Lär man inte ut eftergift på ridskolor numera?

[Bambi]

Oj vad man kan tycka olika! Jag tycker precis tvärt om! Många ridskolehästar har det betydligt bättre än många privathästar. Ridskolehästarna får gå i flock ett visst antal timmat om dagen, dom får ett varierat arbete i veckorna med både bommar, dressyr, uteritter och ibland lite lekar och barbacka. Men om det är en häst som inte vill hoppa, så kan den göra annat arbete istället. Det brukar också finnas elever på ridskolan som sköter och älskar hästarna. Dessutom finns det kunnig personal som ser till foderstater, sköter om hästarna, anpassar utrustning och arbete för varje individ.

Så jag anser att överlag har ridskolehästar det bättre än många privathästar.


Jag tycker att du har en väldigt tråkig attityd. Det är DU som satte hårt mot hårt mot ridskolehästarna, jag tror inte att många elever gör så idag. Jag tycker också att du ska sluta på ridskolan, för hästarna behöver besparas för sådana som dig.

Har du läst det jag skrivit??

För mig kommer hästens väl alltid först, sett ur ett etologiskt perspektiv och utan förmänskligande. Jag har alltid älskat mina hästar högt och gjort allt för dem; satt dem före min egen bekvämlighet. Det är många år sedan jag själv var ridskoleelev nu, men jag har sett många ridskolor sen dess också. Vad exakt i det jag skriver är det du anser att hästarna borde besparas? Det jag skrev om, som jag skrev att jag ångrar, jag när jag som liten (jag var 8-9 år) trodde att det var rätt att vara tuff mot hästen, utan att fundera på varför den gjorde som den gjorde. Något som tyvärr är vanligt på ridskolor, men inte bara där förstås.

Jag tycker att du minst sagt förskönar ridskolehästarnas liv. De går ofta alldeles för stora flockar på liten yta. Flock låter fint, men hållning i flock ställer också stora krav på miljön. Utevistelsen begränsas efter när det passar folk att rida lektioner. Det där med varierat arbete och tillpassad utrustning är minst sagt en sanning med modifikation. Varierat så tillvida att det kommer mängder av hjälper från mängder av ryttare, skulle man kunna säga för att spetsa till det lite... Och vilka ridskolor har möjlighet att använda professionella sadelutprovare och skaffa individuell utrustning som faktiskt är anpassad för varje häst? De får det som finns, som passar bäst. Räkna foderstater kan vem som helst göra som är intresserad av det.

Det känns lite som du skriver ur perspektivet att alla privathästar harvar runt i samma spår varje dag utan utevistelse. Så är det tyvärr för vissa hästar på de större anläggningarna, men de flesta privathästar i vårt land bor inte i ridakokans privatstall utan på landet, där de lever helt andra liv.

Lever jag som jag lär? Ja, jag är tveksam till ridskolekonceptet och skulle bara låta mina barn rida på ridskola om hästarna hade det riktigt bra där, med god och välanpassad miljö. Sådana ridskolor finns. Men hästarna blir ändå fel ridna... Klart det händer privathästar också, men på ridskolan är det helt oundvikligt och under större belastning. Om vi inte pratar ponnyridning med små små barn.

Min häst går i mycket stor lösdrift i ett välanpassat flockliv. Hon rids lätt och varierat, mest ut.

 

[Mabuse]

Har du läst det jag skrivit??

För mig kommer hästens väl alltid först, sett ur ett etologiskt perspektiv och utan förmänskligande. Jag har alltid älskat mina hästar högt och gjort allt för dem; satt dem före min egen bekvämlighet. Det är många år sedan jag själv var ridskoleelev nu, men jag har sett många ridskolor sen dess också. Vad exakt i det jag skriver är det du anser att hästarna borde besparas? Det jag skrev om, som jag skrev att jag ångrar, jag när jag som liten (jag var 8-9 år) trodde att det var rätt att vara tuff mot hästen, utan att fundera på varför den gjorde som den gjorde. Något som tyvärr är vanligt på ridskolor, men inte bara där förstås.

