Mammas hund bet henne

[Sofie_B]

Tja, det är väl inte något jag tycker är något man får ta, helt allmänt. Men däremot tycker jag det är en sån där grej som kan hända... Och som sagt, variationen är ganska stor när det kommer till olika typer av hundar.

Däremot tänker jag att "det är en självklarhet att hunden ska underkasta sig mig" är en stor bov i sammanhanget, just den föreställningen ligger nog bakom en väldigt stor majoritet av hundbett (annat än i lek eller när man skiljer hundar som slåss - fast för all del förekommer det nog där med). Inte bara ligger det bakom många bett, utan också hur dåligt folk mår som blivit bitna av sina egna hundar, för många är det ett enormt trauma och blir på något sätt helt avgörande för bilden av dem och deras hund... Man har haft sin hund i 7 år och den har aldrig bitit en, men så biter den (av en eller annan anledning!) och plötsligt är de där 2500 dagarna när han inte bet helt överskuggade av den där enda dagen han bet. Istället för att kunna se varför hunden bet - ur hans synvinkel - och vad man kan göra för att se till att det inte händer igen, så blir det en stor principiell grej av det, ett svek... Och hunden som efter 2500 dagar kände sig tvungen att bita sin människa har ofta själv varit med om ett rejält trauma i den situationen, men är ju en Stygg Hund och så behöver man inte se mer än så, liksom. Just för att man har en bild av hur en hund ska vara, den ska minsann, och då blir händelsen jättestor för att den ställs emot den där bilden - istället för att ses öppet på, utan allt det där bagaget.

Det är nog väldigt sant. Jag skulle nog se på det precis som du säger, men sen har jag tyvärr också väldigt lätt för att "förmänskliga" mina djur.

Skulle snarare gissa på att det handlar om din sista mening, det låter inte som att saker är så värdefulla för dem? Det finns hundar som skulle försvara en boll med sitt liv, det är ju inte för att de är elaka jävlar utan för att för dem är den där bollen en säck med diamanter när du håller på att bli vräkt från ditt hem...

Det är lätt att få för sig att saker hundarna gör är riktade mot oss, för vi är såklart centrum i universum (), men hundarna gör ju saker för sin egen skull. De biter till exempel inte för att skada oss, utan för att få behålla sin sak. Det är helt olika saker och hur man förklarar händelsen för sig själv är nog ganska avgörande för hur väl man kan förstå det?

Sant!

 

[Monstermom]

Det är nog väldigt sant. Jag skulle nog se på det precis som du säger, men sen har jag tyvärr också väldigt lätt för att "förmänskliga" mina djur.

Men inte skulle du väl reagera på vad en människa gör på ett liknande sätt? Snarare tvärtom, för mig låter det som att det är *bilden av hund* som gör dina eventuella reaktioner så starka?

 

[Sofie_B]

Men inte skulle du väl reagera på vad en människa gör på ett liknande sätt? Snarare tvärtom, för mig låter det som att det är *bilden av hund* som gör dina eventuella reaktioner så starka?

Haha, alltså, nog skulle jag bli väldigt ledsen och rädd om en människa bet mig när jag försökte ta något dom satt med. Men jag menade mer det här med att se det som ett "svek". Hunden tänker ju inte så, men jag tänker så. Som att det från hunden är en handling som medvetet bryter det förtroende som finns oss emellan, vilket är ett väldigt mänskligt sätt att tänka på. Hunden tänker ju inte så utan den tänker ju bara att den vill ha bollen precis som du är inne på.

 

[Bison]

När Ruben bitit har det varit när jag tänkt lyfta undan någon leksak utan att förvarna om det. Senast var det när han stod och tittade på en kompis kaniner och jag la handen på sidan av honom, mina kaniner stick!
Ren obetänksamhet från min sida mao. Förvarnar jag honom innan är såna saker inga bekymmer.

 

[Monstermom]

Haha, alltså, nog skulle jag bli väldigt ledsen och rädd om en människa bet mig när jag försökte ta något dom satt med. Men jag menade mer det här med att se det som ett "svek". Hunden tänker ju inte så, men jag tänker så. Som att det från hunden är en handling som medvetet bryter det förtroende som finns oss emellan, vilket är ett väldigt mänskligt sätt att tänka på. Hunden tänker ju inte så utan den tänker ju bara att den vill ha bollen precis som du är inne på.

Mja, men jag tänker att om vi tar exemplet med ett barn (apropå att förmänskliga sina djur då ) som en dag - mer eller mindre från klar himmel - svär åt sin förälder och slår till, något som aldrig hänt tidigare? Så hoppas jag att man reagerar med "varför slog Kalle mig!? " och inte "barn ska inte slåss! ", dvs Kalle är en individ och det som hände har med honom att göra snarare än att barnet är ett barn som brutit mot bilden av hur barn är/ska vara.
(Nu finns det ju de som skulle reagera med versioner av Fy, Styggt Barn också, och om du är en av dem så jao, då handlar det kanske om förmänskligande ändå... Men om du skulle reagera mer som jag hoppas folk reagerar i en sådan situation så kanske exemplet fungerar?)

 

[Monstermom]

Haha, alltså, nog skulle jag bli väldigt ledsen och rädd om en människa bet mig när jag försökte ta något dom satt med. Men jag menade mer det här med att se det som ett "svek". Hunden tänker ju inte så, men jag tänker så. Som att det från hunden är en handling som medvetet bryter det förtroende som finns oss emellan, vilket är ett väldigt mänskligt sätt att tänka på. Hunden tänker ju inte så utan den tänker ju bara att den vill ha bollen precis som du är inne på.

Och jag tappade bort mig själv någonstans halvvägs där (hungrig, trött och korkad som vanligt ) så fortsätter medan jag har ett nytt grepp om den tappade tråden: jag tror det är extremt sällsynt även att människor gör saker mot andra människor på det sättet. Vad vi gör har med oss att göra, inte motparten. Någon som klappar till dig gör det av en anledning som har med henom själv att göra, äh det här blir förvirrat...

Du och jag är vänner. Jag har en säck diamanter. Du vet att diamanterna är stulna och polisen är på väg med dragna vapen och kommer att skjuta mig om jag håller i diamanterna (just go with it ), det vet inte jag. Jag är utfattig och behöver verkligen, verkligen pengar. Du ber mig släppa diamanterna, jag vägrar. Du försöker ta dem av mig, jag håller i dem hårdare och försöker komma undan. Du tar ordentligt tag i mig och bänder loss mina fingrar, och jag - som har händerna minst sagt upptagna - biter dig...

Båda har anledningar som inte har ett dugg att göra med hur den andra parten uppfattar ens handlingar, är du med? Ingen av oss försöker svika den andra, ingen försöker såra eller på något sätt rikta vårt beteende mot den andra egentligen. Vi är inte så jäkla viktiga som vi tror när det handlar om saker med andra människor heller, det är väldigt, väldigt sällan som någon gör något för att skada en relation.

Sorry om det bara blev rörigare, känns som jag kanske skulle ha låtit bli helt nu!

 

[mandalaki]

Och jag tappade bort mig själv någonstans halvvägs där (hungrig, trött och korkad som vanligt ) så fortsätter medan jag har ett nytt grepp om den tappade tråden: jag tror det är extremt sällsynt även att människor gör saker mot andra människor på det sättet. Vad vi gör har med oss att göra, inte motparten. Någon som klappar till dig gör det av en anledning som har med henom själv att göra, äh det här blir förvirrat...

Du och jag är vänner. Jag har en säck diamanter. Du vet att diamanterna är stulna och polisen är på väg med dragna vapen och kommer att skjuta mig om jag håller i diamanterna (just go with it ), det vet inte jag. Jag är utfattig och behöver verkligen, verkligen pengar. Du ber mig släppa diamanterna, jag vägrar. Du försöker ta dem av mig, jag håller i dem hårdare och försöker komma undan. Du tar ordentligt tag i mig och bänder loss mina fingrar, och jag - som har händerna minst sagt upptagna - biter dig...

Båda har anledningar som inte har ett dugg att göra med hur den andra parten uppfattar ens handlingar, är du med? Ingen av oss försöker svika den andra, ingen försöker såra eller på något sätt rikta vårt beteende mot den andra egentligen. Vi är inte så jäkla viktiga som vi tror när det handlar om saker med andra människor heller, det är väldigt, väldigt sällan som någon gör något för att skada en relation.

