Nu går det inte längre.

[SpanskaLoppan]

Dumpa, dumpa, dumpa, dumpa.

 

[Petruska]

Jag är så djupsinnig ibland.

 

[Senap]

Dumpa, dumpa, dumpa, dumpa.

Jag håller på. Planerar. Vill inte ha barnet hemma när jag släpper bomben så att säga. Risken att han panikar och tar barnet och sticker hipp som happ är rätt stor. Det lär inte bli vackert i vilket fall...
Ska be en kompis vänta utanför huset ifall han tappar skallen helt så att hon kan ringa polis vid behov. Inte för att jag tror att han skulle skada mig allvarligt men jag litar inte helt på det. Jag trodde ju aldrig att han skulle knuffa mig heller, speciellt inte i ett försök att hindra mig från att gå in till barnet som skrek i sovrummet.
Efter planering kommer genomförande. Jag vill fortfarande kräkas vid tanken på att faktiskt göra det. Det är enklare och tryggare att sitta och ånga av ilska på sängkanten känns det som...
I huvudet(eller är det hjärtat?)snurrar mest minnen av hur kärleksfull och omtänksam han kan vara. Minnen av allt det fina vi ändå haft, tankar på allt det fina vi skulle haft om han bara kunde bete sig som folk. Jag kräver inte massa romantik, bara respekt och normal hövlighet. Men inte ens det... det konstiga är att han är på väg att få allt det han velat ha i flera år. Men att det håller på att lösa sig beror till stor del på hans långvariga och stabila förhållande. När det visar sig vara bullshit kommer han förlora så mkt. Och ändå...

 

[Petruska]

Den där funktionen i hjärnan som gör att man som du nu tänker på det bra när man fattar att det är SKIT, är verkligen en nackdel i livet.

Jag är glad att läsa att du planerar för att dra.

 

[Senap]

Jag förstår inte ens poängen med den funktionen. Den går ju rakt emot vad överlevnadsinstinkten bör säga? Det är bara massa positivt som dyker upp i minnet. Och tankar på allt vi förlorar och hur tungt det kommer bli att sitta ensam i livet. Förutom barnet då. Älskade älskade unge som är värd allt

 

[Petruska]

Jag förstår inte ens poängen med den funktionen. Den går ju rakt emot vad överlevnadsinstinkten bör säga? Det är bara massa positivt som dyker upp i minnet. Och tankar på allt vi förlorar och hur tungt det kommer bli att sitta ensam i livet. Förutom barnet då. Älskade älskade unge som är värd allt

Nej, det var så jag menade. Varför finns den?

Evolutionen borde väl snarare tala för att du dumpar honom och blir jättekär i någon annan och får massor av barn med honom, i så fall? (Detta menar jag inte som ett råd till dig eller så.)

 

[Senap]

Nej, det var så jag menade. Varför finns den?

Evolutionen borde väl snarare tala för att du dumpar honom och blir jättekär i någon annan och får massor av barn med honom, i så fall? (Detta menar jag inte som ett råd till dig eller så.)

Jag kan inte ens tänka mig att bli kär igen. Jag är ju redan kär. Hur konstigt det än är så älskar jag honom. Någon annan? Aldrig. Kan inte föreställa mig det ens. Just nu känns det som om någon dött. Vår gemensamma framtid. Alla drömmar och planer. Jag bara gråter och gråter och hjärtat går i tusen bitar så det gör fysiskt ont.

 

[Magiana]

Jag kan inte ens tänka mig att bli kär igen. Jag är ju redan kär. Hur konstigt det än är så älskar jag honom. Någon annan? Aldrig. Kan inte föreställa mig det ens. Just nu känns det som om någon dött. Vår gemensamma framtid. Alla drömmar och planer. Jag bara gråter och gråter och hjärtat går i tusen bitar så det gör fysiskt ont.

Vid min senaste separation grät jag nästan konstant i två veckor (återstoden av den semestern), när beslutet väl var taget. Jag kunde även vakna mitt i natten och totalt vrålgrina en timme i sträck tills jag inte orkade längre. Men livet går faktiskt vidare. Det är en sorgeprocess att komma över att saker inte blev som det var tänkt. Det tar den tid det tar.

 

[Kilauea]

Jag vågar inte avslöja vart jag bor då det blir alltför lätt att lista ut vem jag är. Men ja det finns bukefalister här och jag vet på ett ungefär vilka. De kan ju dock inte göra så mycket... Bara jag kan och jag vet inte hur jag ska våga.

Det kan finnas där som extra stöd. Om din kompis tex inte skulle förstå, så kan en bukefalist finnas där utanför och hjälps dig. Hjälpa dig flytta saker, ordna boende. Vara ett stöd, helt enkelt.

Jag hejar på dig och skickar en massa pepp och styrkekramar .

 

[TinyWiny]

Jag kan inte ens tänka mig att bli kär igen. Jag är ju redan kär. Hur konstigt det än är så älskar jag honom. Någon annan? Aldrig. Kan inte föreställa mig det ens. Just nu känns det som om någon dött. Vår gemensamma framtid. Alla drömmar och planer. Jag bara gråter och gråter och hjärtat går i tusen bitar så det gör fysiskt ont.

Kan det hjälpa dig att tänka att den du älskar inte finns på riktigt? Att du älskar den bild du har av honom. Den du vill, hoppas och önskar att han skulle vara men inte är. Att den du älskar faktiskt inte finns.

Att du inte kan tänka dig någon annan just nu tycker jag inte är så konstigt. I den situationen du är nu är det tillräckligt kaos ändå. Endel drömmer om någon annan som tröst medans det är helt otänkbart för andra att ens tänka tanken.

Det är någon som har dött. Den du trodde, hoppades och önskade att han skulle vara finns ju inte och eftersom han inte finns så blir det en sorg som om han hade dött för den du trodde han var är den du nu sörjer. Din bild av honom var ju verklighet för dig. Kvar står han som inte alls är den du vill ha eller kan leva med och han är dessutom elak. Det blir så dubbelt att se någon som för första gången och inse att han inte är den man trodde. Inte nog med sorgen. Man känner sig så sviken och bedragen när någon visar sig vara någon helt annan.

Du kommer repa dig. Du kommer komma ut på andra sidan sorgen och du kommer kunna vara glad igen även om det inte känns så just nu.

Kramar i mängder.

 

[hoppsann]

Jag håller på. Planerar. Vill inte ha barnet hemma när jag släpper bomben så att säga. Risken att han panikar och tar barnet och sticker hipp som happ är rätt stor. Det lär inte bli vackert i vilket fall...
Ska be en kompis vänta utanför huset ifall han tappar skallen helt så att hon kan ringa polis vid behov. Inte för att jag tror att han skulle skada mig allvarligt men jag litar inte helt på det. Jag trodde ju aldrig att han skulle knuffa mig heller, speciellt inte i ett försök att hindra mig från att gå in till barnet som skrek i sovrummet.
Efter planering kommer genomförande. Jag vill fortfarande kräkas vid tanken på att faktiskt göra det. Det är enklare och tryggare att sitta och ånga av ilska på sängkanten känns det som...
I huvudet(eller är det hjärtat?)snurrar mest minnen av hur kärleksfull och omtänksam han kan vara. Minnen av allt det fina vi ändå haft, tankar på allt det fina vi skulle haft om han bara kunde bete sig som folk. Jag kräver inte massa romantik, bara respekt och normal hövlighet. Men inte ens det... det konstiga är att han är på väg att få allt det han velat ha i flera år. Men att det håller på att lösa sig beror till stor del på hans långvariga och stabila förhållande. När det visar sig vara bullshit kommer han förlora så mkt. Och ändå...

Du gör rätt i att ha en plan och agera. Och du vet när det är dags, det ser du på ditt barn.
Många har stannat för barnens skull, plötsligt inser man att man måste lämna för barnens skull.
Var stolt över dig själv, att ditt intellekt fortsatte att skicka felkoder till dig!

Låt ditt barn ha umgänge med pappan. Är det bra för barnet, vill barnet som regel vara där.
Är det inte bra, vill barnet inte vara där och visar det.
Barnet behöver alltid båda sina föräldrar under sin uppväxt, även om en är en skithög mot den andre. Förutsatt att denne inte skadar barnet förstås. Och spontant gissar jag att det kommer att handla om max varannan helg (när barnet är större), utifrån hans aktivitet med barnet hittills? Blir han superengagerad i barnet är det ju bara ett stort plus.

Sörj inte över det som inte blev. Gläds åt det fina som kommer, för det gör det.
Kramar i stora lass!

 

[Korven]

Jag förstår inte ens poängen med den funktionen. Den går ju rakt emot vad överlevnadsinstinkten bör säga?

Det är väl kvar från den tiden då man var rädd att man skulle få sitta ensam i grottan och vänta på vilddjuren.

 

[Senap]

Än har jag inte kunnat sätta några planer i verket. Men har pratat med dom jag behöver och förhoppningsvis kan vi hitta en dag/kväll i slutet av nästa vecka när både barnvakt och den som är med mig kan vara lediga samtidigt.
Jag växlar mellan att se fram emot att få vara själv, att känna att jag aldrig kommer klara mig och att falla tillbaka i att jag ska stanna för att barnet ska slippa vara ensam med pappa. Måste in på hemsidan det länkades till tidigare i tråden varje dag för att bekräfta för mig själv att det faktiskt är fel och inte kommer gå över.
Känner mig faktiskt inte så hemskt sviken eller bortvald som jag trodde. Det har jag väl vetat så länge att det är processat redan. Men stackars barn...

 

[Senap]

Förresten, någon som vet om man får byta lås i en bostadsrätt "hur som helst"? Jag vill gärna ha låsen bytta så fort som möjligt då jag är orolig att han dyker upp och hämtar barnet mitt i natten eller nån annan konstig tid. Litar inte på att han inte gjort kopior av nycklarna i hemlighet.
Har en vän som bor långt ute på landet där jag får bo hur länge jag vill men vill ju förstås hem till mitt eget hem...

 

[Monstrea]

Förresten, någon som vet om man får byta lås i en bostadsrätt "hur som helst"? Jag vill gärna ha låsen bytta så fort som möjligt då jag är orolig att han dyker upp och hämtar barnet mitt i natten eller nån annan konstig tid. Litar inte på att han inte gjort kopior av nycklarna i hemlighet.
Har en vän som bor långt ute på landet där jag får bo hur länge jag vill men vill ju förstås hem till mitt eget hem...

Är han skriven i lgh? Isf nej, du får inte bara kasta ut honom. Han har rätt till uppsägningstid hur sjukt det är låter.

 

[Senap]

Är han skriven i lgh? Isf nej, du får inte bara kasta ut honom. Han har rätt till uppsägningstid hur sjukt det är låter.

Tack för svar! Då blir det bo borta länge då... man har väl rätt till 3 månader i uppsägningstid? Jag tror iofs inte att han vill vara kvar men barnet vill han garanterat inte att jag ska ha...

 

[Hyacinth]

Tack för svar! Då blir det bo borta länge då... man har väl rätt till 3 månader i uppsägningstid? Jag tror iofs inte att han vill vara kvar men barnet vill han garanterat inte att jag ska ha...

Kom ihåg att man kan ha någon med sig när man gör slut. Du kan ha en kompis där eller väntande runt hörnet.
Att han har RÄTT till 3 månader låter ju skumt, det är en relation, ingen hyresgäst. Det skulle jag trippelkolla om jag var du.
Jag skulle lätt byta lås fort som f-n, man kan ju tappa nyckeln...

 

[Monstrea]

Kom ihåg att man kan ha någon med sig när man gör slut. Du kan ha en kompis där eller väntande runt hörnet.
Att han har RÄTT till 3 månader låter ju skumt, det är en relation, ingen hyresgäst. Det skulle jag trippelkolla om jag var du.
Jag skulle lätt byta lås fort som f-n, man kan ju tappa nyckeln...

http://lawline.se/answers/tre-manaders-uppsagningstid-for-sambor

 

[Korven]

Kom ihåg att man kan ha någon med sig när man gör slut. Du kan ha en kompis där eller väntande runt hörnet.
Att han har RÄTT till 3 månader låter ju skumt, det är en relation, ingen hyresgäst. Det skulle jag trippelkolla om jag var du.
Jag skulle lätt byta lås fort som f-n, man kan ju tappa nyckeln...

Bor pappan där eller har han annat boende? Vems är lgh?

 

[vallhund]

Bor pappan där eller har han annat boende? Vems är lgh?

BR som TS äger om jag fattat rätt.