Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

Sv: Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

Jag håller inte på med hästar men med kaniner och kaninhopnings sedan 14 år tillbaka. I min familj i generationerna före mig ska man bli uppslukad av sina barn och sitt arbete, man ska slita hårt och spara och hemmet ska glänsa. Man kan absolut inte tänka på sig själv och sina behov en endaste minut!! Detta har lätt till skilsmässor hos alla mina morbröder samt min mamma 2 ggr...Människor som går ner sig och inte inser de blir sämre mammor och fruar pga det!

Nej vi i nästa generation har sett detta och vet vad vi inte fick, kärlek ja, men vi ville ha mer TID med morsan inte att hon flängde runt jämt på 1000 extrajobb utöver det ordinarie och alltis kom försent att hämta en , om hon ens hämtade oss....

När jag då INTE slutade pyssla om och äga min enligt dem fåniga onyttiga hobbydjur och fy fortsatte tävla dem minst 1 gång i månaden och ta ut dem på promenader ibland när barnen somnat som lite egentid och fridfull tid-det var hemskt!! De stjäl ju min tid ( jovars 5 min om dagen i att mata och 5 till om jag ska ta deras katttoaletter och städa ur dem ). Allt annat med dem är ju valfri tid om jag hinner! På tävlingarna är hela familjen med och vi har fika och mannen upptäcker Sverige vilket han älskar!
Sedan att de kostar mig 50 kr /kanin och månad och att endast 2 kullar ungar per år täcker dessa mat och strö utgifter, det bryr de sig inte om minsann. För de är dyra och tidskrävande...

Jaja jag vill MÅ BRA! Då är jag en BÄTTRE mamma och fru!
 
Sv: Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

Men vad folk tyckte och tjatade:eek: Jag tyckte jag var för gammal, då 28 år att börja om igen men det gick ju inte hem hos någon:cool:

:eek: Å jag är 29 å har inte ens börjat med första än ....

är det dags nu????
 
Sv: Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

Du har förstått det där med att kunna kombinera barn, djur och tävling och verkligen stå för det du är. Jag försöker se till att inte bli uppslukad av allt annat än det som för mig är viktigt. Men jag anser inte att barn är ett hinder till att man ska kunna satsa på tex. hästar eller andra djur och tävla. Huvudsaken är att man har ett socialt nätverk som fungerar och man kan trots allt ta med sig barnen på tävlingsplatserna. För att inte tala om att gubben får se mer än vad han förväntat sig runt om i landet.
Nu när jag själv har mycket runt omkring mig, höggravid, flytta nu i helgen, ta hand om markservice, ta hand om djuren och barnen. Vart finns tiden för mig??? Jag mår skitdåligt då jag inte får eller kan planera in utställningar för mina hundar förrän framåt hösten. Jag får lappsjuka av att bara vara hemma.
För att bota lappsjukan, tar vi en resa ner till Västerås på cruisingen, trots 2 v. kvar till beräknad förlossning eftersom BB här hemma är stängd och jag är skitless på att vara hemma. Vi tar med oss både hundar och min dotter och ser till att allt fungerar runt om oss ändå.
För att må bra måste man leva!
 
Sv: Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

Och jag tycker människor som skaffar barn, efter mkt övervägande, är ruskigt modiga :D[/QUOTE]

Jag förstår vad du menar, men jag det är ändå en samhällsnorm att "vilja" ha barn. Därför tycker jag nog att det är modigare att inte skaffa det...
 
Sv: Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

Som jag ser det så har du en längtan efter ett barn då ni ska köra IVF för att lyckas få barn. Jag har bekanta som har varit ofrivilligt barnlösa och dom löste problemet med både IVF som misslyckades flera gånger och dom helt enkelt adopterade barn.
Hur det än är så är livet tomt utan barn, och livet blir mycket rikare med barn i olika åldrar. Jag kritiserar inte par som satsar på karriär och hästar istället, men jag undrar om inte bra många karriärister är ofrivilligt barnlösa av olika skäl.
För vissa är det inte ett medvetet val att vara barnlösa utan ett tvång om man inte har ekonomi att adoptera.