Sorry om det bara blev rörigare, känns som jag kanske skulle ha låtit bli helt nu!

Gå och gör en balja kaffe.

(Det var fullt begripligt redan i den korta versionen).

 

[Monstermom]

Gå och gör en balja kaffe.

(Det var fullt begripligt redan i den korta versionen).

Hämtar maten och håller käft resten av kvällen om 3... 2...

 

[mandalaki]

Hämtar maten och håller käft resten av kvällen om 3... 2...

 

[avslutat medlemskap]

Det är nog väldigt sant. Jag skulle nog se på det precis som du säger, men sen har jag tyvärr också väldigt lätt för att "förmänskliga" mina djur.

Du ska inte vara ledsen för att du förmänskligar djuren, det gör jag med.
Vi har väl mer eller mindre alltid haft hund i familjen så jag är ju van, dessutom har hundarna inte varit speciellt väluppfostrade utan bara varit liksom, och det har ju fungerat utan pip och nyp.

Grannen jag ofta är hos har också alltid haft hund och både deras förra bastanta schäfer och deras nuvarande Berner Sennen kan man göra lite som man vill med och i den familjen finns allt från småbarn till tonåringar samt släktingarnas barn ibland och aldrig ett tjuvnyp eller nåt slags vaktande så det är nog lite "sådan familj, sådana djur". Däremot älskar hundarna att jag försöker sno benet eller tuggleksaken, dom försöker inte ta tillbaks den, nädå, det är mina händer eller armar dom siktar på.
Skulle det vara allvar hade åtminstonde nån blivit biten vid det här laget men det händer liksom aldrig, det bara funkar.

 

[Jenka]

Rent medicinskt går det ju att rådfråga 1177, tex om huruvida det är dags att ta stelkramp.

Gällande faktumet att hunden bet har det kommit upp bra saker redan. Köra byteshandel i framtiden om man behöver ta något och i övrigt inte göra så stor grej av det för sig själv. Jag vill inte heller att hundarna ska bita mig men det innebär inte automatiskt att den är aggressiv (eller sjuk för den delen).

 

[Problematisk]

Om hon är orolig för att hon inte blivit stelkramsvaccinerad på (för) lång tid är det väl inte så svårt att få en ny spruta?
Som det låter på din beskrivning av bettet hade jag inte oroat mig något särskilt för det, utan hållt det rent och så bara.

Sen att den bet kan jag verkligen förstå att din mamma tyckte var obehagligt och skrämmande, jag hade nog blivit väldigt chockad om någon av mina hundar bet eftersom deras personligheter är så långt ifrån bett, liksom. Så det förstår jag fullt ut. Men händer det en gång skulle jag se det lite som en gång är ingen gång. Jag hade funderat på varför det hände, om det går att hitta någon orsak.
Men annars hade jag inte gjort så mycket väsen av det om min vardag med hunden fungerar som den ska. Då hade jag tänkt att det inte går att träna bort ALLT, det finns nog något för alla hundar som de till varje pris vill ha. Och hur de reagerar i den situationen går nog inte alltid att säga något om, och beror inte på dålig relation till hunden etc.

Jag har stått med fingrarna halvvägs nere i halsen på min ena hund när ha fått tag på en kanin Han blåhöll stenhårt och ville INTE släppa! I det läget hade han ju lika gärna kunnat bita mig tänker jag, men i just den situationen gjorde han inte det. Antagligen på grund av en kombination av hans personlighet, hans stressnivå just då, hans dagsform osv osv. Det berodde iallafall inte på att han "underkastade" sig mig.

 

[Sofie_B]

Och jag tappade bort mig själv någonstans halvvägs där (hungrig, trött och korkad som vanligt ) så fortsätter medan jag har ett nytt grepp om den tappade tråden: jag tror det är extremt sällsynt även att människor gör saker mot andra människor på det sättet. Vad vi gör har med oss att göra, inte motparten. Någon som klappar till dig gör det av en anledning som har med henom själv att göra, äh det här blir förvirrat...

Du och jag är vänner. Jag har en säck diamanter. Du vet att diamanterna är stulna och polisen är på väg med dragna vapen och kommer att skjuta mig om jag håller i diamanterna (just go with it ), det vet inte jag. Jag är utfattig och behöver verkligen, verkligen pengar. Du ber mig släppa diamanterna, jag vägrar. Du försöker ta dem av mig, jag håller i dem hårdare och försöker komma undan. Du tar ordentligt tag i mig och bänder loss mina fingrar, och jag - som har händerna minst sagt upptagna - biter dig...

Båda har anledningar som inte har ett dugg att göra med hur den andra parten uppfattar ens handlingar, är du med? Ingen av oss försöker svika den andra, ingen försöker såra eller på något sätt rikta vårt beteende mot den andra egentligen. Vi är inte så jäkla viktiga som vi tror när det handlar om saker med andra människor heller, det är väldigt, väldigt sällan som någon gör något för att skada en relation.

Sorry om det bara blev rörigare, känns som jag kanske skulle ha låtit bli helt nu!

Hehe, jag förstår vad du menar!

 

[Is]

Många kloka ord är redan skriven men jag delar min syn också
Jag är ju också en sådan som vill vara 100 på att mina hundar inte biter i någon form av resursförsvar, det är en träningsfråga och till skillnad från voff så är just det en av få saker som jag inte skulle leta vägar runt. Men så har verken jag eller någon i min familj någonsin blivit biten i en sådana situvation heller trots att vi aldrig haft mindre än tre hundar i hemmet under hela min uppväxt (mest schäfrar dock och min upplevelse är att många, speciellt, små raser har betydligt mer resursförsvar och betydligt närmare till att bita ifrån)

MEN precis som flera skriver- i den aktuella situationen kan ingen här säga vad som hände, vad som gick fel, om det är ett beteende som kan/bör tränas bort eller om ni kan göra något annorlunda för att förhindra att det händer ingen.

Det som oroar mig är din mors situvation, att hon nu kanske blir reserverad mot hunden av rädsla för att hunden ska upprepa - vad det nu var som hände-.
Hunden kanske precis som någon skrev bet av rädsla/överskning och om din mamma nu känner tveksamhet/rädsla är risken stor att det skapas ett problem pga det som från början va ett rent missförstånd. Speciellt om bettet kom från att hunden inte är helt trygg.

Så mitt råd är, prova att inte lägga så mycket vikt vid just det här bettet. Tänk på det som en ren olycka och fokusera på att mor och hund bygger upp en bra relation igen. Märker ni sedan att hunden visar dessa beteenden igen, och då specifika situationer, be om mer råd men helst vänd er till en bra hund instruktör som kan hjälpa er på plats så att ni kan minimera risken att det är ett beteende som blir värre.

Lycka till.

 

[Raderad medlem 94602]

Många kloka ord är redan skriven men jag delar min syn också
Jag är ju också en sådan som vill vara 100 på att mina hundar inte biter i någon form av resursförsvar, det är en träningsfråga och till skillnad från voff så är just det en av få saker som jag inte skulle leta vägar runt. Men så har verken jag eller någon i min familj någonsin blivit biten i en sådana situvation heller trots att vi aldrig haft mindre än tre hundar i hemmet under hela min uppväxt (mest schäfrar dock och min upplevelse är att många, speciellt, små raser har betydligt mer resursförsvar och betydligt närmare till att bita ifrån)

MEN precis som flera skriver- i den aktuella situationen kan ingen här säga vad som hände, vad som gick fel, om det är ett beteende som kan/bör tränas bort eller om ni kan göra något annorlunda för att förhindra att det händer ingen.

Det som oroar mig är din mors situvation, att hon nu kanske blir reserverad mot hunden av rädsla för att hunden ska upprepa - vad det nu var som hände-.
Hunden kanske precis som någon skrev bet av rädsla/överskning och om din mamma nu känner tveksamhet/rädsla är risken stor att det skapas ett problem pga det som från början va ett rent missförstånd. Speciellt om bettet kom från att hunden inte är helt trygg.

Så mitt råd är, prova att inte lägga så mycket vikt vid just det här bettet. Tänk på det som en ren olycka och fokusera på att mor och hund bygger upp en bra relation igen. Märker ni sedan att hunden visar dessa beteenden igen, och då specifika situationer, be om mer råd men helst vänd er till en bra hund instruktör som kan hjälpa er på plats så att ni kan minimera risken att det är ett beteende som blir värre.

Lycka till.

Tyvärr är inte bett i resursförsvar enbart en träningsfråga. Det beror helt på individ. Det finns absolut individer som faktiskt blir förbannade och svarar upp.
En klubbkamrat till mig märkte tidigt på sin hund att resurs kunde bli ett problem och tränade ihärdigt med byteshandel och nolltolerans mot resurs.
En dag hade hunden fått tag på en vante som hon skulle ha tillbaka. Hunden sket fullständigt i det hon erbjöd i byte och flög på henne i axeln. Hon fick ta emot flera hugg och har idag ärr över axel, bål ena armen och båda händerna.
Resurs är inget vanligt problem i vår ras men de hundar som har det ihop med försvarslust ska absolut tas på allvar.
I Slyngeln som vi tog bort såg vi detta komma sakta krypande. Han hade nog blivit den typen av hund som hade försvarat sin resurs. Han kunde redan nu som ettåring helt strunta i mutor. Han sa inget och gjorde inget...bara stod där och envist bet fast. Men hans kroppspråk förändrades och den blicken han kunde ge...han var sur!

 

[skuggi]

Tyvärr är inte bett i resursförsvar enbart en träningsfråga. Det beror helt på individ. Det finns absolut individer som faktiskt blir förbannade och svarar upp.
En klubbkamrat till mig märkte tidigt på sin hund att resurs kunde bli ett problem och tränade ihärdigt med byteshandel och nolltolerans mot resurs.
En dag hade hunden fått tag på en vante som hon skulle ha tillbaka. Hunden sket fullständigt i det hon erbjöd i byte och flög på henne i axeln. Hon fick ta emot flera hugg och har idag ärr över axel, bål ena armen och båda händerna.
Resurs är inget vanligt problem i vår ras men de hundar som har det ihop med försvarslust ska absolut tas på allvar.
I Slyngeln som vi tog bort såg vi detta komma sakta krypande. Han hade nog blivit den typen av hund som hade försvarat sin resurs. Han kunde redan nu som ettåring helt strunta i mutor. Han sa inget och gjorde inget...bara stod där och envist bet fast. Men hans kroppspråk förändrades och den blicken han kunde ge...han var sur!

För mig, som är fullständigt amatör på hund, är det väldigt skönt att läsa att det där med resursförsvar kan ligga så djupt att det kanske inte går att träna bort helt.
Jag har känt mig ganska besviken på mig själv för att jag inte lyckats träna bort Gimlis resursförsvar, eller ännu värre, att jag kanske orsakat det. Och det är kanske, helt eller delvis, mitt fel. Men det kanske också är sån han är bara.
Vi har ju lärt oss att jobba runt det, men det är lite jobb med att passa på "allmänheten" så att de inte "råkar illa ut". När folk ser ett gulligt litet trasselsudd med viftande svans så är det inte många som kan tro att han kan bli så RASANDE när det blir "dålig stämning" kring en resurs...
Nu har han egentligen aldrig bitit, utan "slår" bara med tänderna, men det kan ändå kännas/bli märken och folk kan bli rädda..

 

[Raderad medlem 94602]

För mig, som är fullständigt amatör på hund, är det väldigt skönt att läsa att det där med resursförsvar kan ligga så djupt att det kanske inte går att träna bort helt.
Jag har känt mig ganska besviken på mig själv för att jag inte lyckats träna bort Gimlis resursförsvar, eller ännu värre, att jag kanske orsakat det. Och det är kanske, helt eller delvis, mitt fel. Men det kanske också är sån han är bara.
Vi har ju lärt oss att jobba runt det, men det är lite jobb med att passa på "allmänheten" så att de inte "råkar illa ut". När folk ser ett gulligt litet trasselsudd med viftande svans så är det inte många som kan tro att han kan bli så RASANDE när det blir "dålig stämning" kring en resurs...
Nu har han egentligen aldrig bitit, utan "slår" bara med tänderna, men det kan ändå kännas/bli märken och folk kan bli rädda..

Resurs är ju en del av hundens natur. Vi som håller på med avel kan absolut se en röd tråd i detta i linjer precis som vi kan se andra egenskaper gå i arv.
Lik väl som man exempelvis kan träna och förbättra sociala brister, rädslor osv så kan man jobba med resursförsvar. Men "bota" det, näää.... då och då tar hundens sanna natur över lydnaden. Sen blir givetvis resultatet olika utefter problemets storlek.

 

[Is]

Tyvärr är inte bett i resursförsvar enbart en träningsfråga. Det beror helt på individ. Det finns absolut individer som faktiskt blir förbannade och svarar upp.
En klubbkamrat till mig märkte tidigt på sin hund att resurs kunde bli ett problem och tränade ihärdigt med byteshandel och nolltolerans mot resurs.
En dag hade hunden fått tag på en vante som hon skulle ha tillbaka. Hunden sket fullständigt i det hon erbjöd i byte och flög på henne i axeln. Hon fick ta emot flera hugg och har idag ärr över axel, bål ena armen och båda händerna.
Resurs är inget vanligt problem i vår ras men de hundar som har det ihop med försvarslust ska absolut tas på allvar.
I Slyngeln som vi tog bort såg vi detta komma sakta krypande. Han hade nog blivit den typen av hund som hade försvarat sin resurs. Han kunde redan nu som ettåring helt strunta i mutor. Han sa inget och gjorde inget...bara stod där och envist bet fast. Men hans kroppspråk förändrades och den blicken han kunde ge...han var sur!

Du har naturligtvis rätt men med dagens hundar är de fallen ändå rätt få i mängden. Min erfarenhet är att de allra flesta gånger går att kontrollera med träning och uppfostran annars är det väldigt extremt. Vi har ändå haft relativt "hårda hundar", någon har stått och morrat vid matskålen redan som 9veckor valp men hittills har alla gått att träna när man jobbat med dom från första tendens. Men jag håller helt med i det du skriver, självklart finns det hundar som har för starka drifter. Tyvärr händer det väl någon gång då och då att ex jakthundar blir skjuten på plats när de försvarar sina byten.

 

[Blandrastik]

På tal om stelkramp så har jag blivit rejält biten tre gånger. En av gångerna så hängde en spaniel i min arm så den trasade sönder lite muskler. Då ringde jag vårdcentralen som där sa de att jag kunde komma in om jag ville. Men det var inte nödvändigt. Så jag TS mamma behöver inte oroa sig. Vill man så visst kan man fylla på stelkramp, men det är ju en enkel grej.

För övrigt så har jag själv en resursförsvarande hund, där valde jag att strunta i själva beteendet att han morrade när jag passerade honom just när han bearbetade en gräddförpackning. Jag rycket mest på axlarna åt honom lite som "Å vad fick du mer i julklapp?" Det här att helt avdramatisera det hela funkade för oss. Jag litar på min hund och han litar på mig, jag har inga problem att ta av honom saker idag. Tex om han går iväg med ett vedträ som han tycker ska vara i soffan, så lägger jag bara tillbaka det. Ofta får han ett gnag-alternativ istället.

 

[avslutat medlemskap]

För övrigt så har jag själv en resursförsvarande hund, där valde jag att strunta i själva beteendet att han morrade när jag passerade honom just när han bearbetade en gräddförpackning. Jag rycket mest på axlarna åt honom lite som "Å vad fick du mer i julklapp?" Det här att helt avdramatisera det hela funkade för oss.

En kompis har en Chihuahua som gärna springer efter folk för att nypa dom i hälsenorna och det har dom inte lyckats ta av honom, mig gör han likadant med men jag har från första stund retats med honom genom att snabbt vända mig om och ta honom i svansen och då ska han "attackera" mina fingrar och sen rymma fältet för att gömma sig nånstans. "Ta honom på allvar" existerar inte i min värld så det har bara blivit bus istället.

Jag förstår mycket väl att folk tycker han är läskig med sina utfall men efter ett helt liv bland djur ser jag det bara som en öppning för bus, ge och ta liksom, och det har hittills aldrig hänt att ett djur snedtänt och velat attackera på allvar oavsett om det är en Chihuahua eller en stor tjur. Troligen sänder jag inte ut sådana vibbar som kan misstolkas.