Så då du skulle inte uppskatta att din kille stängde ner hela "Time Square" för att fria till dig? .
Är det inte lite romantiskt ?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Så då du skulle inte uppskatta att din kille stängde ner hela "Time Square" för att fria till dig? .
Är det inte lite romantiskt ?
Vanligt, vet jag inte. Men i den mån jag ser det - förutom amerikanska filmer - så är det här. I stort sett aldrig annars.
Ok. Jag tycker att jag ser och hör det överallt, och oftare i övriga samhället eller sociala medier än just här inne. Kanske inte direkt att någon påstår sig tänka tanken att göra något så drastiskt som att t.ex. göra slut om partnern (mannen) inte friar, men de här mer normativa och framför allt romantiska förväntningarna och föreställningarna kring bröllop och frieri rent allmänt.
Men frieriet blir ju symboliskt. Om en man tycker att ett sånt frieri är lämpligt eller om han tex envisas med att bara mannen kan fria så säger ju det ngt om honom.Utan tvekan. Jag ser dock inte frieriet i sig som väldigt problematiskt, förutsatt att äktenskap och andra viktiga frågor (förväntningar och jämställdhet bland annat) diskuteras igenom ändå på ett jämbördigt sätt. Men vad jag förstår så är väl det vanligaste i Sverige att man har pratat om dessa saker innan ett frieri sker, och inte så mycket en "chansning" på om motparten kommer säga ja eller inte.
Jag har en relativt ny relation och vi pratar om barn, föräldraskap, äktenskap, normer mm. och idag tog jag upp just detta med frieri. Allt det här ligger nog en bit framåt i tiden för oss, men för mig att det viktigt att prata om redan nu så jag vet om vi är på väg åt samma håll eller inte.
De här männen med ambitiösa, engagerade episka kärleksförklaringar till frierier; har de gjort sitt sen? Lutar sig tillbaka de kommande tolv åren? Eller blir hela relationen en lång serenad av poetiska surpriseparties?
Jag känner ett par där mannen har kraftiga sådana tendenser. Det är väldigt mycket ”romantiska överraskningar”. Kan tänka mig att han skulle planera ngt sådär storslaget överraskningsfrieri. Jag får lite obehagliga rysningar när jag hör om alla hans påhitt..De här männen med ambitiösa, engagerade episka kärleksförklaringar till frierier; har de gjort sitt sen? Lutar sig tillbaka de kommande tolv åren? Eller blir hela relationen en lång serenad av poetiska surpriseparties?
Själv skulle jag föredra ett mer lågmält utpytsande av subtila kärleksförklaringar genom relationen; så som att få vakna till doften av nybryggt kaffe eller att hitta färdig middag efter ridturen. Det är kärlek, det.
De här männen med ambitiösa, engagerade episka kärleksförklaringar till frierier; har de gjort sitt sen? Lutar sig tillbaka de kommande tolv åren? Eller blir hela relationen en lång serenad av poetiska surpriseparties?
Själv skulle jag föredra ett mer lågmält utpytsande av subtila kärleksförklaringar genom relationen; så som att få vakna till doften av nybryggt kaffe eller att hitta färdig middag efter ridturen. Det är kärlek, det.
Men frieriet blir ju symboliskt. Om en man tycker att ett sånt frieri är lämpligt eller om han tex envisas med att bara mannen kan fria så säger ju det ngt om honom.
Du förväntar dig fortfarande att männen ska uppvakta dig och visa kärleksförklaringar ? Inte åt andra hållet alltså ?
Jag tänker mig att det också är lite av en norm. Att männen ska uppvakta, med middagar , blommor/rosor osv för att hålla kärleken vid liv.Det var väl en väldigt märkligt tolkning. En kan väl uttrycka att kärleksförklaringar och uppvaktning är trevligt utan att det på något vis skulle betyda att de inte själva också uppvaktar.
Det är väl mest att även i ett sådant fall, så blir ett könsnormativt litet skådespeleri kring frieriet för mig helt enkelt helt fel sätt att göra relation på. Jag vill inte ingå i den sortens relaterande. Förutom att frågan behöver stötas och blötas lite mer än tex om vi ska gå på bio imorgon, så vill jag att vi pratar om det så att säga på samma sätt. Båda kollar av att båda är på samma linje, och sedan projekteras det av den ena eller båda efter överenskommelse, typ.Utan tvekan. Jag ser dock inte frieriet i sig som väldigt problematiskt, förutsatt att äktenskap och andra viktiga frågor (förväntningar och jämställdhet bland annat) diskuteras igenom ändå på ett jämbördigt sätt. Men vad jag förstår så är väl det vanligaste i Sverige att man har pratat om dessa saker innan ett frieri sker, och inte så mycket en "chansning" på om motparten kommer säga ja eller inte.
Jag har en relativt ny relation och vi pratar om barn, föräldraskap, äktenskap, normer mm. och idag tog jag upp just detta med frieri. Allt det här ligger nog en bit framåt i tiden för oss, men för mig att det viktigt att prata om redan nu så jag vet om vi är på väg åt samma håll eller inte.
Naturligtvis. Själv sitter jag vid väggen med händerna i knät och väntar.Du förväntar dig fortfarande att männen ska uppvakta dig och visa kärleksförklaringar ? Inte åt andra hållet alltså ?
Jag tänker mig att det också är lite av en norm. Att männen ska uppvakta, med middagar , blommor/rosor osv för att hålla kärleken vid liv.
Med nedslagen blick!Naturligtvis. Själv sitter jag vid väggen med händerna i knät och väntar.
Sådant är väl det enda torftiga män som saknar fantasi, saknar förmåga att samtala och som saknar förmåga att vara en aktiv del av familjen har att ta till. Lite mer utvecklade än så, är ju lyckligtvis ändå en och annan man.Jag tänker mig att det också är lite av en norm. Att männen ska uppvakta, med middagar , blommor/rosor osv för att hålla kärleken vid liv.
Oops, glömde. Självklart.Med nedslagen blick!
Viktigt att inte se frimodig eller trotsig ut!Oops, glömde. Självklart.
*otränad panelhöna*