med på det...
Och nu plötsligt är argumentet emot vecka/vecka att vi inte har umgåtts och barnen inte känner varandra. Ehrrrmmm.
Själv är jag på gränsen till burnout och har stora problem med mitt eget ex + hans släkt och har stora skälvan över att vi ska få en massa problem med den här människan nu också.
Fasen också. Varför skulle hon också börja bråka nu då?
Skitjobbigt är det att allt går bra så länge inte det har med mig att göra. När nåt har med mig att göra skiter det sig totalt... Och tonen hon använder mot min blivande sambo är . Tur att det inte är jag som behöver höra det, för jag blir jätteledsen och upprörd över det.
Alltså varken jag eller sambo-to-be tycker att vecka/vecka systemet ska ändra. Särskilt inte som sambo-to-be bara flyttar några hundra meter och barnen alltså utan problem kan fortsätta i samma dagis o skola och avståndet till mamman verkligen inte ändrar mycket.
Jag undrar bara liksom WHAT???
Hur som så ska jag ju nu då flytta ihop med min älskling om ett par månader.
Allt har funkat helt jättebra med hans ex fram till... nu.
Pja. Förutom en gång när han tänkte ta med sig barnen och åka hit och träffa mig och mina barn, för det gick hon inte med på. Nu klagar hon på att barnen ska flytta ihop med folk de inte känner, så hon vill inte ha vecka/vecka som de har haft i 5 år. Hon tycker att pappan ska ha barnen bara vartannat veckoslut.
Eftersom han är väldigt engagerad i sina barn och mån om att ha dem hos sig så är det förstås mindre skoj. Kul när argumenten liksom krockar också. Min situation har inte medgett att jag har åkt iväg så mycket med barnen (har suttit fast 100 mil från älsklingen med en massa djur, gård och jobb och väldigt skralt med pengar), och när han ville komma hit med barnen och hälsa på ,så gick hon som sagt inte med på det...
Och nu plötsligt är argumentet emot vecka/vecka att vi inte har umgåtts och barnen inte känner varandra. Ehrrrmmm.
Själv är jag på gränsen till burnout och har stora problem med mitt eget ex + hans släkt och har stora skälvan över att vi ska få en massa problem med den här människan nu också.
Fasen också. Varför skulle hon också börja bråka nu då?
Skitjobbigt är det att allt går bra så länge inte det har med mig att göra. När nåt har med mig att göra skiter det sig totalt... Och tonen hon använder mot min blivande sambo är
. Tur att det inte är jag som behöver höra det, för jag blir jätteledsen och upprörd över det.Alltså varken jag eller sambo-to-be tycker att vecka/vecka systemet ska ändra. Särskilt inte som sambo-to-be bara flyttar några hundra meter och barnen alltså utan problem kan fortsätta i samma dagis o skola och avståndet till mamman verkligen inte ändrar mycket.
Jag undrar bara liksom WHAT???