Nu gäller det inte mig själv direkt, då jag vill ha barn. Däremot tror jag inte meningen med livet för många i min bekantskapskrets är att skaffa barn. De definierar inte livet så, utan de vill ha hela sin tid för sig själva. Jag tycker det är rätt coolt med människor som tänker annorlunda och kanske satsar hela sin vakna tid på politiska engagemang eller som en bekant uttryckte det en gång; alla undersökningar visar att så fort man får barn, blir ens förhållande ojämställt, därför tänker inte jag skaffa några barn! Hon ägnar sitt liv åt den feministiska kampen och teater istället. Heltufft tycker jag, även om jag inte skulle vilja leva mitt liv så.
Däremot tycker jag att om man inte alltid sätter sitt barn i första rummet (med det menar jag inte att man ska curla bort det) och inser att hela ens liv kommer att förändras, ja, då ska man banne mig inte skaffa barn! :mad:
 
Sv: Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

*kl*

Jag är säkert en ganska egoistisk mamma. Iaf i vissas ögon. Jag har häst, jag behöver egentid för att må bra och senast idag var dottern på dagis fast jag var hemma.

Det första året som mamma var enormt jobbigt för mig. Visserligen tog jag mig tid att rida ett par gånger i veckan, men jag kände mig alltid stressad, tänk om hon ville amma och jag inte var där? Kunde knappt duscha utan att oroa mig för henne.

Nu när hon snart fyller två år har jag coolat ner lite. Hon har en underbar pappa som har haft en lugn och kärleksfull uppväxt och som person har mkt mer än mig att ge. Jag har i hela mitt liv varit en enstöring och haft en otrygg uppväst och har ett större behov av att vara ensam och inte ett lika stort förråd av att ge osjälviskt.

Det gjorde mig väldigt stressad och ledsen att inte orka vara den perfekta mamman som jag ville vara, som gav allt för mitt barn, och aldrig var otålig eller sur.

Nu har jag hittat en jämvikt som är mkt bättre. Jag kanske har lite mindre tid med dottern än när jag var föräldraledig, men den tid vi har försöker jag vara så mkt närvarande som jag kan, och inte stressa sunt och försöka fixa en massa så hon kommer i andra hand hela tiden.

Och det här med dagis:
Jag har varit väldigt emot hela iden med dagis. När hon var 1,5år så började hon trots det att gå halvdagar och det gick faktiskt bra, trots min skepticism. Nu går hon 2-3 förmiddagar i veckan.
Jag jobbar skift och är således hemma en del vardagar. Igår jobbade jag kväll och då vill jag gärna kunna sova ut på morgonen så då fick hon gå till dagis.
Nu jobbar jag natt och då får hon också vara på dagis imorgon fm så jag kan sova några timmar.
Jag har allt lite dåligt samvete för jag skulle då aldrig bli en sån som hade barnen på dagis fast jag var hemma, men samtidigt så behöver jag egentiden, och sover jag inte så kan jag kanske hinna rida lite.
Och skulle jag haft henne hemma idag så hade hon bara varit 1-2 fm på dagis den här veckan och jag tror att det är ganska viktigt med kontinuiteten för ett så litet barn, så hon är van och trygg på dagis.

Hon är alltid hemma på em, antingen med mig eller pappan, och när jag har lediga dagar så är hon hemma helt.

Snälla säg att jag är en ok mamma fast jag nån gång har varit i stallet när hon varit på dagis:o

Det är iaf tillåtet, för jobbar jag kväll eller natt så får hon vara på dagis dagtid ändå.

Ska skriva lite om det här med att kombinera barn och resten av livet.
Som sagt har jag häst. Men jag har fått anpassa mitt hästliv till mitt mammaliv. Nu har jag hästen på lösdrift där han får daglig skötsel så att jag inte behöver åka ut varje dag.
När jag är i stallet så är det inte så mkt pyssel utan mest målmedveten träning. Det blir kanske 1-1,5timme. Visst kan jag sakna det sköna pysslandet i stallet, och ha en heldag där, men det kan jag säkert ta igen när dottern blir större. Barn är bara små en liten del av föräldrarnas liv....
Ibland är hon med mig där, hon har just börjat intressera sig för att rida och borsta hästen. Gulligt! Håller tummarna för att det håller i sig!
Men oftast är jag själv där för hon är snabb som en vessla och inte rädd för nåt så det är svårt att ha koll på henne hela tiden om jag ska försöka rida eller så samtidigt.
Ibland är vi där hela familjen och myser. Hon gillar traktorn, hästarna, korna, hundarna, ån som finns där.
Jag vill gärna försöka inkludera henne i mitt hästliv, ja hela familjen.

Jag tror att det är viktigt att låta barnen ta plats i vardagen och tex hjälpa till med vardagliga sysslor efter sin förmåga. Jag låter hellre henne vara med och plocka ur diskmaskinen än gör det själv på en tiondel av tiden. Det är så mycket roligare att göra saker ihop, än stressa runt och låta henne vänta på att man ska ha tid för henne. I ett hushåll finns alltid saker att göra så ska barnen vänta tills man är ledig på att få uppmärksamhet så får de allt vänta länge!
 
Senast ändrad:
Sv: Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

*knapplån*
Något som jag tycker att i princip alla glömmer bort är att barnen är små en mycket kort tid.
Så även om man totalt bara ägnar sig åt sin bebis första året som mamma, så är det bara 1 (ett) år av ens liv.
Man kan göra saker i sekvens också.

Några år satsar man helhjärtat på hästar och tävling.
Några år på karriär.
Och så några år på barn.

Man har ju på det viset fått göra olika saker i livet även som förälder.
När jag fick första barnet så jobbade jag hemma med hästarna.
Ofta så kunde jag ha barnet med mig.
När jag fick andra barnet så höll jag på med karriären.

Men med 3dje barnet så var jag bara mamma.
Jag ägnade mig för fullt åt min bebis.
För jag visste att det var den sista och att tiden skulle gå så oändligt fort.
Och fort gick den - i höst börjar han i förskoleklass.
Så nu kan jag ägna mig åt arbete och nöjen.
 
Sv: Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

Mina föräldrar har hela tiden försökt tutta i mig det, att jag ska ta tillvara på småbarnstiden för det går så himla fort. Och jag gör det, jag försöker verkligen njuta så mycket jag bara kan av min lille kille. Jag avstår ganska mycket just nu, och ägnar det mesta av mina pengar och min mesta tid åt min son. Men jag lider inte av det, jag tycker inte det är en uppoffring.

Jag räknar med att det finns ett liv längre fram också, när barnen är större, och då kommer jag ha så mycket tid och pengar för allt annat. :angel:
 
Sv: Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

Det är så det är i många fall. Det är intressant att se att alla har olika uppfattningar om meningen med livet. :)
 
Sv: Lite kontroversiellt: Barnen får inte inkräkta på mitt liv...

Jag hade gärna haft dig som mamma, höll jag på att skriva.:) Vad jag menar är att du analyserar dig själv och din situation på ett genomtänkt sätt, och det är en väldig skillnad mot att bara lämna ungen och själv åka på semester!
Sen tycker jag att det är en sådan skillnad på att vara närvarande. Eftersom jag också växt upp i en totalt dysfunktionell familj med våld och missbruk, så visst var min mamma fysiskt närvarande, men psykiskt var det sannerligen värre med.
Man får väl, tänker jag som ännu barnlös, hitta en lagom balans som gör att man orkar vara närvarande. För min egen del måste jag vara mycket ifred, annars stänger jag ändå av känslomässigt. Jag vet ungefär i vilken omfattning jag orkar vara närvarande känslomässigt med andra, och jag jobbar väldigt mycket på att inte överskrida den tiden. Därför åker jag mycket till min häst, för att få vara ifred och tanka energi så jag orkar. Det är också en av anledningen till att min man kommer att få dra ett större lass, men det är han helt medveten om.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 943
Senast: Anonymisten
·
Övr. Hund Hej, Jag och min sambo skaffade hund i mars, en springer spaniel hane. Vi har sen innan pratat om att vi gärna skulle ha två hundar. Vi...
2
Svar
25
· Visningar
1 613
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
8 583
Senast: Enya
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Nu skriver jag som det är. Jag behöver input och jag vill/kan inte berätta detta för någon i min närhet. En triggervarning kanske är på...
Svar
7
· Visningar
1 128
Senast: soom
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp