Livet på LANDET

[jenny82]

Hoppas jag lägger min tråd på rätt ställe nu.

Jag undrar lite hur livet på landet är? Då menar jag verkligen landet, dom som bor några mil ifrån närmsta stad.

Jag är ju en sån att jag alltid har velat bo på landet, med eget stall osv. I mina drömmar har det varit ett litet mysigt ställe nån mil ifrån stan.
Nu kanske jag har hittat mitt drömställe
MEN, det ligger för långt ifrån stan där jag har bott i hela mitt liv. Dock inom samma kommun, ca 2,5-3 mil(beror på vilken väg man tar), oavsett vilket så är det iaf minst 4 km grusväg. Övriga vägen är bra. Tar ca 30 min att åka till det här stället.
Det ligger jättemysigt med skogen som granne. En stor lada med stalldel med 3 stora boxar o några spiltor. Låg takhöjd, det är en gammal byggnad. Hagarna är sådär i dagsläget. Finns ingen paddock men vad gör det när det finns skog och ängar att rida på=)
Huset ser fint ut på utsidan(har inte vart inne där ännu), ägarn står för allt material om man vill renovera och man får använda hur mycket mark man vill.

Ja det är ju verkligen ett toppenställe. Men jag har ju mina funderingar såklart då det ligger så pass långt bort, Eller? Är det jag som är för van o bekväm med att bo i stan? Jag har 5 minuters gångväg in till centrum och min dotter på snart 9 år har sina kompisar på samma gata där vi bor och skolan bakom huset. Vi bor i tvåfamiljs hus, på andra våningen så det är som en lägenhet. Har en snart 5-årig dotter till som går på dagis som ligger bakom huset med.
Min 9 åriga dotter bor varann vecka hos sin pappa kanske jag ska tillägga, hon är skriven hos honom så hon tillhör skolan som hon går i nu. Så nåt byte av skola är inte aktuellt då det finns i närheten av gården annars, 1 mil ca.
Hur är det då med skolskjuts?

Jag har inget jobb då jag studerar, men är klar till juni. Hoppas självklart på att få jobb till sommaren men man vet ju aldrig.
Min sambo har jobb till sista juni som det ser ut nu. Företaget som han jobbat på i över 15 år flyttar till USA.

Vi har en jack russeltik på 1 år som älskar att vara på landet och springa fritt.
En katt har vi med, utekatt.

Jag har pratat med min äldsta dotter om vad hon skulle tycka om att flytta dit ut och ja det vill hon säger hon, om hon får en ponny Men det kan ju snabbt ändras när hon blir lite äldre.

Nu är det inte alls säkert att dom som bor där nu flyttar men det lutar åt det och dom vet att jag eventuellt är intresserad. Men det finns så många frågetecken och det är dom jag vill ha hjälp med, med hjälp av er som kanske bor så här och som kan berätta lite hur ni har det

Är detta bara en dröm eller kan den bli en verklighet?!

 

[Masse]

Sv: Livet på LANDET

Det är du som är bortskämd med korta avstånd
Jag har 7,5 mil vara av 2,5 mil på grus- och mindre vägar till "stan" och det tar numera med ökad trafik nästan 1,5 timme enkel väg att köra. Kan man köra på andra tider när det inte är rusning så kan det gå på 45 minuter.
Dessutom är avstånd något man vänjer sig vid efter ett tag.

Det du nog ska vara mer bekymrad över är om den låga takhöjden är i stallet. För då är det inte säkert att du får ha häst där. Takhöjden i stall ska ju vara minst 2.20 och då får hästen vara högst 146 cm. För större hästar är det 1,5 x mankhöjden som är lägsta godkända takhöjd.

 

[Centaur]

Sv: Livet på LANDET

jag älskar att bo på landet. älskar att det är helt tyst och ensligt, skulle aldrig åka in till stan om jag inte var tvungen.

man ska trivas i sitt eget sällskap om man bor såhär, inte vara typen som måste springa och fika med kompisar osv.

