Manisk utan att vara bipolär?

Tips till dig och TS, angående sömn. Har ni testat Melatonin eller Circadin?
Jag har också en hel del sömnbesvär men kombinationen av nån av dem och insomningstablett har hjälpt mig mycket. Inte alltid, men oftast! Kan vara värt att prova.
Jag tar också melatonin, den funkar som du säger, ibland. T.ex om jag legat sömnlös några timmar men är trött så kan jag ta 6 mg och somna inom en timme. :up:
 
Förutom sömnbristen så måste jag säga att jag är precis lika dan som ts. Det där med att bara göra en sak i taget GÅR inte. :crazy: Kanske ska tillägga att jag inte har några diagnoser eller ens tänkt tanken att det är något man kan eller kanske till och med borde gå till läkaren för. Har bara tänkt att det är "normalt" för någon med hög stessnivå pga olika saker.
 
Ja det kan vara "bara" stress. Det kan vara många saker som ligger till grund för en sådan problematik du beskriver. Det kan vara så att dina symptom passar in på en eller flera diagnoser, kanske inte.
Oavsett så spelar det inte så stor roll vad man vill kalla det. Du mår uppenbarligen inte bra och då behöver du ju hjälp!
Att fastna i vilken diagnos som kan tänkas passa in kommer knappast hjälpa dig, men det du kan göra är att söka vård och få behandling oavsett vad man vill kalla din problematik.
Samtalsbehandling känns som ett förstahandsval och om jag vore dig skulle jag i första hand söka via vårdcentralen. Du kan också skriva en egenremiss till psykiatrin. Iofs kanske du redan har en sådan kontakt iom att du skriver att du har en personlighetsstörningsdiagnos?
 
Du lär ju märka om det kommer en dipp efter det här...

Stress ger mig rusande hjärta. Stress leder ofta till irritation, minskad sömn, ökad aktivitetsnivå (stress=ångest=rastlöshet=kaos) och vips så är det mani på gång. Symptom som kan höra ihop (för mig) är ökad lust att shoppa eller andra yttre ting... Som att pippa, motionera, socialisera, skapa. :D

En del m bipolär sjukdom har ju bara några maniska skov i sitt liv. Fast en sak som är mer regel än undantag är att man saknar sjukdomsinsikt vid mani. Det du beskriver låter som ev hypomani tycker jag. Mani är ännu värre så att säga. Jag hade S-Ä-P-O efter mig vid ett skov... :D

Du låter så medveten om vad som sker. Vilket är superbra. Oavsett vad det är, få ett stopp NU, ring psykiatrin!
 
Svarar lite allmänt. Det var inte så att jag slutade sova och sen hände allt det här. Det har smugit sig på och ett par ggr i månader sover jag många h på en natt, men blir inte lugnare för det.

Jag har ju inte så mycket att vara stressad över, på de 10 senaste åren har jag aldrig haft så få måsten som nu. Så jag känner mig inte så stressad. Har tidigare varit väldigt stressad men det har inte resulterat i den här utflippningen, då har allt varit kontrollerat, framförallt hetsen i hjärna och kropp har jag aldrig känt av förut. Känns typ som att jag ska hetsa sönder nåt typ :O Jag läste att hypermani inte är destruktivt? Jag är destruktiv som fan, är rädd för vad nästa steg är som jag tar mig för.


Vet att det är dölånga köer inom utredning och att det tar tid, det tog över ett halvår och med många besök för att gå igenom den om borderline. Men jag måste ju börja nånstans, och förhoppningsvis hitta nåt hjälpmedel som kan hjälpa mig att "stoppa" det värsta innan det spårar totalt.
 
Svarar lite allmänt. Det var inte så att jag slutade sova och sen hände allt det här. Det har smugit sig på och ett par ggr i månader sover jag många h på en natt, men blir inte lugnare för det.

Jag har ju inte så mycket att vara stressad över, på de 10 senaste åren har jag aldrig haft så få måsten som nu. Så jag känner mig inte så stressad. Har tidigare varit väldigt stressad men det har inte resulterat i den här utflippningen, då har allt varit kontrollerat, framförallt hetsen i hjärna och kropp har jag aldrig känt av förut. Känns typ som att jag ska hetsa sönder nåt typ :O Jag läste att hypermani inte är destruktivt? Jag är destruktiv som fan, är rädd för vad nästa steg är som jag tar mig för.


Vet att det är dölånga köer inom utredning och att det tar tid, det tog över ett halvår och med många besök för att gå igenom den om borderline. Men jag måste ju börja nånstans, och förhoppningsvis hitta nåt hjälpmedel som kan hjälpa mig att "stoppa" det värsta innan det spårar totalt.

Vad är självdestruktivitet enl dig? Men en kombo av border och bipo kan mkt väl vara självdestruktivt tänker jag? Hur uppfattar omgivningen dig?

Du äter inga uppåtmediciner nu va? Om det är (hypo)mani behöver du få sömnen i balans asap! Samt något som kapar toppar. Kanske en antipsykotisk medicin. Läkarna brukar behandla så olika. Försök få en och samma att gå till...

Tycker det låter otroligt viktigt att du ringer idag, helst nu... Du bränner ut dig om du fortsätter i denna fart....
 
Håller med @MiniLi om att du bör söka professionell hjälp.

Du verkar vara ganska fysiskt påverkad och därför håller jag med om VC. Annars hade jag föreslagit att du pratade med Studenthälsan som kan skriva remisser utredning inom psykiatrin.
 
Jag tänker också på sköldkörteln , jag har/hade överaktiv sköldkörtel och är ganska överaktiv och allt jag gör ska jag göra fort

Symptom på för hög sköldkörtelaktivitet:

  • Man svettas
    extra mycket och känner sig varm.
  • Att bli trött är vanligt.
  • Som kvinna kan man få menstruationsrubbningar.
  • Hjärtklappning och ökad puls.
  • Snabb viktminskning.
  • Ökad hunger.
  • Darrningar, vilket beror på att känsligheten för vissa ämnen i nervsystemet ökar.
  • Lös mage som beror på att maten passerar snabbare genom tarmen.
  • Nervositet, dålig sömn, oro, irritation, ilska och gråtmildhet
  • Muskelsvaghet, som beror på ökad energiförbrukning och att musklerna bryts ner.
  • Hudproblem, bland annat kan naglar släppa från nagelbädden och man kan börja tappa hår.
  • Påsar under ögonen eller svullen runt ögonen är vanligt.
Källa: 1177

Läs mer: Behandling mot hypertyreos

http://dinamediciner.se/nyheter/symtom-pa-hypertyreos-okad-aktivitet-i-skoldkorteln
 
Jag blir så trött på mig själv! Det känns som att min kropp håller på att köra slut på mig själv, och jag hittar inga medel som kan stoppa det.

Jag vet inte riktigt hur länge jag varit såhär, men det blir bara värre och värre.
Fick en rejäl tankeställare när jag va hos läkaren för min mage och dom lyssnade på hjärtat, och upptäckte att det slog oregelbundet. Nu har jag EKG kopplat till mig i två dygn och ska skriva upp om jag känner nåt med hjärtat. När jag stannar upp och "känner efter" så känner jag ju att hjärtat rusar ibland och att det kan hugga till. Det slog mig att det kanske tom har att göra med min mani, kan det vara så att man är så uppe i varv att hjärtat påverkas?

Jag har länge känt att jag hela tiden har en "stark puls" inom mig, till följd av manin, men har aldrig reflekterat över att det kan vara hjärtat som skenar. Jag bara ignorerar känslan och kör vidare, full fart framåt, full fokus på de projekt jag håller på med just då.

Hur är jag då? Jag gör allt, samtidigt, i 100 km/h. Allt från att städa, till att gå till bussen etc.
Jag pratar fort, intensivt, med vem som helst, ställer 100 frågor.
Kan typ inte se en film för jag är så hyper inombords, så det funkar varken för kroppen eller hjärnan att sitta still och fokusera.

När jag ska sova ligger jag och "sparkar" med benen, utan att jag tänker på det. Vrider och vänder nästan hela natten. Brukar gå och lägga mig vid 23 men somnar inte fören vid 4-5. Sover ca 2-3 h per natt men är ALDRIG trött.
Tar sömnis ibland men blir "van" vid dom så försöker bara ta 1-2 st i veckan.
Då tar det kanske bara 1-2 h att somna, även om jag vaknar flera ggr per natt, men så är det alltid.
Kan tänka mig att den bristande sömnen gör mig ännu mer speedad?

Jag är översocial och har inga "spärrar" när det gäller vad man pratar om vilket INTE är bra.
Jag vet att jag inte borde säga en sak men den bara hoppar ut ur munnen på mig.
I efterhand kan jag känna mig skamsen, men inte när det händer.

Jag är otålig, har börjat plugga men sitter bara och vrider mig på föreläsningarna, svårt att hålla fokus på vad de säger utan jag tänker på 100 andra saker, kroppen pulserar. Blir ständigt irriterad för att folk pratar eller rör sig för långsamt.

Jag har haft huvudvärk varje dag i 3 veckor. Ibland går den över när jag tar tablett, men oftast inte.
Har haft feber två gånger under samma tidsperiod.

Jag är allmänt övertaggad, till allting.
Jag kan även hetsäta sjuka mängder, hetsshoppa etc.

Jag har alltid varit "lite" åt detta hållet, och det har blivit mycket tydligare i kombination med alkohol.
Då har jag dock haft riktig ångest dagen efter, så nu består mitt liv av väldigt lite alkohol.
Nu är jag typ som jag var förut på fyllan, fast jag inte druckit en droppe.
Folk har frågat om jag "går på nåt", och jag kan även själv känna mig liksom, hög.

I början va det kul att känna sig full av energi, jag såg fram emot saker så sjukt mycket, och jag behövde inte sova utan kunde ändå köra hårt. Men nu har det gått alldeles för långt, vet inte hur jag ska stoppa.
Är som en tickande bomb inombords. Väntar bara på den "stora" smällen och då vet jag inte vad som händer.
Känns som det kan bli nåt väldigt destruktivt eller rent utsagt farligt.

Drar igång många projekt som kraschar lika fort.
Går all in från början men aa, det är väl inte riktigt realistiskt.
Känner mig ofta som en övermänniska.
Ingen hänger med i mitt tempo, för det är... inte normalt.

Min sambo har även märkt detta, och säger att jag t ex berättar saker väldigt snabbt och flera gånger efter varandra. Jag glömmer liksom att jag nyss redan sagt den saken. Munnen slutar inte pladdra.
När vi t ex lagar mat ihop tar jag över, trycker på knappar, springer runt i vårt lilla kök, så han får liksom inte plats. Jag blir ännu mer hetsig för att jag tycker han gör det långsamt.

Kan till viss del känna att det är en del av en arbetsskada då jag jobbat inom restaurang som chef i många år, så jag är van vid många bollar i luften och att vara så effektiv som de bara går. Tillslut sa jag upp mig, för att hitta lugnet, men hamnade istället på ett ställe där jag jobbade själv (men ej som chef), med 20 personer i kö hela lunchen.. känner igen vissa tendenser därifrån, jag var helt slut mentalt under den tidsperioden och kroppen var småsliten överallt pga att jag t ex vred mig i onaturliga rörelser för att hinna med på snabbast möjliga tid.

Det känns som en ständig inre stress fast jag inte har mycket att göra egentligen, pluggar bara på 75 %.
I våras jobbade jag heltid samtidigt som jag pluggade 50%.
Jag har nu börjat ny skola som sagt och det är tydligt att jag är på en annan nivå än "alla andra" när det gäller tempo, både i prat, hur man rör sig, när det gäller fokus och VAD och HUR man pratar med folk.
Tror folk uppfattar mig som.. ja, manisk. För på, för speedad, galen. Som om jag går på nånting.
Jag har svårt för att lyssna och avbryter en hel del.

Kan tilläggas att jag är diagnostiserad med borderline för många år sedan, och att detta maniska har kommit mer och mer ju äldre jag blivit.
Har kunnat sköta livet bra med min diagnos mycket pga min självinsikt, jag är medveten om vad som triggar och har ett ganska bra konsekvenstänkande, men nu känner jag mig helt lost alltså.

Kan det "bara" vara stress?
Halvt utbränd sen jobbtiden och att minsta stress triggar? Jag kan i perioder ligga i sängen i en "ångestbubbla", kroppen och hjärnan rusar fortfarande inombords men blir som förlamad, har ångest och gråter.
Blivit bipolär?
Kan man vara manisk utan att vara biopolär? Har försökt googla mani men kommer bara till bipolärsidor.

Några tankar om åtgärder till detta? Avslappningsövningar? Medicinering? Samtal?
Har gått i terapi större delen av livet men det har aldrig gett så mycket, men då har det mer handlat om mina känslor och nedstämdhet som jag haft problem med, inte om mani.

Solen i skärmen och då kan det bli så här, med uteblivet svar :up:
 
Senast ändrad av en moderator:
Känner igen mig mycket i det du skriver. Det är när jag tappat min stresskontroll, dvs när det blivit för mycket runt omkring mig som detta triggas.

Är extremt stresskänslig och varit sjukskriven för utmattningssyndrom i evighet och jag blir inte bättre ang stressen. Men som sagt, när det blir för mycket omkring mig så speedar jag direkt utan att kunna kontrollera mig. Det betyder att jag måste hålla mig i rörelse.

Nu har jag ju uppfunnit nåt som funkar för mig och det är att motionera, så jag lägger krutet där. Och sen resten av tiden så städar jag. Och sköter hushållet noggrannare än vad värsta hemmafrun gör ;)

Jag har själv trott att jag har adhd eftersom jag beter mig ganska likadant, men utredningen av detta säger att jag inte har det. Jag är däremot en naturligt spontan människa.

Nu går jag inte omkring i detta maniska tillstånd hela tiden men det händer gång på gång när min hjärna säger - stopp det är för mycket - och så slår detta till istället.
 
Ökad/minskad hunger är vanligt, blir du lugnare då du äter?

Jag har ingen ökad/minskad hunger men ja, när jag hetsat i mig mat klart (brukar ta några h) lägger sig ett lugnt ångestmoln över mig. Så maten alltså också ett problem men det kan jag ju kämpa konkret med och det har blivit bättre, nu händer det bara ett par ggr i månaden.
 
Jag tänker också på sköldkörteln , jag har/hade överaktiv sköldkörtel och är ganska överaktiv och allt jag gör ska jag göra fort

Symptom på för hög sköldkörtelaktivitet:

  • Man svettas
    extra mycket och känner sig varm.
  • Att bli trött är vanligt.
  • Som kvinna kan man få menstruationsrubbningar.
  • Hjärtklappning och ökad puls.
  • Snabb viktminskning.
  • Ökad hunger.
  • Darrningar, vilket beror på att känsligheten för vissa ämnen i nervsystemet ökar.
  • Lös mage som beror på att maten passerar snabbare genom tarmen.
  • Nervositet, dålig sömn, oro, irritation, ilska och gråtmildhet
  • Muskelsvaghet, som beror på ökad energiförbrukning och att musklerna bryts ner.
  • Hudproblem, bland annat kan naglar släppa från nagelbädden och man kan börja tappa hår.
  • Påsar under ögonen eller svullen runt ögonen är vanligt.
Källa: 1177

Läs mer: Behandling mot hypertyreos

http://dinamediciner.se/nyheter/symtom-pa-hypertyreos-okad-aktivitet-i-skoldkorteln

Ska ta upp det med läkaren men tycker inte det stämmer in så bra. Ingen ökad aptit och är aldrig trött, inga problem med mensen och musklerna, hela jag, känns starkare än förut. Full av energi!
 
