Läkare utan tillräckliga språkkunskaper.

[Lilla]

Jag vet varken ut eller in.
Ortopeden ringer och berättar det som står i journalen om sista röntgen.
Han säger att det är bra att jag belastar men att jag ska vara försiktig. Inget mindre, inget mer.
I anteckningarna står det att han har informerat att jag får belasta fullt till smärtgräns och fri rörlighet inomhus. Vadå inomhus??? Det sa han inget om!

I dag träffade jag en sjukgymnast som sa att nu är det inte försiktig som gäller och det gör inget att det gör ont.
(Stod på den brutna foten på en balansplatta med stöd av en ribbstol och det gjorde rejält ont)
Utöver det får jag cykla efter eget huvud.

Vad är riktigt och vad innebär fri rörlighet inomhus?

 

[Lilla]

Börjar känna mig stressad. Jag har sökt en tjänst som jag har stora förhoppningar att få. Den börjar 22 aug. Som det är nu går jag utan kryckor inne men inte ute när jag är själv. Jag belastar foten mer och mer men jag trampar inte igenom/över. Och jag går mkt sämre utan skor än med.
I går hade det gått tre veckor.
Är så orolig för att jag inte ska hinna våga gå "överallt" tills jobbet börjar.

 

[escodobe]

Jag vet varken ut eller in.
Ortopeden ringer och berättar det som står i journalen om sista röntgen.
Han säger att det är bra att jag belastar men att jag ska vara försiktig. Inget mindre, inget mer.
I anteckningarna står det att han har informerat att jag får belasta fullt till smärtgräns och fri rörlighet inomhus. Vadå inomhus??? Det sa han inget om!

I dag träffade jag en sjukgymnast som sa att nu är det inte försiktig som gäller och det gör inget att det gör ont.
(Stod på den brutna foten på en balansplatta med stöd av en ribbstol och det gjorde rejält ont)
Utöver det får jag cykla efter eget huvud.

Vad är riktigt och vad innebär fri rörlighet inomhus?

Det låter som du ska röra dig, göra sjukgymnastiken men inte ägna dig åt terränglöpning,MMA,hoppa runt i bollhav eller liknande aktiviteter.

 

[Korven]

När jag tränade min trasiga opererade axel så gjorde det ont länge men det sas inget om att jag skulle avstå för det.

 

[Lilla]

Det låter som du ska röra dig, göra sjukgymnastiken men inte ägna dig åt terränglöpning,MMA,hoppa runt i bollhav eller liknande aktiviteter.

Men ortopeden säger försiktig och sjukgymnasten säger kör.
Ortopeden säger till smärtgräns(vilket innebär att jag inte får trampa på foten alls i stort sett)
Sjukgymnasten säger att det gör inget att det gör ont.
Något mellanting var det sjukgymnasten sa när jag bröt andra foten. Att självklart gör det ont men det ska inte göra för ont och inte sitta i för länge. Jag har valt att köra på det även om det inte är sagt nu.
Och varför skriver ortopeden inomhus?
Jag tränar på att gå ute. På grusgång, i lite upp och nerför och i trappor (med stöd bredvid mig eller som håller i mig beroende på utmaning)

 

[CillaW]

Smärtgräns betyder inte att det inte får göra ont alls. Det betyder att det inte får göra FÖR ont.

 

[Lilla]

Smärtgräns betyder inte att det inte får göra ont alls. Det betyder att det inte får göra FÖR ont.

Jaha. Jag fick svar av ngn att jag borde fatta att det betyder tills det gör ont.
Tack.

 

[Gnist]

@MarieJ
Jag personligen definierar "smärtgräns" på så vis att när smärtan börjar närma sig punkten för när det gör så jävla ont att jag gråter och inte kan längre, ja då har jag nått min gräns för vilken smärta jag kan hantera. Dvs strax innan jag kommer till punkten "ont så jag gråter".

 

[Lager]

Jaha. Jag fick svar av ngn att jag borde fatta att det betyder tills det gör ont.
Tack.

Exempelvis kan det vara ok att det molar med dov smärta (som känns obehaglig, men inte är jättejättestark). Men det inte är ok med skarp skärande smärta.

Jag har tränat igång ifrån en del skador i både skelett (frakturer) och leder/senor. Det är ungefär den beskrivningen jag kan ge efter det.

Kroppen varnar. Det är vad smärtan är. "här är något skadat, var försiktig" Men för att stärka upp dig igen så måste du belasta och komma utanför bekvämlighetszonen - en liten bit längre hela tiden.

 

[Lilla]

@MarieJ
Jag personligen definierar "smärtgräns" på så vis att när smärtan börjar närma sig punkten för när det gör så jävla ont att jag gråter och inte kan längre, ja då har jag nått min gräns för vilken smärta jag kan hantera. Dvs strax innan jag kommer till punkten "ont så jag gråter".

Ja det var så jag trodde!
Men det verkade inte vara så ortopeden menade. Men det kan jag ju ha missuppfattat.
Men sen skrev ngn samma sak så då blev jag tveksam.
Men då fortsätter jag att pressa lite. Tack!

 

[Lilla]

Exempelvis kan det vara ok att det molar med dov smärta (som känns obehaglig, men inte är jättejättestark). Men det inte är ok med skarp skärande smärta.

Jag har tränat igång ifrån en del skador i både skelett (frakturer) och leder/senor. Det är ungefär den beskrivningen jag kan ge efter det.

Kroppen varnar. Det är vad smärtan är. "här är något skadat, var försiktig" Men för att stärka upp dig igen så måste du belasta och komma utanför bekvämlighetszonen - en liten bit längre hela tiden.

Precis! Tack!

 

[tanten]

Lite allmänt om smärta och "ont"......

Jag har lite grann ont hela tiden. Det gör ont att ligga, ont att stå, ont att röra sig. Det är väl en kombination av att jag är äldre och att jag gått igenom en del kroppsliga behandlingar som inte var så hälsosamma. Men jag rör mig i stort sett obehindrat och överallt.

Skulle jag avstå att röra mig för att det "gör ont" så skulle jag behöva skjutsas runt i rullstol.
Många atleter och dansare har lite smärta i vardagen. Ibland mycket smärta, i samband med prestation. de avstår inte ändå.

jag tror att värk och lite smärta är något som hör vardagen till när man inte är helt ung längre. Eller om man är skadad. Så länge inte det smärtar så att det är handikappande så får man nog låta det göra ont.
*mina amatörtankar*

 

[escodobe]

Lite allmänt om smärta och "ont"......

Jag har lite grann ont hela tiden. Det gör ont att ligga, ont att stå, ont att röra sig. Det är väl en kombination av att jag är äldre och att jag gått igenom en del kroppsliga behandlingar som inte var så hälsosamma. Men jag rör mig i stort sett obehindrat och överallt.

Skulle jag avstå att röra mig för att det "gör ont" så skulle jag behöva skjutsas runt i rullstol.
Många atleter och dansare har lite smärta i vardagen. Ibland mycket smärta, i samband med prestation. de avstår inte ändå.

jag tror att värk och lite smärta är något som hör vardagen till när man inte är helt ung längre. Eller om man är skadad. Så länge inte det smärtar så att det är handikappande så får man nog låta det göra ont.
*mina amatörtankar*

Ja jag upplever att jag är rätt frisk och hel(Med Vissa reservationer) men när jag opererade ut en tand och för första gången fått receptbelagda smärtstillande, vilket jag glömt när jag vaknade dagen efter och mådde så jäkla bra! Det var som när en fläkt tystnat och man först då hör att det låtit. Jag var helt övertygad om att den där tanden måste ha varit roten till alla möjliga problem i kroppen som jag inte ens visste att jag hade! Waow! Sen gick drogerna ur kroppen....
Jag fick inse att det nog är så att kroppen har en massa stelheter,smärtor och annat man inte ens tänker på.

 

[Lilla]

Lite allmänt om smärta och "ont"......

Jag har lite grann ont hela tiden. Det gör ont att ligga, ont att stå, ont att röra sig. Det är väl en kombination av att jag är äldre och att jag gått igenom en del kroppsliga behandlingar som inte var så hälsosamma. Men jag rör mig i stort sett obehindrat och överallt.

Skulle jag avstå att röra mig för att det "gör ont" så skulle jag behöva skjutsas runt i rullstol.
Många atleter och dansare har lite smärta i vardagen. Ibland mycket smärta, i samband med prestation. de avstår inte ändå.

jag tror att värk och lite smärta är något som hör vardagen till när man inte är helt ung längre. Eller om man är skadad. Så länge inte det smärtar så att det är handikappande så får man nog låta det göra ont.
*mina amatörtankar*

Jag har varit förskonad från smärta.
Och jag är inte rädd för smärtan i sig utan är rädd för att göra fel. Men jag håller med dig!

 

[mandalaki]

Lite allmänt om smärta och "ont"......

Jag har lite grann ont hela tiden. Det gör ont att ligga, ont att stå, ont att röra sig. Det är väl en kombination av att jag är äldre och att jag gått igenom en del kroppsliga behandlingar som inte var så hälsosamma. Men jag rör mig i stort sett obehindrat och överallt.

Skulle jag avstå att röra mig för att det "gör ont" så skulle jag behöva skjutsas runt i rullstol.
Många atleter och dansare har lite smärta i vardagen. Ibland mycket smärta, i samband med prestation. de avstår inte ändå.

jag tror att värk och lite smärta är något som hör vardagen till när man inte är helt ung längre. Eller om man är skadad. Så länge inte det smärtar så att det är handikappande så får man nog låta det göra ont.
*mina amatörtankar*

Visst kan lite smärta höra till vardagen. Men här handlar det ju om en läkningsprocess och då är inte "jaja, lite smärta får jag ta" så relevant för en.

 

[tanten]

Visst kan lite smärta höra till vardagen. Men här handlar det ju om en läkningsprocess och då är inte "jaja, lite smärta får jag ta" så relevant för en.

Nej. Det var som sagt ett ganska allmänt svar. En reflektion, från en icke utbildad medmänniska.

Jag tror - som ren amatör - att smärta är just smärta? "Lite ont" är inte vid smärtgräns. Se Cillas svar.

 

[mandalaki]

Nej. Det var som sagt ett ganska allmänt svar. En reflektion, från en icke utbildad medmänniska.

Jag tror - som ren amatör - att smärta är just smärta? "Lite ont" är inte vid smärtgräns. Se Cillas svar.

Jodå, jag har sett Cillas svar. Jag tyckte bara att ett allmänt resonemang om smärta inte hade med ts att göra, eftersom hon behöver läka en fraktur.

 

[Lilla]

Nej. Det var som sagt ett ganska allmänt svar. En reflektion, från en icke utbildad medmänniska.

Jag tror - som ren amatör - att smärta är just smärta? "Lite ont" är inte vid smärtgräns. Se Cillas svar.

Jag är tacksam för all input och allt som avdramatiserar min rädsla för smärtan och vad den betyder.

 

[Petruska]

Jag är tacksam för all input och allt som avdramatiserar min rädsla för smärtan och vad den betyder.

När jag hade brutit armen sa sjukgymnasten att jag skulle göra allt som inte gjorde FÖR ont. Jag vet att jag har hög smärttröskel, och påpekade därför att samma sak ju gör olika ont för olika människor. Just det, sa hon, och du ska avbryta när det gör FÖR ont för DIG.

Smärta är helt enkelt inte en exakt vetenskap. Det är mer en upplevelse. Jag tror inte att de exakta svar du vill ha ens existerar.

 

[Lilla]

Sen är smärtan ett problem för mig i en situation och i en annan inte.
När jag står på balansplatta och det gör riktigt ont men det gör konstant ont är mkt lättare mentalt än när jag ska närma mig att rulla över i ett steg och försöka gå normalt när det helt plötsligt smärtar till för att försvinna och smärta till igen. Och det är väl ungefär där mitt problem är. Att jag hittills inte får till en normal gång. För då går jag över smärtgränsen.