 

[Amk]

Sv: Livet på LANDET

Jag bor på landet, men har bara 1,5 mil till stan. För egen del tycker jag att det är toppen, men frågan är vad dina barn kommer att tycka. Finns det fler barn i deras ålder där ute? Jag växte upp med min syster på den gård där jag bor idag, och det var väldigt ensligt. På sätt och vis kan jag tycka att det i et sådant läge är upp till föräldrarna att möjliggöra att barnen kan ha lekkompisar, vilket innebär ett jäkla massa skjutsande. Och kommer föräldrarna till dina barns kompisar vara villiga att skjutsa ut sina barn dit? 30 min i bil är ju ganska mycket, och det blir dessutom dyrt om man kör mycket.

På plussidan alltså:
-lugnt och skönt
- mycket fria ytor för barn och djur
- kan vara billigare än att bo i stan

på minussidan
-associalt för barnen?
- bensinpriserna

 

[lobell]

Sv: Livet på LANDET

Jag är uppvuxen i stan och flyttade ut på landet för 6 år sen.
Vi bor på en gård som ligger ca 1,5 mil från 2 små samhällen med typ Ica och kiosk. Och ca 2,5 mil till närmsta mindre ort. 4 till Nyköping där vi handlar, 7 mil till Sthlm dit vi sällan åker ändå.

Vi har en grusväg genom skogen 6 km, sen ut på en större väg.
Fördelarna är ju att man har hästarna hemma, slipper en massa stress med bilar och folk. När jag bodde i stan ville man alltid göra saker borta, nu vill man helst vara hemma.

Nackdelar är att det blir dyrt att åka iväg, man måste veckohandla, tonåringarna blir sura när de måste åka hem med skoltaxin, det blir bökigt på vintern om det blir snö och slask. Kan bli dyra elräkningar. kanske man måste böka med vedeldning. Dåliga skitvägar på vintern.

Rent praktiskt är det skönare att bo i stan på vintern och landet på sommaren.

 

[__Stilett__]

Sv: Livet på LANDET

Jag hade ett ställe på landet förut. Låg ca 3½ mil från stan. 5 km grusväg innan man kom till huset. Låg inne i skogen. Hade ett litet stall med plats för några hästar. Jag bodde där i ca 3 år.

jag tyckte det var ett helsike rent ut sagt. Grusvägen blev jättejobbig i regnperioder. "som ett dragspel" kan man väl säga. Trots att det var mycket skog var det väldigt lite ridvägar. Grusvägarna var väldigt hårda att rida på. Det var ensamt och kolsvart större delen av vinteråret. (ingen gatubelysning) Det var jobbigt att hela tiden vara beroende av att kunna ha släp och åka iväg sena kvällar till ridhuspauser för att orka hålla igång hästarna. Det var tråkigt att rida hemma då det var få ridande grannar och man var ofta ensam. Det var nästintill omöjligt att finna medryttare.
Man tappade lätt motivationen för att rida,,,blev vilodagar ofta. Förutom i perioderna då man tog tag i det och åkte till ridhus regelbundet...vilket oftade slutade med mkt sena kvällar. jag kände aldrig lugn och ro på landet känslan. Vi blev helt insnöade en vinter och det var svårt att ta sig ut och fram. Eftersom det var långt från hem och jobb så var det ibland lite svårt med fodringar och insläpp o dylikt vissa dagar (tex om man ville vara borta extra länge ngn dag eller dylikt). Jag blev så mentalt trött på allt så jag gick in i väggen som man säger. Jag hade dessutom unghästar som skulle ridas in, så det var väl sådär skoj att sitta ensam på en 3 åring ute på en trafikerad grusväg om dagarna. Vi fick dessutom böka med vedeldning. Om det inte sköttes hela tiden så kom vi hem till ett svinkallt hus! Men det går ju dock att byta ut sånt mot andra alternativ, pelletsbrännare eller bergsvärme var tanken för vår del men vi hann flytta innan det åtgärdades.

sommaren var visserligen mysig, när man red på fältet och kunde känna att det var lite mer trivsamt och härligt med den friska luften. Men sommaren är kort på året.

Jag tror dock det hade underlättat lite om man hade haft en privat egen paddock med BRA underlag som hade funkat en stor del av året. Och kanske lite gatubelysning så det inte blev så kolsvart.

Avståndet kändes dock inte som ngt större problem igentligen,,,man vande sig efter ngt år....

MEN, jag skulle nog inte vilja bo mitt i stan heller. Det är lite för stökigt och jag tycker man tappar lite känslan av av den rena luften på ngt sätt. Jag vill gärna bo lantligt men nära stan.

 

[Elektron]

Sv: Livet på LANDET

Exakt som du beskriver har jag det! Inklusive treåringen och hela baletten. Dock har jag ridbana.

TS - 30 minuter till stan är ju ingenting! Tidigare jobbade jag i stan men nu åker jag nästan aldrig dit.

 

[myfairlady91]

Sv: Livet på LANDET

jag är uppvuxen i ett radhusområde, bodde där tills jag slutade 9:an och sen flyttade vi ut på landet till en gård. Den gården har jag och sambon nu tagit över. Har 100 meter grusväg ut till stora vägen och sen drygt 5 km till närmsta samhälle där det finns mataffär, tapp, skola, dagis, apotek, affärer etc.. Sen har vi ytterligare 2 mil för att komma till en större stad (Varberg), till Göteborg har vi 6 mil. Jag tycker att vi bor bra, har nära till civilisationen men bor ändå på landet. Många grannar runt omkring så helt ensam är man inte. Kanonbra ridvägar, har paddock på gården, ridklubben ligger 5 km härifrån. Ridhus finns i närheten, tar 15 minuter dit med bil/transport.

jag skulle inte kunna tänka mig att bo i stan igen, utan bo på landet är min grej

 

[aramis]

Sv: Livet på LANDET

Det är omöjligt att svara på vad du kommer att tycka. Vissa älskar det andra tycker det är pest.

Jag älskar det! Vi bor 2 mil från mindre stad och 3 mil från större stad, 5 km från samhälle med ICA (bra räddare i nöden då man glömt det där man "måste" ha.)

Plus är:
Enskilt och lugnt.
Naturen nära.
Alla möjligheter att ha djur utan att behöva ha dom innomhus.
Nära till stall och billigare stallkostnad på landet mot stan.

Negativt
Dyra bensinräkningar. (har 3,7 mil till jobbet plus åkande till ridanläggning mm.)
4km grusväg betyder skitig bil året runt. Mer slitage på bilen. Risk att bli insnöad vintertid.
Långt till lekkamrater (jag tänkte inte på det som liten, men det var pest på landet (bitvis) som tonåring)

Men om jag förstår dig rätt så ska ni hyra gården i så fall? Då är det ju bara att prova, trivs ni inte så får ni flytta igen. Ni kanske trivs toppen med livet på landet, häst, hund och fågelkvitter.

Sen så är det ett annat liv än i stan. Man får planera så man får med sig allt när man handlar. Man äter inte middag på restaurangen eller hamburgestället. Man får jobba mer hemma. (renovera, måla, rensa ogräs, kapa och klyva ved, skotta snö mm mm)
Träna på gym, fika med kompisar, strosa i butiker mm blir större planeringar.

 

[Marna]

Sv: Livet på LANDET

Hej, jag måste bara lägga in ett inlägg på buke 2007 som jag tyckte var så roligt och träffande om livet på landet, vet ej vem som skrivit det men här kommer det (jag är inflyttad stockholmare, flyttade ut till "spenaten" vid 50 års ålder, har nu bott mitt i spenaten 18 år! och stortrivs)

- "Sv: Råd till stadsbor som flyttar till landet!

Jag har inga goda (eller dåliga) råd, jag vill bara ta död på en myt.

Det lugna livet på landet.

Glöm det! Det finns inte!
Om du tycker att du bränner ut dig i storstan så är landet inget alternativ för dig.
Det ska målas, krattas löv/grus, snickras, rensas, förrymda djur av olika sorter ska infångas, det ska klippas gräs och skottas snö.
Vattnet kommer antagligen ta slut i brunnen så att du måste borra en ny. I väntan på brunnsborrarna så kommer du få duscha hos snälla släktingar i stan under 3 veckors tid för naturligtvis kommer detta hända på vintern. Den snälla grannen som senare kommer med sin grävare för att hjälpa dig att gräva ner dom nya vattenledningarna kommer antagligen köra sönder halva gräsmattan för dig. På vägen därifrån kommer han av misstag köra skopan i ditt växthus samt riva med sig telefonledningen som är luftburen.
Du skarvar ihop telefonledningen i väntan på att telebolaget ska komma bara för att se hur sopbilen drar sönder den igen morgonen efter.

Från att du kliver ur sängen på morgonen tills du går och lägger dig igen så kommer minst 10 saker gå sönder varav 8 är akuta och måste fixas på direkten.

När det kommit som värst med snö så lägger din traktor/lastare av så att du måste handskotta ut din bil från gården.

Har du fruktträd så får du spendera sensommaren med att plocka frukt från gräsmattan för att slippa getinginvasion.
Å andra sidan kan du ge frukten till hästarna (har du inga så skaffa heller inga!), om dom inte rymt och försvunnit från jordens yta. Jag föreslår att du ger upp efter 3 timmars letande och istället ringer polisen. En snäll dam kan ha fångat in dom ett par kilometer hemifrån och stallt dom i sitt stall i varsin box. Förbered dig på en lång vandring hem med två motvilliga hästar om du inte har eget släp. Laga sedan grinden som dom haft sönder för fjärde gången på 2 veckor gången. (Och köp ett elaggregat!)

Har du någon bekant eller släkting som är elektriker så föreslår jag att du genast bättrar på er relation. Det kommer att löna sig när en eldosa på vinden brinner upp klockan halv 9 en söndagkväll i mitten av januari och du befinner dig i ett strömlöst tillstånd. (För naturligtvis har du inte hunnit laga skorstenen så att du kan elda i spisen och hålla huset varmt.)

Samma sak gäller rörmokare. Bjud in mosters fasters kusinbarn på kaffe och hembakt omgående om han är rörmokare. Du kommer inte ångra att du besvärade dig extra med en schwarzwaldtårta när kökskranen plötsligt börjar läcka och en tjusig fontän uppstår i köket. (Försök för all del inte att byta den själv, efter 5 timmars pillande kommer du inse att det fattas delar till den nya kranen du precis var iväg och köpte. Och besvära dig inte med att åka och byta, det kommer antagligen fattas andra delar till kran nummer två.)

Men å vad jag älskar livet på landet trots allt!"

 

[Trollsan]

Sv: Livet på LANDET

Så sant!!

- "Sv: Råd till stadsbor som flyttar till landet!

Jag har inga goda (eller dåliga) råd, jag vill bara ta död på en myt.

Det lugna livet på landet.

Glöm det! Det finns inte!
Om du tycker att du bränner ut dig i storstan så är landet inget alternativ för dig.
Det ska målas, krattas löv/grus, snickras, rensas, förrymda djur av olika sorter ska infångas (oftast kreatur eftersom arrendatorn till marken intill oss tycker att staket inte behöver underhållas), det ska klippas gräs och skottas snö.
Vattnet kommer antagligen ta slut i brunnen så att du måste borra en ny (japp, ny brunn blev det för tre år sedan!). I väntan på brunnsborrarna så kommer du få duscha hos snälla släktingar i stan under 3 veckors tid för naturligtvis kommer detta hända på vintern. Den snälla grannen (tack och lov är det sambon som har en grävmaskin, men de som äger skogen bakom vår gård kör ut lass på lass med timmer över våran gårdsplan, snacka om lervälling efter det...) som senare kommer med sin grävare för att hjälpa dig att gräva ner dom nya vattenledningarna kommer antagligen köra sönder halva gräsmattan för dig. På vägen därifrån kommer han av misstag köra skopan i ditt växthus samt riva med sig telefonledningen som är luftburen (tack och lov är både el och tetefon nedgrävda).
Du skarvar ihop telefonledningen i väntan på att telebolaget ska komma bara för att se hur sopbilen drar sönder den igen morgonen efter.

Från att du kliver ur sängen på morgonen tills du går och lägger dig igen så kommer minst 10 saker gå sönder varav 8 är akuta och måste fixas på direkten. (Efter att ha renoverat hela huset och satt upp ett nytt stall så händer det inte så ofta, men innan dess kändes ungefär som om allt gick sönder hela tiden..)

När det kommit som värst med snö så lägger din traktor/lastare av så att du måste handskotta ut din bil från gården.

Har du fruktträd så får du spendera sensommaren med att plocka frukt från gräsmattan för att slippa getinginvasion.
Å andra sidan kan du ge frukten till hästarna (har du inga så skaffa heller inga!), om dom inte rymt och försvunnit från jordens yta. Jag föreslår att du ger upp efter 3 timmars letande och istället ringer polisen. En snäll dam kan ha fångat in dom ett par kilometer hemifrån och stallt dom i sitt stall i varsin box. Förbered dig på en lång vandring hem med två motvilliga hästar om du inte har eget släp. Laga sedan grinden som dom haft sönder för fjärde gången på 2 veckor gången. (Och köp ett elaggregat!)
(Eller så visar det sig att man gjort fel när man drog staketet så att elen inte kommer fram. Hästarna tar sig ur hagen när man är i stora staden 10 mil bort och man får ringa tre olika grannar som kan åka och fånga in dem igen)

Har du någon bekant eller släkting som är elektriker så föreslår jag att du genast bättrar på er relation. Det kommer att löna sig när en eldosa på vinden brinner upp klockan halv 9 en söndagkväll i mitten av januari och du befinner dig i ett strömlöst tillstånd. (För naturligtvis har du inte hunnit laga skorstenen så att du kan elda i spisen och hålla huset varmt.)
(Att ha en elektriker i släkten hade sparat oss åtskilliga slantar!)

Samma sak gäller rörmokare. Bjud in mosters fasters kusinbarn på kaffe och hembakt omgående om han är rörmokare. Du kommer inte ångra att du besvärade dig extra med en schwarzwaldtårta när kökskranen plötsligt börjar läcka och en tjusig fontän uppstår i köket. (Försök för all del inte att byta den själv, efter 5 timmars pillande kommer du inse att det fattas delar till den nya kranen du precis var iväg och köpte. Och besvära dig inte med att åka och byta, det kommer antagligen fattas andra delar till kran nummer två.)
(Skönt att svärfar är rörmockare, det kan behövas när man plötsligt kl åtta en fredagskväll inte har något vatten längre...)

Men å vad jag älskar livet på landet trots allt!"

Jag är uppvuxen i ett villaområde i ett litet samhälle och flyttade ut på landet när jag hade avslutat mina studier.
Gården ligger 8-9 km från ett litet samhälle där det finns skola och en liten (dyr!) konsumbutik.
Har två mil till närmaste större stad med klädbutiker, sjukhus, vårdcental, gymnasieskola osv.
Det är 5 resp. 9 mil till Växjö och Jönköping om man känner att utbudet i småstaden är för litet.

Det som är nackdelarna är att man måste ta bilen (bensin=dyrt), kollektivtrafik är inte att tänka på.
Ska man till staden och äta på restaurang så kan bara en av oss dricka något alkoholhaltigt till maten, den andre måste kunna köra hem.
Man behöver storhandla, att köra till affären och småhandla blir DYRT.
Det blir ca 2 mil tur och retur för att hämta en pizza.

Jag storm trivs!
Inga grannar tätt inpå, jag kan spela högt på radion utan att störa någon (hundarna kanske).
Jag har hästarna utanför dörren (förmodligen det bästa av allt!).

Barn har jag inga så där kan jag tyvärr inte uttala mig.

 

[jenny82]

Sv: Livet på LANDET

KN

Tack alla för era svar

Ja alla tycker ju olika såklart märker man nu Men det visste jag ju.

Japp, gården är till uthyrning. Så då kan man ju pröva på hur det är att bo på landet, antingen trivs man jättebra eller mindre bra. Vi har ju heller aldrig bott i hus så då får man pröva på det oxå.
Vi bor ganska bra nu(bortsett från våran snåla hyresvärd) men längtan till landet lockar verkligen. Att kunna ha hästarna utanför huset, att kunna släppa ut hunden lös och barnen utan att oroa sig för bilar osv.
Det tråkiga som ni nämner är att det är ensamt, dyra bensinräkningar, mörkt under vinterhalvåret o säkert finns det mer.

Att få planera mera räknar jag med, det är inget som stör mig så. Storhandlar 1 gång i veckan gör vi redan, skulla man glömma nåt finns det lanthandel några kilometer bort som räddaren i nöden fikar med kompisar är inget jag gör speciellt ofta. Shoppar, nja det gör jag inte så ofta heller. Hehe, ganska innehållslöst liv jag har märker jag

Jag vill gärna höra flera berätta hur ni har det o så Hur ni får allt att fungera m.m.

 

[jenny82]

Sv: Livet på LANDET

Det är du som är bortskämd med korta avstånd
Jag har 7,5 mil vara av 2,5 mil på grus- och mindre vägar till "stan" och det tar numera med ökad trafik nästan 1,5 timme enkel väg att köra. Kan man köra på andra tider när det inte är rusning så kan det gå på 45 minuter.
Dessutom är avstånd något man vänjer sig vid efter ett tag.

Jag ska nog inte klaga på 30 minuter märker jag

Det du nog ska vara mer bekymrad över är om den låga takhöjden är i stallet. För då är det inte säkert att du får ha häst där. Takhöjden i stall ska ju vara minst 2.20 och då får hästen vara högst 146 cm. För större hästar är det 1,5 x mankhöjden som är lägsta godkända takhöjd.

Jo det vet jag ju om, tror inte att stallet uppfyller det tyvärr, ska absolut kolla upp det innan isf.

Jag har varit hästvakt där åt dom som bor där nu och ena hästen(ca 160 hög) hade inte långt kvar till taket när den stod "normalt" med huvet i boxen.

 

[Snowball]

Sv: Livet på LANDET

Livet på landet

Och så kan man ge sig f-n på att när någonting går sönder så händer det vid en storhelg när ALLA hantverkare har ledigt utom en stackare som ska försöka täcka ett distrikt på tiotals mil.

Nyår 3 år sedan pannan la av
midsommarafton 2 år sedan elskåpet brände ihop
jul förra året pannan brakade ihop för gott, direktel i tre veckor och givetvis så blir den 15 minus grader

Sen får man räkna med att mötas av i stort sett vilket djurslag som helst när man öppnar dörren. Trötta jakthundar eller vilsna katter. Får, kossor, rådjur, grävlingar, harar och rävar är rätt beskedliga men när älgar och vildsvin bosätter sig i trädgården kan man hålla sig för skratt.

 

[cassiopeja]

Sv: Livet på LANDET

Mörkret tycker inte jag ligger på minussidan. Jag älskar att det är MÖRKT på riktigt! I stan var det alltid ett sjukt orangelila sken på himlen dygnet runt av alla lampor, här kan jag gå ut och gå omkring i totalt MÖRKER, och jag tycker att det är helt underbart!

Nu är jag väldigt nyutflyttad från tätbebyggt område (där jag tidigare bott i stort sett hela mitt medvetna liv) så allt är fortfarande väldigt nytt och häftigt för mig, men jag tillhör skaran som trivs fantastiskt mycket bättre utanför tätbebyggt område!

Men jag kan säga att det beror väldigt mycket på att min sambo är en arbetsnarkoman/hantverkare, som ständigt fixar och lagar och bygger och ordnar och grejar (och dessutom tycker att det är kul!). Hade inte han funnits så hade "livet på landet" varit tusen gånger jobbigare!

En sak som känns lite konstigt är att ha så långt till närmsta affär och bensinmack (vi har väl ca 1 mil till affär och lite längre till en mack). Man måste planera när man ska handla och tanka bilen, vilket jag aldrig har behövt förut. Men det är ju bara att vänja sig vid att tänka på ett annat sätt. Det som jag tycker är mest negativt är bensinräkningarna. Jag tycker det går 10 mil bara jag sätter mig i bilen, och det blir dyyyrt. Men annars så ångrar jag inte en sekund att jag flyttade, snarare undrar jag varför jag inte har gjort det tidigare!

 

[majjijann]

Sv: Livet på LANDET

Bor på landet, dock i en lösryckt villa så vi letar efter lämplig gård. Nu bor vi 4 km från närmsta byhåla med matbutik och tågstation. Vill man till "stan" är det 2,5 mil till lilla staden och 7 mil till Göteborg. Jag har jobbat i lilla staden i fyra år så det är fullt möjligt att pendla, en halvtimme i bilen åt varje håll är helt okej. Förutom bilkostnaderna är det mycket billigare för oss att bo här än det nånsin kunde vara i en lägenhet. Dessutom hade jag vantrivts i stan, så det är en win-win-situation.

Sen om man är bortskämd och måste ha det skottat och sandat för att sticka näsan utanför dörren på vintern, eller är rädd för vilda djur eller inte överlever utan en videobutik på gångavstånd ska man nog inte bo på landet. Men sånt hoppas jag att man tänker igenom innan man funderar på att bosätta sig på landet.

 

[BandyBoy]

Sv: Livet på LANDET

Landet är Livet! Så är det bara
Vi bor på en mindre gård (8 ha), tar eget hö, har eget stall och paddock, hundarna springer fria, fåren betar de snåriga hagarna och hästarna resten

Huset har grannar på icke synbart avstånd - på sommaren kan man röra sig hur fritt som helst (om jag säger så)

Har 3 mil till närmsta stad (finns fyra städer på typ samma avstånd) och 7 km till närmsta by med livsmedelsaffär, bensinstation, skola, vårdcentral och bussförbindelse.

Jag förstår att man kan tycka att det är "jobbigt, mörkt, ensamt bla bla bla" att bo på landet, men för mig är ALLT som innefattar lantliv just LIVET! Känns som jag tar tillvara på varje minut, på varje liten del av alla årstider och som att solen och himlen bara är mina!
Jag älskar att sätta staket och att behöva rätta till dem på vårkanten. Jag älskar att se den nyplogade vägen, som vi själva ansvarar för att ploga, en snörik svinkall vinter. Jag älskar ljumma höstkvällar på altanen med utsikt över hagar och vall och jag älskar att släpa in ved för att få värme och varmvatten. ...för att inte tala om höskörden som är skitjobbig - och som man ändå bara älskar så mycket!

Vi har hundar, katter, får och två hästar. Det är jobb jobb jobb med än det ena och än det andra. Vid sidan av LIVET har jag och min man varsina heltidsjobb i stan och långt innan klockan slår 16 på eftermiddagen längtar vi redan hem! Hem för att fortsätta jobba på gården... eller förlåt, hem för att LEVA! Det är så jag ser det. Älskar mitt liv och vår underbara gård! Vår del av världen!

 

[a1agnlju]

Sv: Livet på LANDET

Jag ska nog inte klaga på 30 minuter märker jag



Jo det vet jag ju om, tror inte att stallet uppfyller det tyvärr, ska absolut kolla upp det innan isf.

Jag har varit hästvakt där åt dom som bor där nu och ena hästen(ca 160 hög) hade inte långt kvar till taket när den stod "normalt" med huvet i boxen.

Du kan ju kolla med hyresvärden om du kan få sätta upp en ligghall till hästarna och sedan använda en loge eller annan lämplig byggnad för att göra iordning hästarna inför ridning.

 

[ball]

Sv: Livet på LANDET

Livet på landet är arbete,arbete,arbete som många skrivit om.
Tycker man att det ibland är mycket jobb med att ha häst, så är det ingenting mot att ha häst+stall ( och allt kring det ).
Samtidigt är det väldigt, väldigt härligt !
Nu har jag en man som älskar att fixa & bygga, och gillar att hålla igång och mecka med grejer. Har man en sambo som tycker det är skönt att komma hem från jobb, och titta på TV och ta det lugnt, tror jag inte det skulle funka.
Och med barnen får man ta på sig att det blir mycket körande.

 

[Snowball]

Sv: Livet på LANDET

Ja jag har träffat på en del som inte varit beredda på hur mycket arbete det faktiskt är. Jag sökte stallplats och hittade ett stall som nyligen tagits över av en person som hyrde både huset och stallet på en gård. Personen hade haft häst inackorderad i många år och hade tre barn varav den äldsta dottern också hade en ponny. I början var allting så positivt inga jourer för det var så roligt att gå upp och fodra och så mysigt att byta täcken. Ett år senare var det andra tongånger och personen sa rent ut "Jag trodde aldrig det var så mycket jobb att ha eget stall"