QueenLilith
Trådstartare
nej? det har väl inget med saken att göra.Du tjatar om att du hade sån dyr häst....
Så min 17-29-åriga häst som jag köpte för vartenda öre av min skatteåterbäring det året, jag blev halvt sjukpensionär för 12000 kronor 2001, var inte lika värdefull för att hon inte var lika användbar... Hon hade fin stam, fått flera föl, var premierad och jag skulle ha henne som promenadhäst... Men den instruktionsboken hade inte hon läst. Hon hade gått gall hos sin förra ägare i ett par år och därför såldes hon för hon stal de andra hästarna/ponniernas föl. Problemet var att det trillade ut en fölunge sommaren därpå och sedan fick jag i stort sett skicka min 18-åriga dam på tllridning, då hon var sjövild att rida igång. Och sedan red vi regelbundet på ridskola-lektion samt för privat dressyrtränare regelbundet i 7 år.... och jag hade skötare/medryttare som fick hoppa och dressera för tränare, på egen bekostnad (utan krav om betalning till mig, vilket gjorde att de kom när det var vackert väder och min häst inte vilade, förutom en kompis som, som sagt ibland överaskade oss med extra strö och foder ) Tills dess att min kropp började säga ifrån. Då blev vi skogsmullar på allvar.
En häst är väl ändå alltid en häst, skulle jag inte vara mer rädd om min häst för 12000 än du om din häst för 200.000? Utan då är det inte så viktigt med vettig betalande medryttare om man har häst för 12 k, det förtjänar bara hästar över 200 k?
Jag var ju också tvungen att köpa utrustning till min häst, köpa foder, betala stall, transport, bensin, strö, veterinär, hovslagare... Det var inte billigare för mig som hade häst för 12000 än för den som hade häst för 500000