Jag tycker att du minst sagt förskönar ridskolehästarnas liv. De går ofta alldeles för stora flockar på liten yta. Flock låter fint, men hållning i flock ställer också stora krav på miljön. Utevistelsen begränsas efter när det passar folk att rida lektioner. Det där med varierat arbete och tillpassad utrustning är minst sagt en sanning med modifikation. Varierat så tillvida att det kommer mängder av hjälper från mängder av ryttare, skulle man kunna säga för att spetsa till det lite... Och vilka ridskolor har möjlighet att använda professionella sadelutprovare och skaffa individuell utrustning som faktiskt är anpassad för varje häst? De får det som finns, som passar bäst. Räkna foderstater kan vem som helst göra som är intresserad av det.

Det känns lite som du skriver ur perspektivet att alla privathästar harvar runt i samma spår varje dag utan utevistelse. Så är det tyvärr för vissa hästar på de större anläggningarna, men de flesta privathästar i vårt land bor inte i ridakokans privatstall utan på landet, där de lever helt andra liv.

Lever jag som jag lär? Ja, jag är tveksam till ridskolekonceptet och skulle bara låta mina barn rida på ridskola om hästarna hade det riktigt bra där, med god och välanpassad miljö. Sådana ridskolor finns. Men hästarna blir ändå fel ridna... Klart det händer privathästar också, men på ridskolan är det helt oundvikligt och under större belastning. Om vi inte pratar ponnyridning med små små barn.

Min häst går i mycket stor lösdrift i ett välanpassat flockliv. Hon rids lätt och varierat, mest ut.

Men din erfarenhet av ridskolor är väl, som jag förstår det, rätt begränsad? Du red lite som barn på en ridskola, och sen dess har du stått i privatstall?

När det gäller anpassad utrustning - saken är ju att på en bra ridskola finns det så pass kompetent personal att man inte behöver ta ut en sadelutprovare, personalen är så pass duktig att de kan avgöra vad som passar och inte. Och de flesta hästar har inte så speciella ryggar att de behöver superspeciella sadlar (och ridskolor undviker ofta att köpa hästar som har det), utan man provar en sadel utifrån 3-4 sadlar som finns lediga. Åtminstone på min ridskola har hästarna dessutom en dressyrsadel och en hoppsadel, och det är rätt petigt med hästarnas utrustning. När det gäller träns så är de ju anpassningsbara efter hästens huvud, och med en remontgrimma och ett vanligt tredelat tränsbett kommer man rätt långt på de flesta hästar.

När det gäller ridskolehästars förmåga att sortera folk, så skulle jag säga att den är välutvecklad hos en erfaren ridskolehäst. De kategoriserar folk på några sekunder - och är inte särskilt olyckliga av det, de lär sig helt enkelt vilka de ska ta på allvar, och vilka de ska ta med en nypa salt.

 

[Cherarriduracell]

galghumor var väl inte meningen, men väldigt många lär sig en grund om hästar på ridskola och erbjuds möjlighet att fortsätta till LA nivå i dressyr. Man erbjuds en teoretisk grund och får träffa många lämpliga nybörjarhästar somtill vardags tas omhand av kunnig personal.

Skulle folk börjarida litepå kompisens kuse och få sin utbildning därigenom kan det ju sluta hur som helst, vet man om man varit runt i lite privatstall med sådan kultur. eller om en nybörjare köper häst och behöver förlita sig på en stallägare (tex) men saknar kunskap att avgöra huruvida hen är lämplg som mentor eller ej... Det tycker inte jag vore det absolut bästa för hästarna och ridsporten.

Men självklart förutsätter mitt synsätt en bra ridskola där hästarna erbjuds så bra liv som möjligt, med bra hage, rutiner, foder och kunnig personal.

 

[Tatami]

Kan vi enas om att det finns bra ridskolor och mindre bra ridskolor och fokusera mer på själva ridningen som lärs ut och mindre på hur ridskolehästarna har det? Det är ju som med all annan hästhållning, det finns seriösa och bra ridskoleägare som tar mkt bra hand om sina hästar och ser till helheten, medan andra skiter i hästen och gör lite som dom vill. Så är det med privatryttare också.

