Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

[Galapago]

Andra barnet kommer om ett halvår, blivande storebror kommer då att just ha fyllt 2 år. Han är väldigt mammig, och jag låter honom vara det. Han måste tex. "låna" min hand vid nattningen och ha den som kudde tills han somnat, och så vaknar han fortfarande varje natt och äter välling.

Otaliga är de som har åsikter om detta, och påtalar att han MÅSTE sluta med nattvälling och börja somna själv på kvällen. Jag försökte en kväll att bara ligga brevid utan att låna ut handen och det blev ramaskri.
Nu vet jag att allt går att genomföra bara man tar lite skrik, MEN JAG VILL INTE! Det känns SÅÅÅ fel!

Så nu till er med ca 2 år mellan barnen: måste man bli hård mot sin första och "avvänja" honom, eller löser det sig ändå?
Och om nu någon tycker att man kan fortsätta att låta det större barnet vara mammigt, har ni konkreta tips om hur man ska få till vardagen med läggning osv. när bebisen kommit?

Tacksam för tips och råd!!

 

[Cilla]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Vad är det som känns fel? Att du visar ditt barn ett annat sätt att göra saker på? Du sviker inte ditt barn genom att inte hålla handen eller nattmata. Och ramaskrik blir det att han protesterar mot att han inte alltid får som han alltid fått.
Vill. Du hålla handen varje kväll även när liten kommer, fortsätt som du gör nu, till du inte, visa honom ett annat sätt.

Det är helt upp till dig...

Jag får nummer två när Matilda är 1år 9mån och hon fick nyligen sluta att somna i knä på kvällen, ja vill inte ha det som ett måste när liten kommer.
Nattmata skulle aldrig komma på fråga i det här huset.

Hur som helst så måste din son lära sig att han inte har dig 100 procent hela tiden, så måste varför inte börja vänja honom vid andra rutiner redan nu? Så kanske det inte blir så intensivt när liten kommer?

 

[Cilla]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Skriver på tele, det är därför det per lite konstigt ut ni en del ord kommer med som egentligen inte skulle va med...

 

[jerseyko]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Klokt är ju att börja redan nu, för håller du på att amma kanske du inte kan blanda nattvälling eller se till att sonen somnar om på din hand?

Jag har 2 år mellan mina barn och jag hade aldrig orkat om inte storebror sov ordentligt på nätterna, utan nattmat, och fixade mkt på egen hand.
Tycker inte det handlar om att vara hård, utan det är så det är när man inte är någon bebis.

 

[kpist]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Nej det är klart du inte måste. Jag tycker snarare tvärtom att det är viktigt att bibehålla närheten till det första barnet.
Skulle du tvinga barnet sluta äta på natten och somna utan dig ifall du inte var gravid? Barnet blir ju inte magiskt större för att det får ett småsyskon!
Funkar det för er så finns det väl ingen anledning att ändra det enbart utifrån vad andra tycker, det vore bara konstigt.

Jag har 21 månader mellan mina barn. Det enda jag ändrade på var att jag slutade nattamma för att jag behövde sova under graviditeten.
Jag har ammat bebisen medans jag nattat/nattat om storebror utan problem. Hade det blivit problem hade vi löst det då, ingen mening med att hålla på och trixa i förtid.

Jag spenderade så mycket tid som möjligt med storebror när lillasyster inte krävde mig. Det är en tillräckligt stor förändring ändå att få ett syskon utan att man ska behöva bli av med sin mamma också.

 

[Bollen]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Jag har 2 år och 4 månader mellan mina barn.
Stora barnet var van vid att både mamma och pappa var med vitt nattning, vi låg alla i sängen och läste. När lillasyster föddes fortsatte vi på samma sätt, fast inne i vårat sovrum. Men storasyster valde själv att hon och pappa skulle gå in till hennes rum och läsa.
Så har det fortsatt, så i vissa fall löser det sig självt, eller så hittar man en lösning som passar alla.

Vad är det som säger att det inte kommer att fungera att ni håller handen för att sonen ska somna? Nattvällingen är ni väl två som kan sköta?

 

[Sar]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Anledningen till att man gärna vill att barn slutar nattäta är väl mkt p.g.a. tänderna. Kan man försöka skjuta tillbaka nattflaskan till att han tar den just när han ska somna (och därmed inte behöver din hand som huvudkudde) och sedan fyller du vatten i flaskan som han kan ta om han vaknar på natten.
När det fungerar så jobbar man istället på att han ska ha druckit nattvällingen just före tandborstningen (vill han sedan ha med sig flaskan fylld med vatten är det väl ingen kris) och vips är problemet löst.

För mig känns det långt viktigare att komma ifrån att du behöver ha handen under huvudet på barnet för att han ska somna (kan det fungera med snutte?) än nattmaten. Våra åt flaska själv i sängen om de vaknade (la i den när vi gick och la oss) under en period (är säkert inte sådär suberduper bakteriemässigt). De var helt enkelt hungriga! Efter en period så kunde de sedan sova en hel "vuxennatt" utan mat och då tog vi bort vällingen och hade en vattenflaska som krisberedskap.

Nu har det fungerat för oss att bara lägga barnen, pussa upp dem och sedan gå därifrån men ska man "natta" barnen så är det vettigt att göra det på ett sådant sätt att det fungerar även när man har ett barn vid bröstet. Kanske din partner ska börja ta nattningarna om denne inte redan gör det för att få en mjuk övergång.

Andra barnet kommer om ett halvår, blivande storebror kommer då att just ha fyllt 2 år. Han är väldigt mammig, och jag låter honom vara det. Han måste tex. "låna" min hand vid nattningen och ha den som kudde tills han somnat, och så vaknar han fortfarande varje natt och äter välling.

Otaliga är de som har åsikter om detta, och påtalar att han MÅSTE sluta med nattvälling och börja somna själv på kvällen. Jag försökte en kväll att bara ligga brevid utan att låna ut handen och det blev ramaskri.
Nu vet jag att allt går att genomföra bara man tar lite skrik, MEN JAG VILL INTE! Det känns SÅÅÅ fel!

Så nu till er med ca 2 år mellan barnen: måste man bli hård mot sin första och "avvänja" honom, eller löser det sig ändå?
Och om nu någon tycker att man kan fortsätta att låta det större barnet vara mammigt, har ni konkreta tips om hur man ska få till vardagen med läggning osv. när bebisen kommit?

Tacksam för tips och råd!!

 

[lingonben]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Jag har två år mellan mina kottar och ettan har alltid haft svårt att somna och vaknat mycket under nätterna. Sov väl knappast hela nätter nån gång innan 2-2.5-årsåldern.Min inställning är att nej, man måste inte vara hård. Din etta är fortfarande liten, det hinner hända massor på ett halvår! Nattmaten kan man visserligen fasa ur för tändernas skull. Och det går alldeles utmärkt att natta storasyskonet medan man ammar lillasyskonet, tro mig

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Saga är 3 år. Har visserligen inga syskon och inga är planerade heller.
Men hon håller mig i handen och gosar med den när hon somnar.
Jag tycker också det är mysigt.

Det finns barn som äter välling långt upp i åldern (Saga slutade m. välling för dryga året sedan för att hon inte "lillar lalling".

Jag tror att allt handlar om att göra vad som är bäst för barnet, att få ett syskon kan vara en stor omställning, och att då bryta alla smågrejer som den stora har kan vara orättvist. Att istället försöka kombinera deras läggningar är ju ett bra alternativ, att göra det stora barnet delaktigt.

 

[Calazirya]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Nej om det känns fel för dig så behöver du inte.

Att göra stora omställningar för första barnet ( som man kanske inte hade gjort om inte 2:an var på väg ) för att underlätta när varken man själv eller barn nr 1 känns redo låter fel i mina öron.

Ramaskri och gråt kan komma av att barn inte är redo också, alla protester är inte trots och reaktion för att barnet bara inte får som de vill.

 

[Lilo Wonder]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Vi har en tjej som är 23 månader och en som är fem månader. Vi har "alltid" vetat att vi ville ha dem tätt och därför har vi varit noggranna med att ha kvällsrutin som går ut på att man somnar själv. Detta beror på att vi på grund av husbygge väldigt sällan är två vid läggdags. För mig har det varit mycket värt att "veta" en tid när tjejerna gått o lagt sig för att kunna åka till stallet eller göra nåt annat litet som är barnfritt. I övrigt har vi varit jättenoggranna med att aldrig avvisa storasyster på grund av lillasyster. Det har varit många kvällar då jag suttit i soffan med båda barnen hos mig och fått strunta helt i alla "måsten" i form av tvätt och matlagning. Måste man låta någon vänta har det känts svårt ibland att veta vem man ska prioritera men generellt så har tvåan fått vänta mycket mer än vad ettan fick. Kanske vet ni med säkerhet att ni alltid kommer att vara två vid läggdags och då har ni ju ingen anledning alls att ändra på nånting. Jag tror att det är så att man får trygga barn av att uppfylla deras behov, vill de ha närhet så är det nog det de behöver...

Kram & Lycka till!

 

[Anastacia]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Varför matar du fortfarande på nätterna???
Se istället till att han är mätt när han lägger sig, själv fick vi ge en vuxenportion gröt plus en vällingflaska varje kväll innan äldsta barnet kunde sova hela natten.
Det är inte bra för tänderna, eller sömnen, att äta på nätterna.

Om du vill att han ska somna på din hand, ja då är det väl ok om ni vill ha det som eran grej.
Jag tycker inte att jag behövde bli hårdare på den stora när jag fick tvåan, jag var ännu mer noggrann med att ettan fick sin mammatid varje dag när tvåan sov osv. Nu har jag visserligen mycket längre mellan mina men jag tror inte att jag skulle gjort annorlunda om det vore tätare.
Däremot tror jag, så som min sköterska på bvc sa till mig, att man gör barnet en stor tjänst om man lär den att somna själv. Min äldsta har alltid varit "mammig" även nu i skolåldern (på ett positivt sätt dock ) men har sedan ganska liten ålder somnat själv i sin egen säng och det är väldigt skönt när man har två måste jag säga. Den tiden när bägge barnen sover i sin egen säng är härligt, dessutom hinner man med en godnattsaga eller annat till ettan när tvåan söver sig själv.

 

[Freyja_bus]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

kl

Jag har 19 månader mellan mina tjejer, My som är äldst fyllde två år i torsdags. Vi sover allihop i våran säng, och just det är egentligen inga problem. My sover för det mesta jättebra, men kan inte somna själv, och om hon vaknar på natten behöver hon närhet för att somna om igen. Lilla Maja vill helst ligga och suga på bröstet hela natten (tar inte napp) och jag ska väl inte sticka under stolen med att det ibland blir riktiga kaosnätter eftersom min man jobbar en hel del nätter. Här om natten var jag vaken mellan 03-07 då tjejerna vaknade om vartannat hela tiden... inte jätteskoj att gå upp kl halv nio sen!

Läggningen av My är egentligen det jag har tyckt varit svårast att få till. Visst går det att amma den lilla och lägga den stora samtidigt, men om den lilla inte vill äta och hellre leka, så kan det bli lite trixigt!

Jag upplever inte att vi har ändrat vårat sätt mot My sen Maja kom. Det är klart att jag inte alltid har kunnat ge henne uppmärksamhet till fullo när jag ammat Maja eller om Maja varit väldigt ledsen och jag har behövt fokusera på henne en liten stund, och även om just sådana situationer inte skulle funnits om lilla Maja inte fanns, så hade det säkert funnits situationer där jag inte kunnat ägna mig helt åt My ändå (jösses, förstod ni det där?!).

Jag ammar Maja medan jag leker med My. Jag har Maja på magen och bär My på höften om My också vill bli buren. Jag ammar Maja i soffan och gosar med My samtidigt. Maja ligger och leker på golvet medan jag gosar med My och tittar på "kvällsfilmen". Jag ammar Maja, steker pannkakor och håller koll på My som står på en stol och hjälper mig med pannkakorna på samma gång... osv. Man blir bra på att fixa det mesta faktiskt!

