Det håller jag fullständigt med om.
Alla behöver inte kunna rida in unghästar, alla behöver inte kunna sitta upp utan pall.
Utbildningen behöver säkerligen ses över. Att befintliga kunskaper värdesätts och en helhetssyn att alla inte behöver kunna allt.
Det är kanske så att alla som fysiskt skulle kunna klara att rida in unghästar eller sitta upp utan pall måste kunna göra det. Men att de borde kunna göra undantag för personer som har fysiska problem med det men kan förklara och visa för en annan person hur det skulle göras och har kunnat göra det.
kn: Tänker att borde ju inte vara något problem att ha en ridlärare som inte kan göra allting, men som vet hur allting ska göras. Dvs sitter tex i rullstol men har ridit tidigare.
"Varför måste man till exempel kunna hoppa en 1-meters bana för att bli ridlärare level 1? "
Jag tycker det är ganska logiskt att man någon gång måste ha gjort någonting som man ska undervisa i, i alla fall näraliggande, och i alla fall ha gjort någonting väldigt närliggande när man ska döma någonting. (om man är livrädd för att hoppa och så ska man stötta sin ridgrupp att hoppa.)
Man ska ju inkännande, didaktiskt, pedagogiskt, förklara för en elev hur eleven ska använda sina händer och ben, vader, fötter, för att interagera och prata med ett djur, kanske en unghäst, i en viss situation tex hoppa en bana på 1 meter. Om man aldrig någonsin gjort det så måste det bli svårare att förklara hur man ska göra det? Eller känna med inför problemen som uppstår. Så att det de säger inte bara är tomma ord.
Tex nu vet jag väldigt lite om andra idrotter. Men hur vanligt är det att någon undervisar i bågskytte som har en arm och aldrig skjutit pilbåge, någonsin. (en person som sköt pilbåge tidigare men inte längre är en helt annan sak). Eller att någon undervisar i slalom och bara använt slalomstol. Aldrig känt kraften när man trycker ifrån med knät och låret.