Det jag skulle önska att tråden fick handla om är hur ridning lärs ut på ridskolor, framförallt detta med att många säger att man ska "hålla i och trycka på". Jag rider med väldigt mycket eftergift och resultatet är en mjuk och bärig häst. Så fort jag lättar i tygeln och hästen kanske väljer att slå sig fri efter ett tag (som man ju måste låta den välja själv) så tror ridläraren att jag av misstag har slutat hålla i hästen.

Btw så har jag inte fått denna kritik på fyra ridskolor, det har varit lite olika saker men gemensamt för de fyra är att det verkar viktigare att ha krångliga övningar med sidvärtsrörelser och förvänd galopp än att jobba med hästens grundform och balans. Ofta får man bara höra vilka vägar man ska rida och aldrig något om hur hästen går. Det ges liksom inte tid eller möjlighet till att rida hästen till avslappning utan det ska göras så mkt grejer hela tiden (på alla nivåer). Ungefär som att man inte kan lära sig nåt utan att göra nån specifik övning hela tiden.

 

[nickan1]

@Tatami har du tagit upp dina funderingar med ridlärarna på de olika ställen eller har du bara gått vidare till nästa ridskola? Och då menar jag pratat igenom det med ridläraren när ni inte haft lektion. Ibland kan ju saker och ting bara handla om att man inte förstår varandra i kommunikationen och att ni inte förstår varför ni vill att saker ska göras på ett visst sätt. Om du inte är nöjd tycker jag du ska framföra det istället för att bara hoppa till nästa ställe.

 

[Cherarriduracell]

ridskoleridning är generellt ryttarinriktad dvs ska utveckla ryttaren. Träningar är generellt ekipageinriktade dvs fokus på hästens lösgjordhet och specialfinlir som kanske inte följer traditionell ridlära fullt ut. Tränar man upp ryttare kommer lösgjordheten så småningom i övningarna, utan att det behöver "fokuseras" på det. allt vi gör är ju lösgörande och gymnastiserande för hästarna, och rids de krångliga övningarna och rörelserna rätt kommer lösgjordheten sedan som kvitto.

Det blir lite slitsamt och gynnar inte bra ridning att ha 9 ryttare runtsnurrandes på volterna med små instruktioner i "på tygeln-ridning" som efter 40 min gör att hästarna böjer in nacken av utmattning, och inte tror jag att det är enså rolig lektion heller. Att gå vidare med andra övningar och rörelser tränar ryttarens finkänslighet och samspel mellan hjälperna = förmåga att rida på tygeln såsmåningom. Man vill inte gärna heller stå och prata om att IDAG VILL JAG ATT ALLA HÄSTAR SKA BÖJA PÅ NACKEN som det lätt uppfattas när man pratar form och på tygeln. Form och lösgjordhet är lite för abstrakt för många ridskoleelever och något som ju förr eller senare kommer hända "av sig själv", det kanske är så dina ridlärare också resonerat? Därav mer prat om avspänd och kontakt (där formen rinner ut om man har glapp/för ostadig kontakt) än just LÖSGJORDHET och PÅ TYGELN.

Kan jag tänka mig.

 

[Tatami]

ridskoleridning är generellt ryttarinriktad dvs ska utveckla ryttaren. Träningar är generellt ekipageinriktade dvs fokus på hästens lösgjordhet och specialfinlir som kanske inte följer traditionell ridlära fullt ut. Tränar man upp ryttare kommer lösgjordheten så småningom i övningarna, utan att det behöver "fokuseras" på det. allt vi gör är ju lösgörande och gymnastiserande för hästarna, och rids de krångliga övningarna och rörelserna rätt kommer lösgjordheten sedan som kvitto.

Det blir lite slitsamt och gynnar inte bra ridning att ha 9 ryttare runtsnurrandes på volterna med små instruktioner i "på tygeln-ridning" som efter 40 min gör att hästarna böjer in nacken av utmattning, och inte tror jag att det är enså rolig lektion heller. Att gå vidare med andra övningar och rörelser tränar ryttarens finkänslighet och samspel mellan hjälperna = förmåga att rida på tygeln såsmåningom. Man vill inte gärna heller stå och prata om att IDAG VILL JAG ATT ALLA HÄSTAR SKA BÖJA PÅ NACKEN som det lätt uppfattas när man pratar form och på tygeln. Form och lösgjordhet är lite för abstrakt för många ridskoleelever och något som ju förr eller senare kommer hända "av sig själv", det kanske är så dina ridlärare också resonerat? Därav mer prat om avspänd och kontakt (där formen rinner ut om man har glapp/för ostadig kontakt) än just LÖSGJORDHET och PÅ TYGELN.

Kan jag tänka mig.

Hmm. Det är nog just denna inställning som du har som jag märker på många ridskolor. Det frustrerar mig och gör att jag känner mig nedvärderad. Det låter som att alla ridskoleelever är sämre ryttare som inte har koll på begreppen och som inte riktigt klarar av att förstå, att man måste förenkla allt hela tiden. Jag förstår vitsen med förenkling när man lär sig, jag jobbar själv som lärare, men nånstans måste man ju se individen också och anpassa undervisningen. Det är väl jättebra om det kommer en duktig ryttare och till och med kan utbilda hästarna? Men den duktiga ryttaren vill också lära sig nytt. Jag tror att det är just grundridning som behövs mer på ridskolorna, att man får lära sig att renodla hjälperna osv, och det blir då också mkt tydligare för hästarna och mer konsekvent rent allmänt. Ridningen får inte gå ut på att kunna rida en häst i form, jag rider alla hästar i form och det gör alla i min grupp också. Det är ju där ridningen börjar...

 

[Cherarriduracell]

Hmm. Det är nog just denna inställning som du har som jag märker på många ridskolor. Det frustrerar mig och gör att jag känner mig nedvärderad. Det låter som att alla ridskoleelever är sämre ryttare som inte har koll på begreppen och som inte riktigt klarar av att förstå, att man måste förenkla allt hela tiden. Jag förstår vitsen med förenkling när man lär sig, jag jobbar själv som lärare, men nånstans måste man ju se individen också och anpassa undervisningen. Det är väl jättebra om det kommer en duktig ryttare och till och med kan utbilda hästarna? Men den duktiga ryttaren vill också lära sig nytt. Jag tror att det är just grundridning som behövs mer på ridskolorna, att man får lära sig att renodla hjälperna osv, och det blir då också mkt tydligare för hästarna och mer konsekvent rent allmänt. Ridningen får inte gå ut på att kunna rida en häst i form, jag rider alla hästar i form och det gör alla i min grupp också. Det är ju där ridningen börjar...

Då kanske inte ridskoleridning i storgrupp är din grej? Din grej kanske är att rida i träningsgrupp eller privatlektioner på ridskolans hästar, för att känna att du blir sedd och får den hjälp och undervisning du vill ha? Framför allt, lufta med din ridlärare. De läser inte tankar och har kanske en tankeplan för den de upplever att du är, ibland stämmer den och blir bra och ibland har man misstolkat helt. Öppen dialog

vad är det du vill ha ut av din lektionsridning?

 

[Tatami]

@Tatami har du tagit upp dina funderingar med ridlärarna på de olika ställen eller har du bara gått vidare till nästa ridskola? Och då menar jag pratat igenom det med ridläraren när ni inte haft lektion. Ibland kan ju saker och ting bara handla om att man inte förstår varandra i kommunikationen och att ni inte förstår varför ni vill att saker ska göras på ett visst sätt. Om du inte är nöjd tycker jag du ska framföra det istället för att bara hoppa till nästa ställe.

Ja på ett ställe tog jag upp hur de använde sig av fasta inspänningstyglar på hästarna under ridning (ca 30% av hästarna) vilket kändes som att jag inte kunde påverka något alls och det kändes även som en säkerhetsrisk. Dessutom har jag svårt att se att det är bra för en häst att gå inspänd i nästan två timmar. Men det gick inte att få dem att ändra sig. Överlag så harju en lärare sina åsikter om vad som är rätt och fel, och håller man inte med så får man ju söka sig vidare, de kommer ju inte ändra åsikt för att du tycker nåt annat, hur väl du än motiverar dig

 

[Tatami]

Nej visst, ridskola kanske inte är nåt för mig i längden, men det vore ju knepigt om jag inte skulle kunna rida på ridskola i perioder då jag inte har nån annan häst, för motion och för att hålla igång ridningen, utan att råka ut för diverse konstiga åsikter? Nu har jag mailat ett annat ställe som har enbart privatlektioner i liten grupp och där ridläraren är väldigt meriterad, det kanske kan vara nåt. Prova kan man ju.

 

[Bambi]

Men din erfarenhet av ridskolor är väl, som jag förstår det, rätt begränsad? Du red lite som barn på en ridskola, och sen dess har du stått i privatstall?

När det gäller anpassad utrustning - saken är ju att på en bra ridskola finns det så pass kompetent personal att man inte behöver ta ut en sadelutprovare, personalen är så pass duktig att de kan avgöra vad som passar och inte. Och de flesta hästar har inte så speciella ryggar att de behöver superspeciella sadlar (och ridskolor undviker ofta att köpa hästar som har det), utan man provar en sadel utifrån 3-4 sadlar som finns lediga. Åtminstone på min ridskola har hästarna dessutom en dressyrsadel och en hoppsadel, och det är rätt petigt med hästarnas utrustning. När det gäller träns så är de ju anpassningsbara efter hästens huvud, och med en remontgrimma och ett vanligt tredelat tränsbett kommer man rätt långt på de flesta hästar.

När det gäller ridskolehästars förmåga att sortera folk, så skulle jag säga att den är välutvecklad hos en erfaren ridskolehäst. De kategoriserar folk på några sekunder - och är inte särskilt olyckliga av det, de lär sig helt enkelt vilka de ska ta på allvar, och vilka de ska ta med en nypa salt.

Nej, min ridskoleerfarenhet är inte direkt begränsad. Har varit elev på fyra ridskolor och jobbat på ytterligare ca tio i olika delar av landet.

Det är klart att en ridlärare förhoppningsvis kan hitta vettiga sadlar till hästarna. Men påståendet var att det skulle vara till någon slags fördel avseende utrustning att vara ridskolehäst, och det är jag tveksam till. Som ägare till en eller några hästar har man andra möjligheter att hitta en sadel som passar både häst och ryttare perfekt, och ändra efter behov. Det låter fint med en ridskola som har råd att satsa på både hopp- och dressyrsadlar!

Det här med "sorteringen" kan man se på olika sätt. En häst som är tålig och "lämplig" som ridskolehäst lär ju sig, precis som både du och jag själv skrivit, att sluta lyssna på ryttare som rider dåligt. Det lider de inte av, skriver du. Säger vem? Det måste ju vara en relativ fråga... De hästar som inte står ut selekteras bort, kvar blir de tåliga. Men vad får inte de utstå i sin tålighet? Hästar är känsliga djur. De kan känna en fluga trippa. Vi sätter bett i deras munnar och belastar deras ryggar. Ingen häst förtjänar att sättas ut balans på ett sådant sätt att den, för sin egen skull, tvingas sluta lyssna. Hästar är socialt avancerade varelser som noga väljer sitt umgänge om den får chansen. Få är nog de hästar som skulle välja ridskolehästens sociala situation med massor av människor och stök som det blir i stora stallar, om de fick möjligheten att slippa.

 

[Bambi]

Kan vi enas om att det finns bra ridskolor och mindre bra ridskolor och fokusera mer på själva ridningen som lärs ut och mindre på hur ridskolehästarna har det? Det är ju som med all annan hästhållning, det finns seriösa och bra ridskoleägare som tar mkt bra hand om sina hästar och ser till helheten, medan andra skiter i hästen och gör lite som dom vill. Så är det med privatryttare också.

Det jag skulle önska att tråden fick handla om är hur ridning lärs ut på ridskolor, framförallt detta med att många säger att man ska "hålla i och trycka på". Jag rider med väldigt mycket eftergift och resultatet är en mjuk och bärig häst. Så fort jag lättar i tygeln och hästen kanske väljer att slå sig fri efter ett tag (som man ju måste låta den välja själv) så tror ridläraren att jag av misstag har slutat hålla i hästen.

Btw så har jag inte fått denna kritik på fyra ridskolor, det har varit lite olika saker men gemensamt för de fyra är att det verkar viktigare att ha krångliga övningar med sidvärtsrörelser och förvänd galopp än att jobba med hästens grundform och balans. Ofta får man bara höra vilka vägar man ska rida och aldrig något om hur hästen går. Det ges liksom inte tid eller möjlighet till att rida hästen till avslappning utan det ska göras så mkt grejer hela tiden (på alla nivåer). Ungefär som att man inte kan lära sig nåt utan att göra nån specifik övning hela tiden.

Min tanke kring det du skriver är att, oavsett hur bra en ridskola är, ställer ridning av många olika, inte alltför kunniga ryttare, väldigt speciella krav på hästarna. Det måste man som ryttare ha respekt och ödmjukhet inför.

Du talar på ett lite märkligt sätt om eftergift, tycker jag. Om du "testar" hästen med en eftergift, som du uttrycket det, och hästen slår sig fri har ju något definitivt gått snett. Den litar inte på din hand och är i obalans. Kanske försöker instruktören ge dig "standardtipset" i det läget; rid med stadigare hand. Det kan ju vara så att det som du beskriver som mjukt, upplevs förvirrande av hästen. Det här är ju helt omöjligt att avgöra utan att ha sett dig rida i nämnd situation, jag kan ha helt fel. Men det är de tankar jag får när jag läser det du skriver. Det bästa vore säkert om du kunde ha en dialog med ridläraren i ett sådant läge - vad DU försökte uppnå med din hjälp, och vad ridläraren tyckte att du uppnådde.

 

[Tatami]

Min tanke kring det du skriver är att, oavsett hur bra en ridskola är, ställer ridning av många olika, inte alltför kunniga ryttare, väldigt speciella krav på hästarna. Det måste man som ryttare ha respekt och ödmjukhet inför.

Du talar på ett lite märkligt sätt om eftergift, tycker jag. Om du "testar" hästen med en eftergift, som du uttrycket det, och hästen slår sig fri har ju något definitivt gått snett. Den litar inte på din hand och är i obalans. Kanske försöker instruktören ge dig "standardtipset" i det läget; rid med stadigare hand. Det kan ju vara så att det som du beskriver som mjukt, upplevs förvirrande av hästen. Det här är ju helt omöjligt att avgöra utan att ha sett dig rida i nämnd situation, jag kan ha helt fel. Men det är de tankar jag får när jag läser det du skriver. Det bästa vore säkert om du kunde ha en dialog med ridläraren i ett sådant läge - vad DU försökte uppnå med din hjälp, och vad ridläraren tyckte att du uppnådde.

Tack för att du slog huvudet på spiken När jag gör en eftergift gör jag det för att belöna hästen som just gjort rätt, den har gett efter och då ger jag efter. Efter det rider jag med mindre hjälper än tidigare, för att få hästen mer känslig och bära sig själv. Om då hästen slår sig fri på dessa mindre hjälper så ser jag inte som ett problem, bara konstaterar att nu är det dags att öka styrkan i hjälperna igen. Att hästen slår sig fri är alltså en konsekvens att jag använder lättare hjälper. På kort sikt ser det kanske fel ut men på lång sikt kommer hästen att bli känslig och avslappnad och "gå av sig själv". Det är precis detta som jag tycker har saknats på många ridskolor jag testat. Men som sagt, många vägar bär till Rom, jag får försöka hitta en medryttarhäst igen och träna för någon av de vettiga privata tränare jag hittat. Tyvärr bor min guru på andra sidan Sverige (en helt vanlig ridskolelärare).

 

[Bambi]

Tack för att du slog huvudet på spiken När jag gör en eftergift gör jag det för att belöna hästen som just gjort rätt, den har gett efter och då ger jag efter. Efter det rider jag med mindre hjälper än tidigare, för att få hästen mer känslig och bära sig själv. Om då hästen slår sig fri på dessa mindre hjälper så ser jag inte som ett problem, bara konstaterar att nu är det dags att öka styrkan i hjälperna igen. Att hästen slår sig fri är alltså en konsekvens att jag använder lättare hjälper. På kort sikt ser det kanske fel ut men på lång sikt kommer hästen att bli känslig och avslappnad och "gå av sig själv". Det är precis detta som jag tycker har saknats på många ridskolor jag testat. Men som sagt, många vägar bär till Rom, jag får försöka hitta en medryttarhäst igen och träna för någon av de vettiga privata tränare jag hittat. Tyvärr bor min guru på andra sidan Sverige (en helt vanlig ridskolelärare).

Jag måste säga att ju mer du skriver om dina eftergifter desto märkligare låter det för mig... Om hästen slår sig fri när hjälperna lättar har ni missförstått varandra.

Ridning handlar om tajming på tiondels sekund, man kan liksom inte ha en generell skala från 1-10 på hur mycket man tar i och så skifta statiskt inom denna skala beroende på hur hästen reagerar på det du kallar en eftergift. Man måste hela tiden rida i samspel och balans där hjälperna varierar beroende på hästens svar. Jag förstår inte riktigt heller målet att hästen ska gå "av sig själv". Även när man nått lösgjordhet är ridningen ett samspel där ryttaren inverkar och jobbar och jag tror inte att särskilt många ridskolehästar kan gå "av sig själv" i en korrekt form, det låter mer som något man kan glida fram en stund på om man lånar någon fin häst som är riktigt välriden och stark.

 

[skiesabove]

Rider ni med handskar? Om inte förstår jag att det blir blåsor, framförallt om man rider med såna vävtyglar som de flesta ridskolor har. Och träningsvärk är ju inte heller särskilt ovanligt - även om den kanske inte borde sitta i armarna, utan hellre i rygg/axlar, men det har ju mer med ryttarens teknik att göra. Titta på professionella ryttare, de har rejäla muskler i axlar och rygg, så det behövs en del styrka för att kunna rida ordentligt.

Fast alltså nä, om man måste ha handskar för att man får blåsor i händerna annars så håller man alldelens för hårt i tyglarna.

 

[skiesabove]

Tack för att du slog huvudet på spiken När jag gör en eftergift gör jag det för att belöna hästen som just gjort rätt, den har gett efter och då ger jag efter. Efter det rider jag med mindre hjälper än tidigare, för att få hästen mer känslig och bära sig själv. Om då hästen slår sig fri på dessa mindre hjälper så ser jag inte som ett problem, bara konstaterar att nu är det dags att öka styrkan i hjälperna igen. Att hästen slår sig fri är alltså en konsekvens att jag använder lättare hjälper. På kort sikt ser det kanske fel ut men på lång sikt kommer hästen att bli känslig och avslappnad och "gå av sig själv". Det är precis detta som jag tycker har saknats på många ridskolor jag testat. Men som sagt, många vägar bär till Rom, jag får försöka hitta en medryttarhäst igen och träna för någon av de vettiga privata tränare jag hittat. Tyvärr bor min guru på andra sidan Sverige (en helt vanlig ridskolelärare).

Du kanske skulle trivas bättre med att rida akademiskt ? Det finns anläggningar där du kan rida privatlektion på lånad häst, vars bor du?

 

[Tatami]

Du kanske skulle trivas bättre med att rida akademiskt ? Det finns anläggningar där du kan rida privatlektion på lånad häst, vars bor du?

Ja jag gillar den akademiska ridstilen Jag bor i Uppsala.

 

[miss_lillamy]

Nej, min ridskoleerfarenhet är inte direkt begränsad. Har varit elev på fyra ridskolor och jobbat på ytterligare ca tio i olika delar av landet.

Det är klart att en ridlärare förhoppningsvis kan hitta vettiga sadlar till hästarna. Men påståendet var att det skulle vara till någon slags fördel avseende utrustning att vara ridskolehäst, och det är jag tveksam till. Som ägare till en eller några hästar har man andra möjligheter att hitta en sadel som passar både häst och ryttare perfekt, och ändra efter behov. Det låter fint med en ridskola som har råd att satsa på både hopp- och dressyrsadlar!

Det här med "sorteringen" kan man se på olika sätt. En häst som är tålig och "lämplig" som ridskolehäst lär ju sig, precis som både du och jag själv skrivit, att sluta lyssna på ryttare som rider dåligt. Det lider de inte av, skriver du. Säger vem? Det måste ju vara en relativ fråga... De hästar som inte står ut selekteras bort, kvar blir de tåliga. Men vad får inte de utstå i sin tålighet? Hästar är känsliga djur. De kan känna en fluga trippa. Vi sätter bett i deras munnar och belastar deras ryggar. Ingen häst förtjänar att sättas ut balans på ett sådant sätt att den, för sin egen skull, tvingas sluta lyssna. Hästar är socialt avancerade varelser som noga väljer sitt umgänge om den får chansen. Få är nog de hästar som skulle välja ridskolehästens sociala situation med massor av människor och stök som det blir i stora stallar, om de fick möjligheten att slippa.

Fast nja... Nu drar du alla ridskolor över en kam. Vad då kvar blir de tåliga och vad får de utstå? Hur tror du att ridskoleelever rider egentligen? Vad har du jobbat med på de tio ridskolor i landet du varit på? Varför har du jobbat på så många? Många ridskolor har flertalet känsliga hästar som är väldigt ridbara.

För att en ridskola ska få sina skyltar från ridsportförbundet som kvalitetssäkrar ridskolan krävs en hel del. Bland annat ska en viss % av ridlärarna vara minst SRL II. Och för att bli SRL krävs ett godkänt yrkesprov där en massa delar testas.

Precis som du hävdar att det inte är en fördel att vara ridskolehäst avseende utrustning hävdar jag det motsatta. Tror du inte att ridskolorna vill ha hållbara hästar som gillar sitt jobb? På en ridskola finns det många kunniga människor till skillnad från många privtryttare som sätter på starka bett och flertalet tyglar och flyger omkring på hoppbanorna.

Jag undrar verkligen vilka ridskolor du har varit på med dina dåliga intryck.

 

[skiesabove]

Fast nja... Nu drar du alla ridskolor över en kam. Vad då kvar blir de tåliga och vad får de utstå? Hur tror du att ridskoleelever rider egentligen? Vad har du jobbat med på de tio ridskolor i landet du varit på? Varför har du jobbat på så många? Många ridskolor har flertalet känsliga hästar som är väldigt ridbara.

För att en ridskola ska få sina skyltar från ridsportförbundet som kvalitetssäkrar ridskolan krävs en hel del. Bland annat ska en viss % av ridlärarna vara minst SRL II. Och för att bli SRL krävs ett godkänt yrkesprov där en massa delar testas.

Precis som du hävdar att det inte är en fördel att vara ridskolehäst avseende utrustning hävdar jag det motsatta. Tror du inte att ridskolorna vill ha hållbara hästar som gillar sitt jobb? På en ridskola finns det många kunniga människor till skillnad från många privtryttare som sätter på starka bett och flertalet tyglar och flyger omkring på hoppbanorna.

Jag undrar verkligen vilka ridskolor du har varit på med dina dåliga intryck.

Jag tror att ni kan ha varit på exakt samma ridskolor. På alla ridskolor jag har gått på (godkända, med utbildade ridlärare) så har det varit på tok för mycket "banka och dra" för min smak. Jag gillar inte att ha vikt i händerna, jag gillar inte den attityden/inställningen till hästen, jag trivs inte med den kortfattade teorin. För en del är det helt normalt och inget fel alls, för mig är det fel.

"Lätta hjälper" kan betyda väldigt olika saker .

 

[skiesabove]

Ja jag gillar den akademiska ridstilen Jag bor i Uppsala.

Grattis! Jag blir lite avis. Du har några fina "alternativa" alternativ i krokarna... Jag PM:ar!