Känner igen mig mycket i det du skriver. Det är när jag tappat min stresskontroll, dvs när det blivit för mycket runt omkring mig som detta triggas.

Är extremt stresskänslig och varit sjukskriven för utmattningssyndrom i evighet och jag blir inte bättre ang stressen. Men som sagt, när det blir för mycket omkring mig så speedar jag direkt utan att kunna kontrollera mig. Det betyder att jag måste hålla mig i rörelse.

Nu har jag ju uppfunnit nåt som funkar för mig och det är att motionera, så jag lägger krutet där. Och sen resten av tiden så städar jag. Och sköter hushållet noggrannare än vad värsta hemmafrun gör ;)

Jag har själv trott att jag har adhd eftersom jag beter mig ganska likadant, men utredningen av detta säger att jag inte har det. Jag är däremot en naturligt spontan människa.

Nu går jag inte omkring i detta maniska tillstånd hela tiden men det händer gång på gång när min hjärna säger - stopp det är för mycket - och så slår detta till istället.

Jag tränar redan 5 dar i veckan och städar som en tok varje dag, så det är nog snarare nåt jag kan känna att jag vill chilla lite med. Jag är inte spontan i grunden vilket gör att jag inte vet vart jag har mig själv nu när jag ba snurrar runt på lite vad som helst :(
 
Tips: Testa att inte städa och att absolut inte träna sent. Öva på att sitta still med dig själv. När du sitter still kanske du får svar (insikt) i vad som pågår... Det krävs övning att sitta helt still i tystnad. Men det ger mkt... Du kan känna igenom kroppen, om du är spänd. Du kan öva på din andning... För att varva ner. Andra saker som brukar hjälpa mig är fotbad. Bubbelbad. Meditation. Enyamusik (inte testat forumets Enya :rofl:)... Osv. Jo att lyssna på naturljud i Spotify och att samtidigt läsa (om jag finner koncentrationen) hjälper också.

Det som motiverar mig att tvinga mig själv är ju ev konsekvenser.

Nu vet vi ju inte exakt vad som pågår men OM det är på G mot mani så Behöver du få stopp typ nu.
 
Hittade lite avskräckande om sömnbrist: Sömnbrist kan användas som tortyrmetod, och har också använts för att framkallauppenbarelser inom vissa religiösa riktningar. Experimentellt framställd sömnbrist är vidare ett viktigt forskningsintrument inom sömnforskningen för att studera sömnens funktioner. Långvarig svår sömnbrist kan hos känsliga individer framkalla psykotiska reaktioner ellerepileptiska anfall. Akuta effekter av sömnbrist är bland annat sömnighet och försämrad koncentrations- och inlärningsförmåga. Kronisk sömnbrist har bland annat associerats medfetma och diabetes.

Jag har quetiapin att sova på, den ger mig naturlig trötthet, dock blir jag otroligt törstig (flaskor vid sängen). Men annars är den nog det bästa jag testat. Det är en antipsykotika. 50 mg och jag sover som en bebis (dricker typ i sömnen).

Jag reagerar med pigghet på stilnoct och imovane, vaknar pigg som fn efter 2,5 h...
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
752
Senast: miumiu
·
Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 712
Senast: Twihard
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 506
Senast: Anonymisten
·
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
1 390
Senast: Trassel12
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp