Lågaffektivt bemötande

pollex

Trådstartare
På sistone har jag sett lågaffektivt bemötande beskrivas väldigt (vad jag uppfattar det som) karikatyrartat på olika ställen. Jag kan inte påstå att jag är jätteinläst själv, men jag har (rätt eller fel) uppfattat det som att huvudpoängen är att undvika att bemöta affekt med affekt och därmed kunna ”kyla ner” situationer vilket känns ytterst vettigt. Vad har ni för erfarenheter av LAB?
 
På sistone har jag sett lågaffektivt bemötande beskrivas väldigt (vad jag uppfattar det som) karikatyrartat på olika ställen. Jag kan inte påstå att jag är jätteinläst själv, men jag har (rätt eller fel) uppfattat det som att huvudpoängen är att undvika att bemöta affekt med affekt och därmed kunna ”kyla ner” situationer vilket känns ytterst vettigt. Vad har ni för erfarenheter av LAB?
Tyvärr inte jättepåläst, men tycker att det låter rimligt. Klarar dock långt ifrån alltid av att agera så, blir för arg osv. O då tycker jag generellt att jag är en lugn person och mitt äldsta barn (som är den som jag hittills blivit arg på, min 5 månaders är inte mkt att bli arg på) är inte vildare än genomsnittlig 3 åring :)

Ingen av oss dock långsinta, det arga går alltid över på mindre än nån minut. Så kanske ingen fara på torpet. Men önskar ibland att jag aldrig höjde rösten åt mitt barn, det gör jag tyvärr.
 
På sistone har jag sett lågaffektivt bemötande beskrivas väldigt (vad jag uppfattar det som) karikatyrartat på olika ställen. Jag kan inte påstå att jag är jätteinläst själv, men jag har (rätt eller fel) uppfattat det som att huvudpoängen är att undvika att bemöta affekt med affekt och därmed kunna ”kyla ner” situationer vilket känns ytterst vettigt. Vad har ni för erfarenheter av LAB?
Bra när det används rätt, men självklart inte heller en mirakellösning som hjälper 100% av gångerna. Som alltid behövs analys kring varför saker händer (vilket Heljskov är tydlig med). Ett av de vanligaste felen jag noterat är att bara fokusera på bemötande när incidenter sker och glömma analys och förebygga.

Skolvärldens troligvis mest missförstådda/misshandlade metod. Skulle säga att majoriteten av de som säger att de sysslar med LAB inte alls gör det. Uttalanden som "vi ska bara gå därifrån" låter för mig som någon som inte ens vill förstå.
 
På sistone har jag sett lågaffektivt bemötande beskrivas väldigt (vad jag uppfattar det som) karikatyrartat på olika ställen. Jag kan inte påstå att jag är jätteinläst själv, men jag har (rätt eller fel) uppfattat det som att huvudpoängen är att undvika att bemöta affekt med affekt och därmed kunna ”kyla ner” situationer vilket känns ytterst vettigt. Vad har ni för erfarenheter av LAB?

Typ det enda som funkar på min unge. Tycker att det är en fantastisk pedagogik om det används på rätt sätt och inte övergår till tassande.

Däremot gör jag väldigt mycket fel eftersom jag själv ibland inte kan hantera situationen pga affekt. Mycket lättare med LAB när det är andras barn, då blir i alla fall jag inte lika mycket känslomässigt påverkad.
 
På sistone har jag sett lågaffektivt bemötande beskrivas väldigt (vad jag uppfattar det som) karikatyrartat på olika ställen. Jag kan inte påstå att jag är jätteinläst själv, men jag har (rätt eller fel) uppfattat det som att huvudpoängen är att undvika att bemöta affekt med affekt och därmed kunna ”kyla ner” situationer vilket känns ytterst vettigt. Vad har ni för erfarenheter av LAB?

Problemet är väl att många tolkat det som stt aldrig ta en konflikt eller säga nej utan låta barnet härja och bete sig som den vill.
 
Det bästa som hänt mig. Konsekvenstänk och konsekvenspedagogik fattar jag inget av, vem lär sig när man är stressad och hotad liksom? Tycker lab är fantastiskt.

Kul att du känner att det är ett så bra verktyg! Vad är den viktigaste lärdomen från LAB tycker du?
 
Kul att du känner att det är ett så bra verktyg! Vad är den viktigaste lärdomen från LAB tycker du?
Att jobba med barnet och inte emot. Att försöka förstå innan ett utbrott kommer, nu har jag ett barn som kommer i affekt väldigt lätt och då kan jag innan helvetet brakar lös hindra det genom lab. Då slipper min son misslyckas igen och igen och igen. Han försöker ju bara utifrån sina förutsättningar, att kommunicera.
 
Tyvärr inte jättepåläst, men tycker att det låter rimligt. Klarar dock långt ifrån alltid av att agera så, blir för arg osv. O då tycker jag generellt att jag är en lugn person och mitt äldsta barn (som är den som jag hittills blivit arg på, min 5 månaders är inte mkt att bli arg på) är inte vildare än genomsnittlig 3 åring :)

Ingen av oss dock långsinta, det arga går alltid över på mindre än nån minut. Så kanske ingen fara på torpet. Men önskar ibland att jag aldrig höjde rösten åt mitt barn, det gör jag tyvärr.
Samma här. Och kan känna att jag saknar vissa verktyg (eller saknar en universallösning?), typ bra sätt att få en treåring ut genom dörren...
 
Jag köper till fullo tänket men upplever väl att det i realiteten, med flera barn, ibland är lite svårt att få till och utöva. Mycket handlar ju om att förebygga och det klaffar helt enkelt inte alltid när man har flera barn att hantera samtidigt. Sen så fungerar ju affektsmitta även åt andra hållet - i vissa situationer är det helt enkelt förbaskat svårt att hålla sig cool och tillräckligt distanserad känslomässigt för att kunna arbeta lågaffektivt. Jag tänker då framförallt på situationer så barnen säger och gör saker som är totalt jäkla oacceptabla, hemska verbala tillmälen eller fysiskt våld mot varandra eller oskyldig tredje part (ett djur tex). Då tycker iaf jag att man lätt landar i att rent instinktivt stoppa det som pågår utan så mycket tanke på hur lågaffektiv man är...

En svårighet med LAB är tycker jag är att även om grundprinciperna är ganska enkla så känns det lite svårt att förklara för folk på ett bra sätt. Tolkningen framstår lätt som att man ska vara mest eftergiven och "inte göra nånting/aldrig säga ifrån" och det är väl därifrån karikatyrerna kommer ifrån tänker jag. Att man inte alls är på djupet insatt i tänket. Om tolkningen är att man inte ska göra nånting och bara ignorera alla dåliga beteenden så blir det ju jättefel.
 
Jag använder det massor. Både Inom psykiatrin och nuvarande jobb. Både med klienter och kollegor faktiskt fast på olika nivå.

Det viktigaste är helt enkelt att inte elda upp sig. Bara finnas där (inte gå bort), fråga (inte "varför gör du såhär" utan kanske "hur känns det". Hålla röst och kroppsspråk lugnt och neutralt. Ge öppningar och alternativ.
 
Är det inte en klassisk härskarteknik?

Jag ser det så. Klart det är effektivt. Härskartekniker är effektiva men får offret att må dåligt.
 
Kort: man avväpnar sig helt enkelt. Gör inget som kan tolkas som hotfullt eller triggande. Bemöter ilksa och uppgivenhet med lugn och öppenhet. Går inte in för att styra eller bromsa. Bara vara där, lugn och saklig, öppen och trygg. En lugn mottagande som inte speglar tillbaka affekt.

Men alltså vad fan har härskarteknik med saken att göra?!
 
Kort: man avväpnar sig helt enkelt. Gör inget som kan tolkas som hotfullt eller triggande. Bemöter ilksa och uppgivenhet med lugn och öppenhet. Går inte in för att styra eller bromsa. Bara vara där, lugn och saklig, öppen och trygg. En lugn mottagande som inte speglar tillbaka affekt.

Men alltså vad fan har härskarteknik med saken att göra?!
Interagerar man inte så är det en härskarteknik, osynliggörande, dvs säkert beroende på kompetensen och läggningen hos utövaren.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Huset jag köpte hade inte använts som permanentbostad på de senaste “60+-ish” åren, och hade även stått helt lämnat åt sitt öde under...
2
Svar
26
· Visningar
7 469
Senast: Calmiche
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Nej, att vara ny på ett jobb är verkligen inte min grej. Speciellt inte med den attityd mot en nyanställd som verksamheter har nu för...
Svar
13
· Visningar
3 491
Senast: Urigurien
·
Småbarn Här på forumet finns ju människor med olika erfarenheter, och jag skulle vilja ha lite hjälp och råd från er som har erfarenhet av...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
9 691
Senast: Hyacinth
·
Kropp & Själ Jag känner en stor osäkerhet och rädsla kring män, och känner en fruktansvärd panik inför att bli intim med någon. Men även i andra...
2
Svar
36
· Visningar
4 131
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp