C
crazy
Efter mycket funderingar så börjar man fundera på varför man ska hålla på med halvblodsaveln?
Avgifterna går upp och priserna på fölen är måttliga om än att de verkar börja gå upp igen nu.
Visst är det kul med avel och se sina avkommor komma till sin rätt hos duktiga personer.Men ibland känns det som om man "sponsrar" svenska folket med bra hästar och även om mina föl/unghästar har sålts för vettiga slantar...så är det ändå ingen större förtjänst i slutenden med allt slit,svett och tårar.
Hur kul är det när man tex får ett sto som kastar och kanske har lagt ut 10 000 eller mer redan...visst fosterförsäkringar i all ära...men förlusten-chocken-sorgen finns det inget som täcker.Årets alla olyckor med ston som kastar,får tvillingar och får dödfödda föl eller föl som dör inom kort pga av komplikationer...ja det får mej att rysa.
Men när folk köper en häst av en uppfödare...hur många tänker då på hur mycket ekonomisk förlust en uppfödare gör när de väl tror att de ska börja pruta på den häst de tänkt att köpa? Hur många tänker ens en tanke på hur mkt jobb,pengar och känslomässigt angagemang som finns bakom varje föl?
Nu har jag haft tur med seriösa mycket angagerade personer som köpt häst av mej...men när man lyssnar på folk som man känner som också föder upp och säljer halvblod och får höra allt möjligt ifrån oförskämdhet till skambud som de får stå ut med trots gott avelsmaterial.Tror de verkligen att de kan bete sej hur som helst bara för att de är köpare och att det är så kallat köparens marknad? Vad hände med normalt hyfs?
Tack och lov har jag och min sambo ganska god ekonomi så vi behöver ju inte vara tvugna att sälja pga av ekonomiska skäl på det sättet.Jag har ju i första hand fött upp föl med tanke på "eget" bruk.Men jag kan inte för mitt liv begripa hur någon i dagens läge kan bedriva stuteriverksamhet och gå med plus?
Men just nu känner jag massor av frågor...Vill jag verkligen fortsätta med halvblodsavel?Nej just nu känns det inte så.
Avgifterna går upp och priserna på fölen är måttliga om än att de verkar börja gå upp igen nu.
Visst är det kul med avel och se sina avkommor komma till sin rätt hos duktiga personer.Men ibland känns det som om man "sponsrar" svenska folket med bra hästar och även om mina föl/unghästar har sålts för vettiga slantar...så är det ändå ingen större förtjänst i slutenden med allt slit,svett och tårar.
Hur kul är det när man tex får ett sto som kastar och kanske har lagt ut 10 000 eller mer redan...visst fosterförsäkringar i all ära...men förlusten-chocken-sorgen finns det inget som täcker.Årets alla olyckor med ston som kastar,får tvillingar och får dödfödda föl eller föl som dör inom kort pga av komplikationer...ja det får mej att rysa.
Men när folk köper en häst av en uppfödare...hur många tänker då på hur mycket ekonomisk förlust en uppfödare gör när de väl tror att de ska börja pruta på den häst de tänkt att köpa? Hur många tänker ens en tanke på hur mkt jobb,pengar och känslomässigt angagemang som finns bakom varje föl?
Nu har jag haft tur med seriösa mycket angagerade personer som köpt häst av mej...men när man lyssnar på folk som man känner som också föder upp och säljer halvblod och får höra allt möjligt ifrån oförskämdhet till skambud som de får stå ut med trots gott avelsmaterial.Tror de verkligen att de kan bete sej hur som helst bara för att de är köpare och att det är så kallat köparens marknad? Vad hände med normalt hyfs?
Tack och lov har jag och min sambo ganska god ekonomi så vi behöver ju inte vara tvugna att sälja pga av ekonomiska skäl på det sättet.Jag har ju i första hand fött upp föl med tanke på "eget" bruk.Men jag kan inte för mitt liv begripa hur någon i dagens läge kan bedriva stuteriverksamhet och gå med plus?
Men just nu känner jag massor av frågor...Vill jag verkligen fortsätta med halvblodsavel?Nej just nu känns det inte så.