Jag känner mest att om jag vaknar upp nästa dag och inte bryr mig var det inte så himla viktigt ändå, alternativt är situationen redan löst (jag tog upp det med personen på något sätt) och då finns det ingen anledning att älta det mer.Det är väl inte skönt att någon går över ens gräns och man gör inget åt det?
Så gjorde jag med mitt ex i 10 år och jag är rätt hårt ärrad av den tiden. Det betyder inte att jag är otrevlig och drar upp allt han gjort varje gång vi ses (gemensamt barn), men jag är definitivt långsint, han brände tiotusen chanser och kommer aldrig få en till.