Det är just åsikter som dessa som jag inte riktigt kan förstå att man kan ha om man jobbar med att lära ut ridning. Jag ska förklara vad jag menar. Men först, för att undvika missförstånd, när jag ger en eftergift och mjuknar slår sig inte hästen fri. Det kan komma först senare, kanske för att den inte är tillräckligt stark etc.
Ok. Om hästen ger efter och blir följsam, bär sig själv, gör det den ska, så ger vi hästen eftergift genom att mjukna. Så långt alla överens. Det är efter detta som jag tycker många återgår till relativt hårda tygeltag och skänkeltryck, bara för att det var så de red innan. Jag återgår till de lättast möjliga hjälperna, vikt osv, även om jag misstänker att detta är för lite för hästen i längden. Hästen måste få välja själv om den vill lyda de lätta hjälperna. Det går bra kanske 10 sekunder, innan jag får öka hjälperna igen pga att hästen blir för stark och lägger sig på, på de flesta ridskolehästar i början av lektionen. Men i slutet av lektionen kan jag rida runt i flera minuter på denna superlätta kontakt och hästen har börjat lyssna mer på små hjälper. Och jag vet hur bra det kan bli efter några månader, från egen häst samt medryttarhästar, man får en sjukt känslig häst som lyssnar på ryttaren.
Att inte efter en eftergift börja använda de minsta hjälperna anser jag vara ett generalfel i ridning som gör att det blir väldigt svårt när du ska börja med riktig samling senare. Det blir en återvändsgränd och man får lära om.
.
