Markträning...

[Spider84]

Det är bara att fortsätta.

Just nu har jag och mitt lilla sto stora diskussioner om just detta. Hon bara går åt sidan eller ökar tempot för innerskänkeln. Någon gång ibland sätter hon innerbak in under sig.

Nu tar jag det från marken bredvid ett staket och petar på innerbak för att be henne sätta det längre in under sig. Hon gör självklart allt utom just detta men så snart hon gör det får hon beröm och så börjar vi om igen.
För nu ska hon lära sig det här punkt slut!
Jag använder spöet och smackningen, sedan kommer jag gå över och se om bara smackning funkar för att sedan kombinera det med innerskänkeln (från marken i form av min hand) och på så sätt lära henne det.

Ja när saker inte fungerar får man gå den långa vägen. *pust*

 

[the_connemara]

*ler* dagens träning...:

Gick enbart bredvid staketet idag, känns lugnare Dessutom så införskaffade jag en ny burk miltongodis igår kväll! Vad en liten godis kan göra

Började alltså med att stå still, be om böjning o sedan ett steg fram. När hon gick rakt fick hon en godis (och massa beröm av rösten såklart!) och detta gjorde att hon hejdade sig mkt lättare eftersom hon trodde hon skulle få godis, så då började hon även lyssna på mina förhållningar och "sprang" bara i väg några enstaka gånger. Efter ca en kvart så hade hon tagit 5-10 steg i sluta åt båda hållen!! Inte i ett svep sklart så nån effekt ger det väl inte men det är ju något att bygga vidare på! Dock så uppkom problemet att hon gärna stannade efter varje steg för att få godis men det är ju ett mindre problem än att hon bara vill springa undan.

Och sen *asg* så skrittade jag lite på fältet uppsuttet bara för att hon skulle få gå omkring lite och då återvände hon till den lilla staketsträckan massa gånger! Ville nog fortsatt men godisarna var slut

Och allt detta intresse pga små miltongodisar.. De jagade och mammas häst sprang ngr meter bort och i början skyggade hon massa för ngr balar - dvs tordde det var kört redan innan vi börjat - stressar så lätt upp sig med denna överskottsengerin. Men nu är jag GLAD att vi tog tag i det för jag är jättenöjd!!!

Dock så vet jag inte när jag tog förhållningar på innertygeln, fick delvis ta jättemånga jättesnabba, dvs flera per steg så jag vet inte riktigt vad som fungerade bäst...

Men spider! Det är ju den långa vägen som är kul ju! Tänk bara sen när hon verkligen förstår... Vilken lycka!

Tackar!

 

[the_connemara]

Föresten.. För att gå händelserna långt i förväg: Hur får man hästen att ur en sluta längs staketet följa med i sluta inåt? Skulle behöva veta då hon gärna vill flyta ut och ta stöd mot staketet innan hon sätter in innerbak, det är kanske jag som ber henne om det? Är ju bra att veta när (om) man ska försöka sig på sluta utan vägg någon gång om tusen år

 

[Spider84]

Jo visst är det charmen med det hela; att man måste jobba för det och verkligen tänka.
Men ibland kan jag tycka att det räcker.

Man har ju sina perioder precis som hästen också har.

Angående godiset. Jag gör sån att Aminette får bara godis när jag bett henne att stanna (hoow.. ljud) och endast då annars blir det lätt att de börjar tigga när man vill att de ska göra något.

Bra fråga angående slutan. Har inte provat än så jag vet faktiskt inte.


Antar att hästen har lärt sig vart bekbenet ska och hur det funkar med en sluta och då gör den det rätt.?

På volten brukar det ju inte vara något problem tycker jag i alla fall.

 

[the_connemara]

Jo så gör jag med.. så hon stannar hela tiden Får dock bara godis när jag bett henne stanna men det låtsas hon att jag gör hela tiden Men det går nog över..!

Volt vågar jag mig inte på på ett tag...

Testade med mammas häst idag oxå.. Vilket skillnad! Hon böjde halsen jättelätt (tittade inte på allt annat som min Fia) men rörde höfterna mindre (stillastående). Hade oxå tydligt lättare i höger än vänster (gick bara utmed staketet) vilket genomsyrar hela hennes utbildning Ville oxå gärna ta tygltag i inner som halt, tvärtemot Fian

Godnatt!

 

[SabinaOchSara]

Tänkte bara berätta kortfattat hur jag gör..

Jag har inget ridhus eller lämpligt staket eller så, så jag jobbar utan vägg på en grusväg eller volt. Det är svårt i början men till slut får man till det med bara det stödet man själv ger hästen.

För att göra öppna (t ex till vänster) vänder jag mig lite från henne och sätter mitt vänstra ben framför det högra. Följer hon inte helt å hållet så lägger jag tygeln mot ytterhalsen.

Från öppna till sluta (fortfarande vänster böjn.) vänder jag mig rätt snabbt mot henne, för att tränga ut lite, å sen går jag baklänges. Då flyttar hon automatiskt in rumpan å gör en jättefin sluta!

I början, innan hon förstod varför jag plötsligt gick baklänges, så hade jag spöet i ytterhanden för att "putta in" rumpan. Efter några ggr förstod hon, och behövde inte spöet.

Lycka till med din häst!

 

[the_connemara]

Ok.. Tack!! Då finns det lite hopp.. Ska tänka på det! Ngt spö blir det nog dock inte tal om.. Lagom hiad och hon har lärt sig att spöet betyder fram, får nog ta en sak i taget

Dagens träning (stackare..): Gjorde lite som innan och kunde tom gå ett steg i sluta, stanna godis, ett steg i sluta dirket! Annars oftast flyttat ut bakdelen ngt steg och sen in i sluta igen (det bästa gångerna, massa misslyckade gånger oxå ). Satt litep å henne oxå! Häftigt att hjälperna funkade från rygggen oxå

Men, kändes som om jag fick ärligt böjning, börjat stärcka ned hvudet igen oxå. Fast ändå, ibland undrar jag om jag inte använder en mkt mild fom av trängande tygletag, för mkt uppåt i mungipan kanske Alltså, det är inte mkt, lägger ALDRIG handen över/på mankammen, och har ju förresten inte ens ngt bett att dra upp... Men ni fattar kanske tanken? Typ, hon böjer sig, ber henen gå fram och plockar med innertygeln öfr att behålla böjning, hon älgar iväg massor och vill gå förbi mig (jobbigt antar jag), då tar jag snabba upprepade halvhalter på inner och försöker hålla mig framför henne (går baklänges), när hon då har huvudet ganska lågt (låg form typ..) så blir ju tygeltagen mkt uppåt om jag tar dem mot en ryttares hand och jag tar dem typ ngn dm utanför halsen. Hur ska man eg ananrs göra? Det kasnke är rätt.. Får iaf reaktionen att hon plockar in bogen och tar rumpan mot mig samt böjer sig, men det är ju samma reaktion som ett trängande tygeltag ger!!? O det brukar ju innebära spänningar, raka hästar på sned Fast ändå.. När jag satt på så kom det en (vad jag kan känna) ärlig böjning ngt steg. Slutade sen.. Bara så rädd att göra fel

 

[Fifflan]

När jag läser dina inlägg så får jag en stark känsla av att du verkligen iakttar din häst och dina egna hjälper, och är uppmärksam på hur dina olika sätt att positionera dig får hästen att reagera. Jag blir ganska impad, för själv känner jag mig ofta ganska tafflig när jag jobbar hästen från marken. Jag tror alltså att du är på rätt väg.

Det enda jag INTE förstår är varför du är så rädd för trängande tygeltag? På ridskolan fick jag också lära mig att det var absolut förbjudet (dock sade ingen varför) men kanske är det namnet 'trängande' som har en så negativ klang?
Inom barocken talar man ofta om att man för hästens hals mellan tyglarna, alltså genom beröring. För att kunna göra det med bibehållet lätt kontakt i munnen är det ofta nödvändigt att föra in handen mot/över hästens manke.
Jag försöker renodla mina hjälper såhär: Bettet placerar hästens huvud, tyglarna placerar halsen, axlarna placerar bogen, höfterna placerar bäckenet, skänklarna placerar bakbenen. Själv tycker jag att axlarna är svårast... Fast detta gäller ju ridning, så det kanske inte är till nån större hjälp.
Jag tycker i alla fall du ska fundera på vad det är med de trängande tygeltagen du vänder dig emot, särskilt om du själv upplever det som att du får ärlig böjning. Du verkar vara tillräckligt uppmärksam för att våga lita på din känsla...

 

[Spider84]

Jag förstår hur du menar, men jag vet inte hur du hittat det i connemarans text.

Nu har jag inte orkat läsa igenom allt igen så jag kanske missat det. Vart har vi/hon pratat om trängande tygeltag?
Det är svårt att göra trängande tygeltag på det sättet från marken, men det går ju genom att sätta handen mot halsen (där halskotpelaren går "in" i bogen) och på så sätt få önskad effekt.

Bara nyfiken.

 

[the_connemara]

Tog upp det i slutet på mitt sista inlägg

Hmm.. Sätta handen mot halskotpelaren.. Det är nog åt det hållet jag tar tygeltagen när jag är rädd att de är trängande.. Använder dock bara handen när jag ska putta ut henne på spåret (håller på att bli översprungen lilla damen ) och då på bogen utan ngn mening i det hela. Stannar och börjar om ist när vi hittat spåret

Så Spider, att lägga handen mot halskotpelaren är fel??

 

[the_connemara]

Glad jag blir! Hoppas oxå att vi är på rätt väg.. Jag vill ju lära mig! Då måste man ju iaktta både det ena och det andra! Men jag känner mig oxå väldigt flummig och förvirrad många stunder. Då tar vi lite paus och försöker tänka på vad ni (främst Spider) sagt

Har faktist en anledning till att ogilla trängande tygeltag Det är pga min tränare, som jag skattar högre än guden typ.. Tror verkligen på henne! Hon är oxå väldigt väldigt noga med allt som har med sitsen och ryttarens hjälper att göra. Hon får alla hästar mjuka och sammarbetsvilliga utan ngt som helst våld. Inga hårda händer, ord, skänklar, inga oegenomtänkta hjälper och allt ska göras i korrekt tidpunkt. Måste verligen tänka när man rider. "Gör halt lite. Vad gjorde du nu?" är vaaanligt, varesig det är rätt eller fel. Vet inte hur många gånger hon har dragit hästen fotförflyttning och hur hjälperna påverkar kroppen (sitter inte ändå ). OCH, hon gillar inte trängande. Enligt henne (som ju dock är engelsk) så får ett trängande tygeltag (tar i munnen med handen på fel sida av mankammen, dvs lägger inte bara tygeln emot) hästen att "knäcka" till nacken, lägga huvudet på sned och hästen KAN inte behålla böjningen genom kroppen om den gör så. Om man bara lägger tygeln emot, flyttar halsen som ni säger, så kanske effekten inte blir den samma men för mig så ser jag ännu ingen skillnad i tygeltagen. Tror det är STOR risk att min häst gör precis såhär, det är iaf så som det känns. Dessutom, vill jag elakt stanna en häst som dragit iväg så drar jag tyglen över mankammen och även om det kännt som om hästen varit stenhård i munnen så slänger den upp huvudet.. Kraft får man, undrar bara NÄR denna "dåliga" inverkan uppstår, när man lägger tyglen över mankammen eller när man tar kontakt med munnen?

Ang den ärliga böjningen som jag tror jag upplevde, den kom såklart EFTER ett sådant här tygeltag. Kände aningen mot "bara knäppa av i nacken" när jag tog det. Ska jag beskriva hur det kändes? Först ville hon bara skritta iväg, som vanligt dårå... Tog två snabba gansak kraftiga (så som det behövs från marken när hon tänker älga iväg med tio meter kliv) förhållningar på inner, försökte få det att likna som från marken. Då drog hon ihop innersidan, kortade av halsen, lade kaaanske huvudet lite på sned, fick lite "bara ställa nacken" känsla och att hon drog in innerbak, både under sig och innanför spåret (berömmer fr marken så fort hon trampar innanför då hon gääärna vill gå undan ist) MEN hon längde inte yttersidan. Kändes kort och hög fastän hon höll huvudet lågt om ni fattar, spänd, trippig, arg på handen. Red bara så här ett steg men det kändes mkt MEN (igen) så lättade jag (hon stannade ju upp) och satt bara helt still och DÅ längde hon överlinjen o yttersidan, huvudet kom rätt men låågt, bogen stannade på plats och hon klev in under sig två steg. Detta höll två steg sen trillade hon framåt och inåt igen *ler* Men jag tror det var ngt bra iaf.. Eller? Får de inte bli sådana innan de ger efter? Målet är ju klart att de inte ska men nu i början?

 

[Spider84]

Nej nu missförstod du mig eller så var jag bara otydlig som vanligt.

Trängande är inte dålig, däremot är ledande det...
Med ledande tygeltag "drar" man hästen utåt mer eller mindre och sätter den ur balans.

Trängande använder man sig av rätt mycket t.ex. i slutan. Om man ser slutan från ryggen så vrider man om höften så som man vill att hästen ska ha sin "höft" alltså yttersida går lite bakåt och då följer ju även ytterskänkel med något bakåt och så lägger man innertygel mot halsen (utan att förlora böjning) för att få den reflexen som hästen har att när halsen går utåt så går rumpan in (utan att hästen måste vara rak i kroppen).

Från marken så går man med häst böjd genom rakriktning och vänder sig sedan om så att man går baklänges medans hästen rör sig framåt som vanligt. Sedan gör man som du gör när du vill ha ut hästen på spåret man tar ut handen lite, men bibehåller böjningen. Alltså vänster hand. Höger hand håller man då där halskotpelaren går "in" i hästens bog och trycker lite utåt om det behövs. Då brukar hästens rumpa komma in lite alldeles av sig självt. Dock brukar hästen stanna och fundera väldigt över vad man gör där framför och går baklänges.

När de lärt sig behöver man bara vända sig om så kommer rumpan in.

Sätt handen vid halskotpelaren istället för på bogen. Det r bra om de får lära sig det från början istället.
Har också en dam som är expert på att putta folk framför sig i slutan, men henne funkar inget annat än förhållningar via stången.

 

[the_connemara]

Ok.. Får väl börja fundera lite annorlunda då da.. Som jag sa så kändes det ju som om böjningen som kom var ärlig.. Jaja, träningen har legat nere, varit sjuk Men vi testar nog igen snart, får se vad som händer. Nån stång har vi ju inte att ta förhållningar i Men hon fattar väl ngn gång att jag vill att hon ska ta det lugnt, kanske. Vi tar det i våran egen takt (hon springer jag går *ler*) och ser vad som händer.