Maja sov sig igenom dagarna de första två månaderna, så jag tror inte att omställningen blev så tuff för My, eftersom jag kunde vara med henne nästan precis som vanligt. Nu när Maja blivit lite större tycker My att det börjar bli roligt med henne, och jag tror faktiskt inte att hon minns hur det var att vara ensambarn. Jag kan tillägga att My har varit väldigt mammig i perioder och är hur envis som helst när det gäller att få som hon vill, men ändå går det väldigt mycket lättare än vad jag hade trott att ha två barn så tätt!

 

[Diplomaten]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Nej om det känns fel för dig så behöver du inte.

Att göra stora omställningar för första barnet ( som man kanske inte hade gjort om inte 2:an var på väg ) för att underlätta när varken man själv eller barn nr 1 känns redo låter fel i mina öron.

Ramaskri och gråt kan komma av att barn inte är redo också, alla protester är inte trots och reaktion för att barnet bara inte får som de vill.

​

 

[cirkus]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

En nattar lilleman och den andra tar hand om bebben.

 

[MaRomer]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Vår son är också ett "handbarn". Men det har blivit mycket bättre. Men får han chansen sp ska han gosa och hålla handen heeela tiden. Jag vill inte ha det så då det kommer bli fruktansvärt jobbigt när sambon inte är hemma vid nattning. (Han reser i jobbet). sonen kan även vara så mitt på dagen när han blir trött och då blir det inte roligt om bebis också är det.

På mindre än 1 månad somnar han nu själv i sin säng men sin nalle. För han har faktiskt valt ut en av sina nallar och gosar med den. Visst blev det skrik och tjaft den första veckan men nu är det så mycket lättare! Han vaknar fortfarande en del nätter. Men då går vi bara och lägger honom i sängen igen. Och så somnar han om. En stor omställning vi gjorde var att han fick en ny säng. Som han kan kliva ut själv. Dvs spjälsängen byttes bort. Det gjorde STOR skillnad för våran kille!

Vi gosar, läser saga eller tittar på tv varje kväll innan läggning. Så han hinner varva ner. Och är han inte trött så får han vara uppe lite längre då läggningarna går superenkelt om han är tröttare. Ett tips är att låta dem bada precis innan läggning då brukar de bli lite extra trötta

Vi kommer ha exakt 2 år mellan barnen. Och har gjort förändringarna långsamt. Och har inte behövt lyssna på mycket skrik.

 

[turbofling]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Ett tips är att låta dem bada precis innan läggning då brukar de bli lite extra trötta

QUOTE]

eller så blir det tvärtom, Emilia går inte att bada på kvällen då blir hon superpigg och somnar aldrig.

 

[MaRomer]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

Ett tips är att låta dem bada precis innan läggning då brukar de bli lite extra trötta

QUOTE]

eller så blir det tvärtom, Emilia går inte att bada på kvällen då blir hon superpigg och somnar aldrig.

Oj! Ja John blir alltid sömnig efter bad. Så olika det van vara!

 

[lingonben]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

eller så blir det tvärtom, Emilia går inte att bada på kvällen då blir hon superpigg och somnar aldrig.

Haha, sån är min etta med! När han skulle sluta sova på dagtid var ett bad vid halvfem-femtiden bästa sättet att få upp energin till max. Då höll han sig glad och pigg som en liten duracellkanin ända till läggdags.

 

[tinissen]

Sv: Måste man bli "hård" mot sörsta barnet för att det kommer ett syskon???

elias får oxå en kick av att bada precis om det skulle ladda batterierna..

ang att vara hårdare mot ettan, vi har inte gjort ngr större förändringar sen vi fick nr 2, det är 15 nånader mellan dem. men å andra sidan har vi aldrig haft ngn vana med hålla hand, nattmatning eller somna i knä så vi har inte behövt fundera.